Syfte Uppsatsen syftar att undersöka hur Stadiums servicestrategi är utformad med stöd från tidigare teorier kring servicemötet, samt hur den internt och interaktivt i mötet med kunden tillämpas. Syftet är även att undersöka om det finns ett gap mellan Stadiums levererade service och kundens upplevda service, samt om kunderna upplever servicestrategins faktorer som viktiga. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats där data i form av tre semi strukturerade intervjuer samlats in. Data samlades även in via en enkätundersökning som genomfördes på plats hos fallföretaget där totalt 50 av Stadiums kunder genomförde undersökningen. Resultat Uppsatsen visar att Stadium har en planerad servicestrategi som bygger på interna och interaktiva faktorer där tydliga kopplingar till teorier inom servicemötet identifierats, vilket innebär att Stadium Örebro city fokuserar på aspekter som enligt forskning påverkar kundens upplevda servicekvalitet.

Missnöjdhet i relationen mellan säljare och kund är ett problem som idaginfinner sig inom framförallt fastighetsmäklarbranschen. Kunderna menar påatt fastighetsmäklare inte uppfyller deras behov och förväntningar. Det ärangeläget att kundens behov uppfylls vilket medför kundnöjdhet, mervärde förkunden och skapar ett förtroende gentemot säljaren. Syftet med denna studieär att beskriva vilka egenskaper som efterfrågas hos fastighetsmäklare samtskapa förståelse för vad som skapar värde för kunden. Teorin beskriver deteorier som är kopplade till vårt empiriska underlag, baserat på våraforskningsfrågor.

Problem Mobiltelefonen är i dag en kanal som företagen börjar använda sig av i sin relation till sina kunder. I och med att tredje generationens mobiltelefoni introduceras ges ännu större möjligheter för företagen att göra detta. Inom området finns det idag inte mycket forskningsmaterial publicerats då företagen ännu inte börjat använda sig av möjligheterna på bred front. Syfte Vårt syfte är att utreda hur företag idag använder sig av mobiltelefonen som en marknadsföringskanal i sin relation till sina kunder. Vidare försöker vi också analysera hur tredje generationens mobiltelefoni och mobilmarknadsföring kommer att påverka företagen i ett relationsmarknadsföringsperspektiv.

Titel: Betalningssättens påverkan på e-handelskonsumenters köpbeslut ? en enkätundersökningBakgrund: Trygghet och betalningssäkerhet är två frågor som ständigt är aktuella inom e-handeln och möjligheten att välja mellan olika betalningssätt är en av de faktorer som kan påverka e-handelskonsumentens köpbeslut. I den här uppsatsen undersöker vi vilken inverkan den möjligheten har på olika aspekter av köpbeslutet.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om möjligheten att välja mellan olika betalningssätt påverkar e-handelskonsumentens, i form av högskolestudenters, köpbeslut och om så är fallet vilka betalningssätt e-handlare bör erbjuda för att köpbeslutet inte ska påverkas negativt.Metod: Med utgångspunkt i tidigare studier har vi sammanställt en enkät med frågor kring konsumenters syn på olika betalningssätt i samband med e-handel. Enkäten skickades ut till programstudenter på högskolan i Gävle. Urvalet utgjordes av ett icke-slumpmässigt urval.

Antalet webbutiker med inriktning på kläder och accessoarer ökar ständigt. Dessutom visar forskning på att konsumenter är mindre lojala på Internet än i traditionell handel. Fördelarna ur företagsperspektiv med lojala kunder är flera och ett klassiskt exempel är att det kostar fem gånger så mycket att attrahera en ny kund som att behålla en befintlig. För konsumenterna medför lojalitet att de skapar starka band till företaget. Uppsatsens syfte är att ur ett konsumentperspektiv beskriva vilka faktorer som ligger till grund för att en kund ska bli lojal mot en specifik Internethandelsplats.

Syftet med den här studien var att undersöka den hälsorelaterade livskvaliteten hos elever på högstadiet samt hur denna förhåller sig till elevernas socioekonomiska status och upplevelse av kontroll. 154 elever från fyra olika kommunala skolor i Sverige besvarade ett formulär gällande deras hälsa, livskvalitet och känsla av kontroll. Eleverna delades in i olika grupper, hög/låg-SES, beroende på medelinkomsten i deras kommun. Resultatet visar på en signifikant skillnad i elevernas HRQoL. Högre grad av kontroll visades vara förknippat med bättre hälsa.

Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen.

I denna uppsats utforskas det narrativa perspektivet som ett möjligt analytiskt grepp för att komma åt maktstrukturer, där erkännandet av identiteter analyseras som en upplevd domän av dominans. Uppsatsen inleds med en utveckling av begreppet diskursiv makt, vilket görs genom användande av Steven Lukes teori om maktens tredje ansikte. Följande därpå diskuteras hur man med hjälp av det narrativa greppet kan förstå makten som reglerar berättandet av jaget. Denna makt ses som påvisad då teman i metanarrativ och framträder som reproducerade i konkreta narrativ. Resonemanget klargörs genom en diskussion om republikanismen som ett metanarrativ, vilket relateras till hur maktutövning genom erkännandet kan ta sig uttryck..

Many persons with long-term illness experience a decline in their quality of life. Perceived Quality of Life is a subjective term based on prior personal experiences and is highly individual. The aim of this qualitative study was to investigate perceived Quality of Life in persons with Multiple Sclerosis and to get knowledge if physical therapy changes a person?s quality of life. Three women and three men with a range of disability were interviewed in depth.

The objective of this thesis was to investigate how young adults view their own employabilityand to see if there was a connection between their view and their social background. Themethod used in the thesis is qualitative with a hermeneutic approach. The interviews includedwere of semi-structured kind. The main result is that respondents in the thesis expressed similarviews on their perceived employability regarding commitment and energy at work, networkingand contacts and job discrimination but there were some distinctions noted regardingtheir view on education and working life experience. The respondents from working classbackgrounds tended to focus more on education than the respondents from middle class/uppermiddle class backgrounds.

Does the country people live in affect the probability of them experiencing happiness? Can a country variable in an ordinal regression model be affected when microeconomic and macroeconomic factors are added to the model? The possible outcomes are either that the country variable affects less when the additional predictors are added to the model, or that they stay the same. The micro data is collected from the European Social Survey database, the macro data is collected from the World Bank. The country variable becomes less substantial when additional variables are added to the model. The variable with the most influence over expected happiness apart from the country variable is whether the individual often socializes with friends or not.

För att få personalen på en arbetsplats att trivas och må bra bör en mängd faktorer tas i beaktande. Faktorer som beskrivs som viktiga är rolltydlighet och rollkonflikter, balans mellan krav och kontroll, upplevelsen av socialt stöd och balans mellan ansträngning och belöning. Då syftet med studien var att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har ett samband med hälsan hos personal inom vård och omsorg användes en enkät som mätte alla ovanstående områden. Denna enkät kompletterades med frågor gällande kontakten med vårdtagarna. Enkätundersökningen (n = 80) följdes även upp av kvalitativa intervjuer (n = 4).

Forskningens syfte var att kartlägga upplevd stress bland brottare, hur upplevelserna påverkat dem samt vilka copingstrategier som användes. Metoden som användes för denna undersökning var kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt synsätt. Undersökningen visade att stress var något som alla deltagande brottare har upplevt och som de på olika sätt blivit påverkade utav. De flesta ansåg att stressen främst berodde på tidsbrist, pressen att prestera samt förväntningar från andra. De vanligaste biverkningarna av stressen var framförallt mentala såsom irritation och meningslöshet men också fysiska som magont och nervositet.

Syftet är att utifrån ett bestämt urval av chefer undersöka upplevd konsensus mellan förväntningar på rollen som chef gentemot hur chefsrollen upplevs och vad den innebär. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att använda oss av en abduktiv ansats. Empirikapitlet är framtaget från 10 intervjuer med chefer på olika företag verksamma i Sverige. Vår studie har påvisat vilken typ av förväntningar som infriades samt vilka som inte gjorde det. Den har även tydliggjort vilka kompetenser samt kunskaper som av våra respondenter anses vara viktiga i chefsrollen.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll läraren har i skapandet av elevers hälsa i en grundsärskola. Studien lägger fokus på vilka förutsättningar som skapas av läraren och hur dessa kan påverka grundsärskoleelevernas hälsa. Det finns forskning som tyder på att funktionshindrade generellt har sämre mätbar hälsa. Författarnas studie tar utgångspunkt i upplevd hälsa men med stöd i tidigare forskning om mätbar hälsa kan studien ändå ge ett riktmärke för hur hälsan ligger till.  För att studera detta så användes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jämfördes och huvudkategorier skapades med hjälp av dessa i resultatkapitlet.