Reaktionskrafter från monteringsverktyg är troligen en bidragande orsak till mångabelastningsskador i tillverkningsindustrin och monteringsarbete ligger också i topp istatistiken över arbetssjukdomar i Sverige.Idag används i stor utsträckning avancerat styrda verktyg, som kan programmeras så att dekänns bekväma, men det finns ingen utvärderingsmetod för reaktionsmoment som premierardessa funktioner. Dessutom tar dagens utvärderingsmetoder hänsyn till att människor är olikastarka i olika arbetsställningar.En utvärderingsmetods främsta syfte är att hjälpa till vid val av verktyg och vid bedömningom reaktionskraften kan tas upp för hand eller om mothåll bör användas. Tas inte operatörensstyrka beroende på arbetsställning med blir denna bedömning i många fall felaktig.Syftet med det här arbetet är att ta fram en bättre bedömningsmodell för reaktionsmomentfrån monteringsverktyg. Några krav som sätts på den förbättrade metoden är att den ska varaenkel att använda, mätningar ska inte behöva göras på verktyget och den ska ta hänsyn tillvariation i styrka beroende arbetsställning.En grupp om sju testpersoner sattes samman och de utvärderade reaktionsmomentet från envinkelmutterdragare i tre olika positioner. I varje position testades 6 olika typer avreaktionsmoment.

Den fysiska aktivitetens betydelse för vår hälsa är väl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel på fysiologiska effekter är en effektivare syreupptagningsförmåga då ventilationen blir mer effektiv. Hjärtat växer och blir starkare vilket resulterar i att hjärtat kan pumpa ut en större mängd blod vid varje sammandragning. På sikt har fysisk aktivitet bl.a.

Kunskapen om TV- och datorspelmissbruk bland ungdomar är idag väldigt begränsad. Stillasittande/fysisk inaktivitet, som TV- och datorspel ofta innebär och som kan innebära negativa konsekvenser, blir allt vanligare. En semistrukturerad intervjustudie har genomförts på sju män i åldersgruppen 17-29 år i syfte att undersöka drivkrafterna bakom mäns spelbeteende i tonåren. Dessutom har information om spelmissbruk bland ungdomar inhämtats av fyra yrkesverksamma inom spelområdet. Detta samt kopplingar mellan TV- och datorspel och spel om pengar har gjorts p g a bristen på forskning om TV- och datorspel.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en allmänfarlig smitta med anmälningsplikt i Sverige. Nationellt är förekomsten låg, globalt högre. I omvårdnad är kommunikation en grundbult och genom att kommunicera med patienten kan sjuksköterskan förstå omvårdnadsbehoven, lära känna patienten och nå omvårdnadsmålen. Information kan vara ett behov inom omvårdnad vilket kräver kommunikation. Individens upplevelse definieras som medvetande om något och vad något är.

Problemdiskussionen i denna uppsats visar på att det inte har forskats mycket angående varumärkesbyggande för B2B-tjänsteföretag och därför ansåg vi att det skulle vara ett intressant ämne att göra en undersökning om. Denna uppsats har därmed behandlat ämnet varumärken och speciellt B2B-tjänsteföretags varumärkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumärke. Denna uppsats syfte är att skapa en överblick av teoriläget angående B2B- och tjänsteföretag och varumärken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hänsyn till för att möjliggöra en utvärdering av David Aakers modell, ?Hur varumärkeskapital genererar värde?.

Depression och arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem i Sverige och detta är en utmaning för primärvården idag. Denna uppsats är ett kunskapsbidrag till forskningsprojektet REGASSA som syftar till att utveckla och utöka behandlingsalternativen för individer med mild till måttlig depression samt arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård. En 12 veckor lång individanpassad och behandlarstödd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) jämfördes med sedvanlig behandling. Behandlingseffekter undersöktes vid både eftermätning och uppföljningsmätning 12 månader efter påbörjad behandling. iKBT bestod av ett stort antal textbaserade moduler anpassade för olika typer av psykisk ohälsa.

Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i de lägre årskurserna Upplevde sin självkänsla i klassrummet samt hur självkänslan hos eleverna skiljde sig i olika åldrar. Syftet var också att undersöka hur elever gav uttryck för sin självkänsla i klassrummet.Tre olika metoder har använts i undersökningen; observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Samtliga undersökningsmetoder har förberetts, genomförts samt analyserats av ansvarig person för undersökningen Undersökningen har utgått ifrån de forskningsetiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet utifrån Vetenskapsrådets Forskningsetiska Principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.Resultatet från undersökningen visar på att de flesta elever upplever sin självkänsla i skolan som ganska stark, där fler än hälften av eleverna har en Upplevd självkänsla över medel. Undersökningen har trots detta visat på att knappt hälften av eleverna upplever sig ha lägre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. Men vi finner även att ungefär en fjärdedel av eleverna Upplevde sig ha högre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå.

