Uppsatsen behandlar hur idén om demokrati, betraktad som diskurs, uttrycks i svenska nutida läroböcker. Dendiskurs som uttrycks analyseras genom en textanalys. I betraktandet av texternas uttryck som diskurs hamnarfokus i uppsatsens analytiska avsnitt på de processer ? och de funktioner hos diskursen ? som skapar mening. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur lärobokstexterna uttrycker demokrati, och därigenom fyllerbegreppet demokrati med mening.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Patientens upplevelse av en överflyttning från intensivvården till vårdavdelning, liksomnärståendes upplevelse av överflyttningen finns beskrivet i tidigare forskning. Denna forskning visar attöverflyttningen kan vara en problematisk process både för patient och närstående samt att adekvat ochkontinuerlig information är av stor vikt för de närstående. Det är dock få studier som beskriver kvalitén på deninformation de närstående får i samband med överflyttning. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av deninformation de får i samband med att en anhörig förflyttas från IVA till vårdavdelning. Metod: Intervjuer mednärstående på intensivvårdsavdelning vars anhörig vårdats mer än sju dagar på IVA och sedan överflyttats tillvårdavdelning.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att göra en kunskapsöversikt över vad som framkommit i tidigare forskning om kvinnans upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi samt vilken omvårdande funktion sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal hade gällande sexualiteten. Vetenskapliga artiklar till studiens resultat söktes via sökmotorn ELIN@Dalarna samt databaserna CINAHL och PubMed. Totalt användes i resultatet 5 kvalitativa och 14 kvantitativa artiklar och deras kvalité värderades med hjälp av granskningsmallar. Genom analys av resultatet identifierades elva teman utifrån studiens två frågeställningar som ligger till grund för underrubrikerna i resultatet. Sammanfattningsvis visade resultatet att kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter genomgången hysterektomi var individuell och inget generellt kunde sägas om huruvida sexuallivet blev bättre eller sämre efter genomgången hysterektomi.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som användes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsättningar, motstridiga råd, svårigheter, positiva erfarenheter och samhällssyn. Att få motstridiga råd från sjukvården var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika känslomässiga svårigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde också att de hade bristfällig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sågs som något naturligt men förväntningarna stämde inte överens med upplevelsen.

Bakgrund: Sverige är ett av de länder som kan uppvisa reducerad bröstcancermortalitet. Det återspeglas i att antalet överlevande har ökat vilket kan förklaras av att sjukdomen diagnostiseras tidigare samtidigt som bättre behandling finns att tillgå. Tiden efter avslutad bröstcancerbehandling kan innebära en omställning som påverkar patienters upplevelse av hälsa. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design.

Denna uppsats belyser nyanlända gymnasieelevers möte med programtypiska läromedelstexter. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas faktiska upplevelse av svåra ord i en text och jämföra det med lärares antaganden om vilka ord som de tror utgör svårigheter i samma text. I en studie fick elever i åk 1 och 2 markera ord som de inte förstod i utvalda läromedelstexter. Elevernas lärare läste samma texter och markerade de ord de förmodade att eleverna inte kände till eller förstod. Resultatet tyder på att en läromedelstext på gymnasienivå innehåller många ord som är okända för elever med kort tid i Sverige.

