Introduktion/bakgrund: Magnetresonastomografi används för att undersöka olika kroppsdelar och funktioner i kroppen för att besvara många olika frågeställningar rörande patologi. MRT ger ingen strålning och anses som en säker men är trots detta inte problemfri. Undersökningen är för många starkt förknippad med obehag och oro. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa vilka omgivningsfaktorer som påverkar patientens Upplevelse vid en MRT-undersökning. Vad i maskinens tekniska utformning påverkar Upplevelsen, till exempel rörande dess utformning, ljud och funktion påverkar patientens Upplevelse.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars Upplevelse av att ha barn med kronisk sjukdom. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att stiga in i en ny verklighet i samband med barnets diagnos, att känna isolering och längtan att leva ett normalt liv, att känna ilska, frustration och sorg men även glädje och stolthet och att ha ett behov av organisation och kontroll. Föräldrarna kastades in i en värld de aldrig upplevt. Känslor av att ingen gav stöd till familjen framkom.

Att arbeta ombord på fartyg innebär ofta att man måste leva och samarbeta med människor från andra länder som har en annan kultur och andra värderingar. Med en besättning där flera kulturer finns närvarande kan detta påverka arbetet såväl som det sociala umgänget ombord. Svenska fartygsbefäl som jobbar med filippinskt manskap har upplevt denna interaktion. I denna studie undersöktes fartygsbefälens Upplevelse om den maktdistans som finns mellan dem själva och det svenska respektive filippinska manskapet och hur denna distans påverkar livet ombord. Studien genomfördes med personliga intervjuer med sex informanter för att ge en djupare och mer ingående bild av deras åsikter och Upplevelser ombord.

Bakgrund: I takt med att psykisk ohälsa ökar, ökar även antal personer med självskadebeteende. Självskadebeteendet ses som ett negativt fenomen i samhället och därför upplever personer med självskadebeteende att de blir illa behandlade inom vården. Sjukvården upplever patienter med självskadebeteende som den besvärligaste patientgruppen. Sjuksköterskor önskar att föräldrar är delaktiga i barnets vård. Det kan bli en tvist när barnet själv inte vill att föräldrarna är delaktiga, vilket sjuksköterskorna upplever som svårt.Syfte: Syftet var att belysa föräldrars Upplevelse att leva med ett barn med självskadandebeteende.Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som involverar tio vetenskapliga artiklar.

Besvär från ländryggen är vanligt förekommande hos patienter inom hälso- och sjukvård. På senare år har metoder från psykiatrin influerat behandlingsarsenalen i den sjukgymnastiska verksamheten, en sådan metod är Basal Kroppskännedom (BK). Syftet med studien var att undersöka kroniska ländryggspatienters Upplevelser av BK som behandlingsmetod samt sjukgymnasters erfarenheter av metoden. Tre patienter och två sjukgymnaster i åldrarna 35 till 60 år intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys användes som metod för att ta del av de intervjuades tankar och erfarenheter kring BK.

Att kommunicera på ett effektivt sätt med närstående inom onkologin är en viktig uppgift för sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad närstående upplever som god kommunikation, brister i den, samt att belysa eventuella orsaker till bristerna och förslag till förbättringar ur både närståendes och sjuksköterskors perspektiv. Joyce Travelbees omvårdnadsteori används som teoretisk referensram. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att god kommunikation karakteriseras av god information, gott bemötande, individanpassning samt utbildning och stöd; brister i kommunikationen karakteriseras av dålig information och dåligt bemötande; brister ansåg orsakas av dålig information, dåligt teamarbete, inre samt yttre faktorer; förbättring av kommunikationen ansågs kunna ske genom bättre information, bättre bemötande, bättre miljö, bättre teamarbete samt genom hjälp till bemästring. För att kommunikationen skall bli mer effektiv bör sjuksköterskan vara uppmärksam på de närståendes individuella behov..

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.

Homosexualitet innebär en förälskelse eller attraktion av person tillhörande samma kön som en själv. I studier framkommer att homosexuella upplever sig bemötas och få sämre vård än andra. Vikten av ett gott bemötande är avgörande för Upplevelsen av vården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva homosexuella patienters Upplevelser av bemötande inom vården. 12 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades sedan med en kvalitativ manifest innehållsanalys.

SammanfattningSyfte: Syftet är att beskriva hur individer som överlevt ett hjärtstopp samt individer som överlevt ett hjärtstopp och erhållit en ICD upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet också att beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingående resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet påverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjärtstopp.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans Upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Betygen är en självklar och ofrånkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhällsdebatten. Ofta är det politikers åsikter man får höra när det gäller betyg och bedömning. Men de som påverkas mest av betygen, eleverna som går i skolan just nu, hur tänker de? Syftet med undersökningen är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur gymnasieelever upplever betyg och bedömning i bild- och medieämnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors Upplevelse av följsamhet till råd, behandling och psykosociala stöd vid ansträngningsinkontinens. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta kvinnor med diagnosen ansträngningsinkontinens deltog i studien. Material samlades in utifrån intervjuer med semi-strukturerade frågor och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån tre kategorier: Att träna trots tveksamheter och att få känna ökad säkerhet mot läckage, Att sakna information och uppföljningsbesök och Att känna sorg och misslyckande men stöd från närstående.

Bakgrund: Övervikt och fetma är den största folkhälsosjukdomen i dagens samhälle. Överviktiga patienter blir allt vanligare i hälso- och sjukvården och vårdpersonal upplever det svårt att behandla dem korrekt. Sjuksköterskor använder sig av olika strategier för att nå dessa patienter men är osäkra på hur patienterna uppfattar deras råd. Patienter med övervikt står inför allvarliga hälsorisker. Syfte: Syftet med studien är att belysa överviktiga patienters Upplevelser av mötet med vården.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige drabbas årligen ungefär 250 ? 300 barn mellan 0 ? 18 år av cancer. När barn får cancer kan det innebära en påverkan på barnets föräldrar. I sjuksköterskans roll ingår både att ta hand om barnet och dess närstående. Medan barnet diagnostiseras och behandlas går föräldrarna igenom olika känslor och tankar som de kan behöva hjälp med att hantera.SyfteAtt belysa föräldrars Upplevelse och behov av vårdpersonalens stöd och omsorg när deras barn insjuknat i cancer.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i att behovet av effektiva differentieringsstrategier hela tiden ökar. Utöver detta indikeras även en ökad efterfrågan från kunderna på Upplevelser i mötet med företaget. En bransch som möter denna utmaning i högsta grad är modesäljande kedjor då de har snarlika produkter och kunder som söker shoppingUpplevelser. Genom att effektivare använda sig av den fysisk miljö i butik skulle de kunna utveckla en framgångsrikare differentiering och leverera unikare Upplevelse till sina kunder. Med stöd av såväl forskning som egna erfarenheter upplever författarna dock inte att de modesäljande kedjorna idag använder sin butiksmiljö på ett framgångsrikt sätt.