Hur mår du egentligen?
En enkätundersökning om idrottslärarstudenters upplevda hälsa och livsstil
SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka upplevd hälsa och livsstil hos idrottslärarstudenter efter minst tre års högskolestudier med viss inriktning mot hälsa. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella förändringar för respondenterna från det att de påbörjade sin utbildning 2008 till dess att de är på väg att avsluta den fyra år senare. Frågeställningar:* Hur skattar studenterna sin upplevda fysiska och psykiska hälsa?* Vilket socialt och kulturellt engagemang uppger studenterna att de har i olika aktiviteter?* Hur skattar studenterna sin grad av fysisk aktivitet?* Vilka kostvanor uppger studenterna att de har?MetodUndersökningen innefattade 46 idrottslärarstudenter som år 2012 fyllde i en enkät gällande hälsa, fritidsvanor, fysisk aktivitet och kost. Resultaten analyserades i SPSS version 19.0 och jämfördes med resultat från samma enkät och målgrupp år 2008, då det var 77 idrottslärarstudenter som fyllde i enkäten. Därefter har resultaten tolkats utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält.ResultatVåra resultat visade på signifikanta skillnader när det kom till att studenterna lagade mer mat, gick ut och dansade mindre, satt stilla fler timmar per dygn och utövade mer skärmaktiviteter år 2012 än år 2008. Resultaten visade även tendenser till att studenterna år 2012 jämfört med år 2008 var fysiskt aktiva sex till sju dagar i veckan istället för tre till fyra dagar i veckan, gick mindre på idrottsevenemang, åt mellanmål samt frukt och grönt oftare.SlutsatsDen upplevda hälsan var i stort sett oförändrad 2012 jämfört med 2008. De skattade att de var regelbundet fysiskt aktiva, hade ett bra socialt nätverk, samt åt frukt och grönsaker regelbundet. Det kan vara så att genomförandet av en idrottslärarutbildning kan påverka individers grad av fysiska aktivitet och kostvanor. Utifrån Bourdieus teorier kan de olika fält som studenterna befinner sig i samt det kapital som skapats, hjälpt till att påverka dem, utifrån forskningen sett, en bättre hälsa. Däremot kan vi inte säga vad det är som har gjort att respondenterna förändrat sina vanor.