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och är en ovärderlig resurs för storstadsmänniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krävs att parkerna upplevs som trygga. Frågan om vad som skapar känslan av trygghet är komplex men en av de viktigaste faktorerna är att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krävs att parken är välskött med en gestaltning som utstrålar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gärna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjänstemän bli medvetna om problemställningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som påverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras på information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

SammanfattningDetta är en studie baserad på en nationell longitudinell studie på svenska skolelever (Skola, Idrott och Hälsa projektet, SIH).Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka varför unga vuxna skattar sin hälsa som bra. Det primära syftet var att ta reda på vilka faktorer som informanterna upplever som meningsfulla för sin subjektivt Upplevda hälsa. Ett sekundärt syfte var att undersöka hur informanternas Upplevda hälsa har förändrats sedan 2010.Hur definierar respondenterna begreppet hälsa?Hur ser respondenterna på      sin hälsa i relation till sin/sitt vardag, boende, arbete/studier, fritid,      träning, familj/vänner, dåtid/framtid?I vilken utsträckning upplever respondenterna att de kan påverka sin      livssituation?Metod: Studien är av kvalitativ karaktär. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med urvalsgruppen, vilka har sitt ursprung i SIH-projektet och i undersökningen från 2010 skattat sin hälsa som mycket bra.

Psykisk ohälsa är ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har även negativa konsekvenser på företagsnivå och samhällsnivå, på grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen på arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva åtgärder mot psykisk ohälsa är en framgångsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande åtgärd som är av betydelse för psykisk hälsa är fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande(Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier är dock baserade på internationellt material.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka Upplevd hälsa och livsstil hos idrottslärarstudenter efter minst tre års högskolestudier med viss inriktning mot hälsa. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella förändringar för respondenterna från det att de påbörjade sin utbildning 2008 till dess att de är på väg att avsluta den fyra år senare. Frågeställningar:* Hur skattar studenterna sin Upplevda fysiska och psykiska hälsa?* Vilket socialt och kulturellt engagemang uppger studenterna att de har i olika aktiviteter?* Hur skattar studenterna sin grad av fysisk aktivitet?* Vilka kostvanor uppger studenterna att de har?MetodUndersökningen innefattade 46 idrottslärarstudenter som år 2012 fyllde i en enkät gällande hälsa, fritidsvanor, fysisk aktivitet och kost. Resultaten analyserades i SPSS version 19.0 och jämfördes med resultat från samma enkät och målgrupp år 2008, då det var 77 idrottslärarstudenter som fyllde i enkäten.

Detta projekt har undersökt hur krisledningsgruppen på Såtenäs flygflottilj kan bibehålla hög incidentberedskap och krisstödskompetens trots få verkliga incidenter. Mer konkret har de förhållande som påverkar gruppens medlemmar i Upplevd förmåga att lösa sin uppgift granskats för att kunna ge förslag på förbättringar. Skaraborgs flygflottilj, F7, är en av Försvarsmaktens fyra kvarvarande flygflottiljer. Flottiljen ansvarar för daglig flygverksamhet inklusive utbildning av stridspiloter och internationella flygtransporter. Verksamheten betraktas som en högriskverksamhet där konsekvenserna av ett fel eller misstag kan få katastrofala följder.

Examensarbetet genomfördes hösten 2004 med Luleå Kommuns inköpsavdelning som uppdragsgivare. Examensarbetet behandlade köptrohet till avtal tecknade av Luleå Kommun. Köptrohet beskriver i vilken utsträckning anskaffning sker mot upprättade ramavtal och anges i examensarbetet i procent. Syftet med examensarbetet var att hitta ett värde för köptroheten i Luleå Kommun helåret 2004. Dessutom var det ett syfte att utreda vilka faktorer som påverkar köptrohet för att ha möjlighet att ge uppdragsgivaren rekommendationer för att öka köptroheten.

Bakgrund: Våren 2007 börjades byggnation av ett nytt ställverk under befintliga kraftledningar vid Strömma 400kV kopplingsstation. Arbetarna drabbades framför allt av trötthet och huvudvärk som de Upplevde vara relaterade till arbetet under kraftledningar. Detta skapade stor oro och föranledde omfattande utredning och undersökningar av arbetsmiljön utan att man kunde identifiera någon bakomlig-gande orsak till symtomen. Syftet med detta projektarbete var att göra en sammanställning av symtomen, omständigheterna, resultatet av undersökningarna samt diskussion om möjliga samband. Undersökt grupp: Samtliga arbetare som kom i kontakt med Previa och AMM i samband med ställverksbygget år 2007-8.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka effekten av en kortisoninjektion i bäckenligamenten på patienter med långvarig ländryggssmärta.MetodStudien genomfördes utifrån en single-subject experimental design med sex deltagare med långvarig ländryggssmärta. De utfallsmått som användes var smärtskattning (Numerical Rating Scale, NRS), skattad smärtrelaterad aktivitetsbegränsning (Oswestry Disability Index, ODI), skattad rörelserädsla (Tampa scale of kinesiophobia, TSK-SV), rörlighet (Fingertip-to-floor), funktion genom ett dynamiskt balanstest (Star excursion balance test, SEBT), funktionstest (sit-to-stand) och uthållighetsstyrketest (modifierat Biering- Sørensen), samt fysisk aktivitetsnivå mätt med accelerometermätare. Deltagarna genomförde fem testtillfällen innan och fem eller sex testtillfällen efter intervention. Vid sista besöket skattade deltagarna förändring av besvär enligt global index of change. Resultaten analyserades på individnivå genom visuell analys av trender och nivåskillnader i grafer, statistisk analys av graferna genom 2 SD-metoden, i kombination med deltagarnas subjektiva beskrivningar av eventuell förändring.