Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

HĂ€lften av alla personer över 90 Ă„r har en demenssjukdom, och incidensen för demenssjukdom ökar med Ă„ldern. Demenssjukdom medför nedsĂ€ttning av kognitiva funktioner vilket kan medföra svĂ„righet att tolka information och orientera sig. Även minne, sprĂ„k och tankeförmĂ„ga kan försĂ€mras. Rummet Ă€r av stor vikt för personer med demenssjukdom. Att kĂ€nna igen föremĂ„l, hitta rĂ€tt i miljön och att tolka information rĂ€tt spelar en stor roll för vĂ€lbefinnandet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad i kundupplevelsen uppdragsgivarna anser bidra till ett ökat kundvÀrde och om detta pÄverkar valet av fastighetsmÀklare. En teoretisk referensram grundat pÄ bidragande faktorer för kundvÀrde presenteras inledningsvis. Detta framkommer först genom det inledande kundmötet. Den upplevda kvalitéten och relationen mynnar samman till uppdragsgivarens upplevelse, vilket leder fram till kundvÀrdet. Teorin betrÀffande Servqual har nyttjats för att differentiera dessa delar.

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhÄllning i deras respektive klubblag samt i deras trÀningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhÄllningen i klubblag och trÀningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio mÀn (M = 18,5) som gÄr pÄ ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av en intervjuguide baserad pÄ CarronŽs (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman dÀr positiva och negativa pÄverkansfaktorer för lagsammanhÄllningen klargjordes i trÀningsgrupp pÄ skolan respektive klubblag.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Denna studie inriktar sig pĂ„ bevarande av Ă„kermarksareal utifrĂ„n ett hĂ„llbart resurshanteringsperspektiv. Syftet Ă€r att analysera förutsĂ€ttningarna för Ă„kermarkens bevarande genom en kartlĂ€ggning av faktiskt och önskvĂ€rt handlingsutrymme pĂ„ regional nivĂ„ i Sverige. Studien utgĂ„r ifrĂ„n ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt men har fĂ€ste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriĂ€rer. Det empiriska materialet bygger pĂ„ en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands lĂ€nsstyrelse för att kartlĂ€gga det praktiska, upplevda samt önskvĂ€rda handlingsutrymme för Ă„kermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mĂ„l -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivĂ„ns formella handlingsutrymme i frĂ„gan.

En ökad handel med Kina har inneburit att fler svenskar arbetar och bor dĂ€r tillfĂ€lligt. Det betyder att det finns intresse att undersöka kulturella skillnader för att underlĂ€tta anpassningar vid arbete och fritid. Åtta personer med erfarenhet av att arbeta och leva i Kina intervjuades. Resultatet visade pĂ„ betydande skillnader i kommunikation, tidsuppfattning, organisation, relationer och socialt beteende. KommunikationssvĂ„righeter fanns bĂ„de under arbete och vid fritid vilket berodde pĂ„ sprĂ„ket i sig samt olika kommunikationsstilar.

Sociala medier har ökat lavinartat sedan internet nÄdde mÀnniskors hem under  90-talet. Enbart det sociala mediet Facebook har  243 miljoner anvÀndare i Europa. Sociala medier har Àven blivit ett primÀrt val för de flesta anvÀndare för interaktion med varandra. I en vÀrld dÀr informationsflödet och varje relation Àr konstant uppmÀrksammades en brist i hur sociala medier interagerar med anvÀndaren. För att undersöka hur individer upplever notifikationerna i sociala medier anvÀndes grundaffekterna av Silvan Tomkins som kompletterades via en litteraturstudie.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet,EKL 361, VT 2007.Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg.Handledare: Roger StokkedalExaminator: Petra AnderssonTitel: Vendor Managed Inventory ? vad fÄr det för effekter? En jÀmförelsestudiemellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin.Bakgrund: Den logistiska kedjan frÄn producent till konsument blir alltmer komplexpÄ grund av att ett stÀndigt ökande antal artiklar tillverkas utifrÄn kundens behov ochönskemÄl. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemÄl har företag historisktsett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lagertill en ny nivÄ. Att arbeta med VMI innebÀr stora fördelar för mÄnga olika företag nÀrdet gÀller informationsspridning, partnerskap och lagerföring.

Bakgrund NÀr offer för samhÀllsvÄld söker vÄrd pÄ akutmottagningen tenderar deras psykiska besvÀr att inte uppmÀrksammas. Dessutom uppger sjuksköterskor att de kÀnner sig dÄligt förberedda och outbildade om samhÀllsvÄld. Syfte Att belysa upplevelser och dessa psykiska konsekvenser hos personer som utsatts för samhÀllsvÄld. Metod Systematisk litteraturöversikt över aktuellt kunskapslÀge genomfördes med nio vetenskapliga artiklar. Resultat Negativa upplevda kÀnslor och konsekvenser för patientens fortsatta liv var frekvent förekommande bland offer för samhÀllsvÄld.