Syftet med denna studie har varit att beskriva hur kvinnor med arbetsrelaterat handeksem upplever sin livskvalitet. Studien har en deskriptiv design med induktiv ansats och kvalitativ forskningsintervju som metod. Intervjuerna har genomförts med ett strategiskt urval och tematiserade frågor. Analysen utfördes med innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman, (2004), på manifest och latent nivå och utmynnade i ett övergripande tema med fem underliggande kategorier. Temat är, Handeksem upplevdes som en begränsning och länkar samman det latenta innehållet i de fem kategorierna.

Bakgrund: Att vara patient på akutmottagning innebär Upplevelser av oro ångest och smärta av att vara sjuk. Plötsligt blir patienten beroende av andra för att klara sina behov och omges samtidigt av okända människor i en ovan miljö. I dessa fall är en god kontakt mellan patienten och vårdpersonal mycket viktig för att patienten skall uppleva tillfredsställelse. Syfte: Att belysa patientens Upplevelse av besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ ansats.

Jakobsson, E & Nordström, M. Kvinnans Upplevelse av att leva med cervixcancer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. En cervixcancerdiagnos innebär ofta ett starkt hot mot kvinnans tillvaro och kan försätta henne i en psykisk kris. Många gånger inger behandlingen hopp och stor tilltro sätts därför till vårdpersonalen.

Skolsköterskans arbete är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet då forskning visar att den psykiska ohälsan hos elever ökar vilket kan leda till sämre prestationsförmåga eller att eleverna inte klarar av att slutföra sina studier. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans Upplevelse vid arbetet med att främja högstadieelevers psykiska hälsa. Sex skolsköterskor från två kommuner i Skåne intervjuades efter ett strategiskt urval utifrån demografisk data. Intervjutexterna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; samverkan och god organisation med ett elevcentrerat perspektiv för att främja den psykiska hälsan som är en förutsättning för att det hälsofrämjande arbetet skall kunna bedrivas framgångsrikt.

Bakgrund: Bekräftelse är ett grundläggande mänskligt behov som är viktigt för patienten och har stor betydelse för Upplevelsen i mötet med vården. SAUK (Sympati-Accepterande-Upplevelse-Kompetens) modellen är en metod för att värdera bekräftelse i omvårdnad. Syftet: Syftet med uppsatsen var att få förståelse samt ökad kunskap om hur patienten upplever bekräftelse i mötet med vården. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut, dessa var publicerade i Sverige, USA, England, Finland, Norge och Australien, mellan åren 1998-2006. Resultat: Resultatet visade att SAUK-modellens begrepp kunde användas som analysmodell för att undersöka patientens Upplevelse av bekräftelse i omvårdnaden.

Vi har insett att det inte finns en tydlig definition av fenomenet konceptbutik. Vi upplever att innebörden av fenomenet därför anpassas till den egna verksamheten så att det blir vad man vill att det ska vara. Detta tror vi kan leda till förvirring kring vad en konceptbutik erbjuder och vad som förväntas av en sådan. Konceptbutiker handlar om att ge kunden något utöver det vanliga, där Upplevelser och aktiviteter står i centrum. Genom de fem sinnena kan man involvera kunden och ge den en Upplevelse.

Arbetsterapeuter som arbetar med patienten i det egna hemmet inom ett större geografisktarbetsområde benämns ofta distriktsarbetsterapeuter (DAT). De har ett holistiskt perspektivoch skapar förutsättningar för patienten att kunna vara så aktiv och självständig som möjligt isitt vardagliga liv utifrån patientens vilja, önskemål och funktions- och aktivitetsförmåga.Patientens hemmiljö är också distriktsarbetsterapeuternas och övrig berörd personalsarbetsmiljö. Enligt arbetsmiljölagen ska förändringar i hemmet ske i samråd med patienten dådet är patienten som bestämmer i sitt eget hem. Detta kan ibland innebära att det inte är enkeltatt skapa en god arbetsmiljö. Syftet med denna studie var att undersökadistriktsarbetsterapeuters Upplevelse av sin arbetsmiljö generellt och arbetsmiljön i patientenshem.