I denna uppsats har Willy Kyrklunds roman Tvåsam (1949), 1 med hjälp av berättartekniska analysverktyg såsom berättarnärvaro, karaktärsgestaltning, metatextualitet, komposition och språk och stil, undersökts. I uppsatsen har de grepp som använts i textens diskuterats med avseende på effekten för läsaren. Det har framkommit att framförallt textens montageform, inte uppfyllande genreförväntningarna, bidragit till att skapa ett allegoriskt betydelseplan där poäng och mening kan utläsas. De genrebrytande effekter texten utvinner kan sägas göra texten till en antiroman, en metaroman eller en allegorisk roman. Tvåsam kan sägas handla om skrivandet och en läsning av Tvåsam kan sägas vara ett sökande efter mening.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplever vårdpersonalens bemötande och hur de önskar att bli bemötta. Studien hade en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Datainsamling skedde genom individuella intervjuer med åtta kvinnor, som alla var medlemmar i en fibromyalgiförening i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Huvudresultatet var att vårdpersonalens bemötande av informanterna beskrevs som en upplevelse av att inte bli bekräftad.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland ungdomar är ett växande problem vilket kan jämföras med en epidemi. Det är ett samhällsproblem i både Sverige och i övriga världen. Övervikt och fetma hos ungdomar kan ge både psykiska och fysiska negativa effekter och kan bero på olika orsaker som arv, livsstil och biologiska faktorer. Sjuksköterskan kan komma i kontakt med överviktiga i många olika vårdsammanhang. Det är därför viktigt att ha kunskap om hur ungdomar med övervikt eller fetma upplever sin vardag för att kunna bemöta dem på ett bra sätt.

I min yrkesverksamhet som Levande verkstadpedagog behöver jag ofta förklara vad det är jag arbetar med eftersom min yrkesgrupp inte är så känd. Då jag behöver samarbeta och samverka med olika yrkesgrupper är jag beroende av deras medverkan för att det jag vill uppnå med verksamheten inte skall motverkas. Tidigare har jag använt mig av förklaringar som formulerades vid starten av Levande verkstad 1968, men funnit att mycket av det jag sade inte stämde med min erfarenhet. Den upplevda oförmågan att uttrycka mig kring mitt arbete har lett mig till magisterkursen i praktisk kunskap. I uppsatsen har jag tagit hjälp av Aristoteles begreppsvärld för att undersöka vad som ligger bakom det jag gör d.v.s.

Syfte med studien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelse av att leva med venösa bensår. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Studien baserades på intervjuer med åtta män och åtta kvinnor, materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån tematBegränsad och berövad sin vardag som bildades utifrån kategorierna Smärta och lukt är begränsande, Omvårdnaden begränsar vardagen och Såret begränsar livet. Resultatet visade att män och kvinnor som lever med venösa bensår upplever sig begränsade i sin vardag.

Bakgrund:Globalt sett har personer över 65 år varit den åldersgrupp som växt snabbast och levnadsåldern bedöms att kontinuerligt stiga, vilket också ökar behovet av adekvata vård- och omsorgsinsatser. Äldres upplevelse av livstillfredsställelse minskar gradvis med stigande ålder. För att effektivt kunna stödja äldre inom detta område är det viktigt att bland vård- och omsorgspersonal öka kunskapen inom detta fenomen. Syfte:Att studera samband mellan upplevelse av livstillfredsställelse i relation till självskattad hälsa och ensamhetskänsla samt i relation till demografiska förhållanden. Metod:En tvärsnittsstudie med hjälp av frågeformulär från The Swedish National study on Aging and Care i Blekinge.

Upplevelser handlar om att få njuta och ha roligt, aspekter som får en kund att känna sig engagerad. Att göra det roligt för kunden att köpa och konsumera innebär att klädbutiker bör fokusera på annat än enbart kärnprodukten. (Mossberg, 2003) Man kan inte skapa en upplevelse för någon annan, men däremot kan skapa förutsättningarna för den individuella upplevelsen (Pine och Gilmore, 1999). Övergripande inom upplevelseproduktion är att gästens personliga upplevelse alltid bör stå i fokus. Kunder söker ofta en helhet som ska tillfredsställa olika behov och har ett intresse av att engagera sig i något som ligger nära deras intresseområde.

Syftet med detta arbete var att beskriva och förstå hur eleverna uppfattar den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU, samt hur den påverkar det egna lärandet. Dessa elever studerar på två olika gymnasieskolor i Norrbotten. Med lärandet menar vi elevers upplevelser av bemötande,förväntningar, trivsel, delaktighet, inflytande, lärande och undervisning under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Information samlades via enkät och intervjuer. Frågorna var strukturerade och standardiserade med ett flertal öppna frågor.