Bakgrund: Hög omsättning av patienter och ett högt arbetstempo på en akutmottagning gör det svårt att etablera en relation. Det har visat sig att det tekniska genomförandet går före omvårdnaden. Mötet spelar en central roll för omhändertagandet vilket bör präglas av medmänsklighet, trygghet och omtanke.Även god kommunikation är en förutsättning för god omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning.Metod:En allmän litteraturstudie, där vetenskapliga studier sökts i databaser varav 13 stycken valts ut.Studierna granskades, analyserades och resultatet delades in i fyra teman.Resultat: De fyra teman är: Patienters upplevelser av medverkan, upplevelser av information, upplevelser av stöd och upplevelser av miljö. Medverkan påverkades framförallt av av hur vårdpersonal väljer att integrera patienter i vården. Upplevelsen av information handlar om och hur informationen ges till patienter.

Detta arbete handlar om mäns våld mot kvinnor i hemmet, och vilken bakgrund de män som utövar våldet kan ha, samt vilken behandling som finns att få. Vi ville skriva detta för att både vi och andra ska lära oss något mer om detta problem som vi ofta kommer att stöta på i vårat framtida yrke. Vad är det som gör att männen slår, är det något i deras uppväxt eller är det genetiskt eller kanske till och med samhällets fel med alla normer som finns idag? Vi fick genom böcker och Internet samt intervjuer med manscentran fram ett antal förklaringar som kan användas för att få våldet begripligt, men i slutändan så är det ändå mannens ansvar. Det finns inget som gör våldet försvarbart.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll kräver kompetens både inom den ständigt utvecklande tekniken, men även inom omvårdnad. När patienternas upplevelse av undersökningarna ska vägas in ställs stora krav på röntgensjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka om det tidigare fanns beskrivet i litteraturen vilken betydelse röntgensjuksköterskans kompetens kan ha för patientens upplevelse vid en magnetkameraundersökning. Utifrån två frågeställningar har kunskap sammanställts som berör röntgensjuksköterskans kompetens. Frågeställningarna var vilka faktorer kan röntgensjuksköterskan påverka som har betydelse för patientens upplevelse av magnetkameraundersökning och hur röntgensjuksköterskans kompetens finns beskriven i tidigare vetenskaplig forskning.

När man arbetar med KBT, Kognitiv beteendeterapi, så får man alltid reda på hur effektiv metoden är och att den fungerar mot de allra flesta problembeteenden. Däremot har jag många gånger haft diskussioner med kollegor om möjligheten/omöjligheten att jobba med "hjärta" när man använder sig av den metoden. En händelse med en introvert flicka fick mig att fundera mer på allvar vad det var vi höll på med. Syftet med min studie är att beskriva behandlingsalliansens betydelse vid genomförandet av KBT. Frågeställningarna var: Upplever eleverna att det finns olika personaltyper? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna utför KBT-behandlingen? Hur upplever eleverna att de olika personaltyperna värdesätter och arbetar för behandlingsalliansen? Jag har använt mig av en kvalitativ studie med intervjuer.

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling.

Tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling i svensk psykiatri är begränsad, särskilt i den akuta heldygnsvården. Vid de enheter där psykologiska insatser finns tillgängliga överbryggar de mycket sällan det kritiska glappet mellan heldygnsvård och öppenvård. Syftet med denna studie var att undersöka om Beteendeaktivering (BA) var mer effektivt än kontrollbetingelsen Stödterapi (ST) som behandlingstillägg i psykiatrisk vård avseende utfall på depressionssymptom, allmänna symptom och funktionsnivå, grad av aktivering samt total förbättring efter avslutad terapi. Både BA och ST påbörjades i heldygnsvård och fortsatte ut i öppenvård. Totalt randomiserades 29 deltagare; 13 till ST och 16 till BA.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att genomgå bröstcancer påverkar kvinnan fysiskt, psykiskt och socialt. Behandlingen medför förändringar som inverkar på kvinnans hälsa, kropp, livsvärld och sätt att vara.Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer.Metod: Till litteraturstudien valdes nio kvalitativa studier ut. Databassökning har genomförts i Cinahl. Studiernas resultat har sammanställts enligt Fribergs modell för litteraturöversikt.Resultat: Att drabbas av bröstcancer påverkar kvinnor känslomässigt och väcker tankar kring livet och framtiden.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

Bakgrund: IBS är namnet på en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden idag. Någonstans mellan 15-20 % av befolkningen kommer att drabbas av sjukdomen. IBS eller Colon Irritable som den också kallas är en störning i tarmens normala funktion. Som leder till diverse symtom såsom diarré, förstoppning och magsmärtor. Nedsättningar i tarmens funktion går inte att påvisa med provtagning eller undersökningar.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor i Sverige. Trots att lika många kvinnor som män insjuknar förekommer stora skillnader vid insjuknande och behandling. Syfte: Att ur ett genusperspektiv beskriva likheter och skillnader i samband med insjuknande och vårdförlopp hos personer som drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Utifrån en litteratursökning valdes 12 artiklar, som svarade mot syftet.

Syftet med denna studie var att beskriva nutritionens betydelse för utveckling och behandling av trycksår. Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie. Metoden som användes var att genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct finna vetenskapliga artiklar. Till studien användes 16 artiklar. Resultatet visar att det är av stor vikt att tillsätta extra näring redan när det finns en risk för att trycksår kan utvecklas.

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba hela mag- tarmkanalen och karakteriseras av återkommande skov eller kontinuerliga besvär. Symptomen beror på lokaliseringen av sjukdomen, inflammationsgrad och komplikationer. Målen vid farmakabehandling vid Crohns sjukdom är bland annat erhållande av klinisk remission och bevarande av remission. Biologiska läkemedel för behandling av Crohns sjukdom introducerades under slutet av 1990-talet och till dem hör TNF-?-hämmare.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor påverkas, samt att klarlägga hur denna påverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka på barnen och dessas utveckling. Vi har även undersökt hur barnen påverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. Frågeställningarna var: Vilken påverkan kan mammors missbruk medföra på deras barn? Hur påverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som användes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplägg och vi använde oss av intervjuguide som redskap.

AbstraktWestin Mikael, Den industriella revolutionen i läroböckerna - En studie av tre läroböckers behandling av den industriella revolutionen, (The Industrial Revolution in the teaching books - A study of the industrial revolution in three teaching books). Individ och samhälle, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö Högskola, 2006.SyfteSyftet med följande arbete är att undersöka hur läroboken hanterar den industriella revolutionen samt även hur lärarna förhåller sig till läroboken. MetodArbetet utgår från Geoffrey Partingtons teori om historisk signifikans och testar den tillsammans med en klassisk bakgrund-händelse-förlopp modell på läroböckernas redogörelse för den industriella revolutionen. En kvantitativ enkätstudier bland gymnasielärare i historia A gjordes för att fånga deras bild av industriella revolutionen och läroböckernas behandling av den. ResultatDe tre undersökta böckerna uppvisar en splittrad behandling av den industriella revolutionen.

Bakgrund: Tendinoser är en vanligt förekommande skada som främst drabbar människor med repetitiva arbeten samt efter överbelastning i idrotter. Besvären är ofta långvariga och ger stora problem för den drabbade. Detta tillstånd är svårbehandlat och kirurgiska ingrepp kan i vissa fall vara nödvändiga. Excentrisk träning är en relativt ny behandlingsmetod som börjat användas mer frekvent. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa effekterna av excentrisk träning som behandling vid tendinoser.