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade IVA-sjuksköterskors Upplevelse av sin nya yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervju valdes som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet bearbetades i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) modell för textanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var känslor i början, känslor nu, kunskap i början och kunskap nu.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors Upplevelse av omvårdnaden av patienten vid förändrade inskrivningsrutiner inför en operation på kirurgavdelningen på Enköpings lasarett. Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Åtta sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta innan och efter de nya inskrivningsrutinerna trädde i kraft intervjuades. En intervjuguide av semistrukturerad typ togs fram med en bred huvudfråga och olika teman för att besvara syftet. En innehållsanalys på manifest nivå med en induktiv ansats gjordes.

Förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar är hög och ökar ständigt i västvärlden, så även i Sverige. Idag är omkring 400 000 barn och unga överviktiga vilket kan leda till hälsorelaterade problem. Som allmänsjuksköterska kan man i många olika vårdkontexter träffa unga personer med övervikt och fetma. Det är därför viktigt att få kunskap om hur en ung överviktig upplever sin livsvärld. Studiens syfte är att beskriva unga människors Upplevelse av att leva med övervikt och fetma.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva individers Upplevelse av insjuknande i, den aktiva fasen samt tillfrisknandet från Anorexia nervosa (AN), vidare var syftet att granska kvalitén avseende urvalsmetod i de ingående artiklarna. De femton ingående, vetenskapliga artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och Scopus. Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier; Insjuknandet i, den aktiva fasen och tillfrisknandet samt nio stycken underkategorier. I resultatet framgick att individer med AN använde sin sjukdom till att hantera olika känslor genom de tre faserna. Under insjuknandet beskrev många individer med AN avsaknaden av kontroll i sitt liv och att de använde sjukdomen för att återfå känslan av kontroll.

Individuell lönesättning blir alltmer förekommande på den svenska arbetsmarknaden och kan innebära fördelar för både medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhållas har Upplevelse av rättvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns något samband mellan kommunikationsfaktorer (målklarhet, återkoppling och chefens tydlighet) och anställdas Upplevelse av informativ rättvisa i individuell lönesättning samt om ledarskap har en modererande effekt på sambanden. Studien syftar även till att undersöka om det existerar något samband mellan faktisk lönenivå och upplevd informativ rättvisa. Studien utfördes med hjälp av en webbenkät där 669 lärare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms län deltog.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes Upplevelse av hopp när de vårdar en person i livets slutskede. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att hoppet stärks genom en inre kraft, tron på Gud och mänskliga relationer: att hoppet förändras för att kunna bevaras: att hoppet försvagas av förluster och oro för framtiden: att få en bra återstående tid tillsammans och en meningsfull framtid. Resultatet visade att hoppet kunde stärkas eller bevaras genom tron på Gud eller genom mänskliga relationer. Däremot olika förluster såsom trötthet, ångest och oro kunde försvaga hopp- et. Närstående beskrev hur de hoppades ändå in i slutet att det skulle hända ett mirakel eller att något bot skulle finnas för personen som var döende.

Syftet har varit att beskriva och erhålla fördjupad förståelse av elevers Upplevelser av Dans i skolan-undervisning. Genom etnografisk metod med deltagande observationer och videoinspelning, bildanalys och gruppintervjuer har jag samlat data. Undersökningen har skett vid ett projekt med daglig Dans i skolan - undervisning under en period på fem veckor. Urvalsgruppen hade tidigare inga erfarenheter av Dans i skolan. Resultatet har visat att eleverna upplever många fördelar med Dans i skolan.

Bakgrund: Runt om i världen lever det idag flera miljarder människor med olika blodsmittor. Det finns omkring 34 miljoner individer som bär på HIV-viruset, två miljarder människor som har hepatit B medan det uppskattningsvis finns 130 ? 170 miljoner människor i världen som är drabbade av kronisk hepatit C. Med tanke på den höga prevalensen förekommer denna patientgrupp inom olika delar av vården, där det då även kan förekomma en exponering av smittförande blod. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa grundutbildade sjuksköterskors Upplevelse av att vårda patienter med känd blodsmitta på kirurgiska vårdavdelningar.