Bakgrund: Att fa? en stomi kan inneba?ra flera olika fo?ra?ndringar i en ma?nniskas liv. Individens sja?lvbild kan fo?ra?ndras efter operationen, till fo?ljd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredssta?llande sexliv a?r starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt va?lbefinnande.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Inom matematikämnet har e-bedömningar, aktiviteter där digitala tekniker används för att bedöma studenters kunskaper, inte utvecklats i samma takt som e-bedömningar inom andra områden. Detta beror sannolikt på det stora inslag av symboler och icke-standardiserade tecken som karakteriserar matematiskt språk och särskiljer det från traditionellt skriftspråk. Ett problem som har noterats i samband med e-bedömningar inom matematik är att inmatningen av matematiska uttryck i ett digitalt system i många fall varit långsam och svår att begripa. Den här rapporten syftar till att undersöka tre kategorier av inmatningsmetoder utifrån aspekterna snabbhet, korrekthet och upplevd lätthet för att på så sätt skapa en bild av vilken av teknikerna som lämpar sig bäst att implementera i en e-bedömningsapplikation riktat mot den svenska gymnasieskolan. För att uppnå syftet har jag granskat tre familjer av tekniker genom att låta gymnasieelever genomföra inmatningar av matematiska uttryck och analysera dessa inmatningar baserat på inmatningstid, korrekthet och upplevd lätthet.Resultaten visar på att det finns tydliga skillnader mellan de undersökta teknikerna med avseende på samtliga undersökta aspekter.

Den psykosociala arbetsmiljön har förändrats. Sedan 1990-talet har andelen sysselsatta som blivit sjukskrivna till följd av stress eller psykiska påfrestningar i det närmaste fördubblats. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsrelaterad stress bland tjänstemän med förhoppning om att använda denna kunskap för att utveckla preventiva arbetsterapeutiska insatser. Studien baseras på en fokusgruppdiskussion med fyra deltagare från ett byggföretag i södra Sverige. I resultatet framkom att tjänstemän upplever arbetsrelaterad stress vid flera olika situationer under en arbetsdag.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd nedstämdhet och smärta och graden av fysisk aktivitet hos flickor i åk 9. Den upplevda nedstämdheten och smärtan kommer i denna studie att mätas genom att undersöka hur dessa flickor skattat olika psykosomatiska besvär såsomont i huvudet, trött & hängig, ensam, ledsen, ont i kroppen, ont i magen och problem med att sova.För att besvara syftet kommer jag utgå från följande frågeställningar:Hur ofta upplevde flickor i åk 9 känsla av nedstämdhet och smärta i form av olika psykosomatiska besvär under åren 2001 och 2007 och skiljer det sig mellan åren?I vilken utsträckning var dessa elever fysiskt aktiva under 2001 samt 2007, har den fysiska aktiviteten förändrats mellan åren?Samvarierar den fysiska aktivitetsgraden med skattningen av den upplevda nedstämdheten och smärtan hos dessa flickor år 2001 och 2007?MetodSom utgångspunkt för denna uppsats kommer data från två tidigare datainsamlingar att användas. Båda datainsamlingarna är gjorda under projektet Skola- Idrott- Hälsa som är en longitudinell nationell studie av barns och ungdomars fysiska status, fysiska aktivitet samt hälsomässiga tillstånd. För att besvara frågeställningarna och syftet i denna uppsats kommer två olika tvärsnittsstudier genomföras med data som samlats in under SIH projektet.

Många av oss kommer någon gång i livet att drabbasav depression och enligt forskning blir sjukdomen allt vanligare. Syftet var att belysabestämningsfaktorer rörande upplevd livskvalitet hos vuxna med depression. Metoden en systematisk litteraturstudiegenomfördes med induktiv ansats där 12 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet. Resultatet visade attsamhörighet, familjen och vården var faktorer som påverkade livskvalitetenpositivt. Samtidigt som ensamhet, vardagssysslor och försämrad sexuell hälsa bidrogtill försämrad livskvalitet.

This thesis aims to examine the differences in interpretation and application of the new legislation regarding the standardized parental deduction within the Social Insurance Code and the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The primary focus is on the differing perspectives of the Swedish Social Insurance Inspectorate (ISF) and the Swedish Social Insurance Agency (F?rs?kringskassan). ISF emphasizes the importance of referencing legislative preparatory works in interpreting the law and has criticized F?rs?kringskassan for failing to do so in its administrative practices.

Tjänsterna utgör en allt viktigare del av vårt samhälle. Den skillnad som uppstår mellan förväntad och upplevd tjänstekvalitet är central vid utvärderingen av hur väl genomförd en tjänst är, och lägger grunden för idén om ständiga förbättringar. Syftet med den här uppsatsen är därför att närmare förstå de gap som kan uppstå mellan förväntad och erhållen kvalitet, vid ett svensk universitet. De insikter som genereras från denna undersökning kan användas som underlag för kvalitetsfrämjande åtgärder. För att uppnå syftet har två forskningsfrågor formulerats.FF 1: Vilka gap kan identifieras mellan förväntad och erhållen kvalitet vid ett svenskt universitet?FF 2: Hur kan resultat från tidigare studier användas för att minska de identifierade gapen mellan förväntad och erhållen kvalitet?Rapporten använder SERVQUAL som en metod för att utvärdera tjänstekvaliteten vid högre utbildning i Sverige.

Organisationskultur är de djupa strukturerna hos en organisation som är rotade i medlemmarnas delade värderingar, övertygelser och antaganden och som manifesteras i beteenden och artefakter. En viss känsla av tillhörighet behövs för att medlemmarna ska dela dessa värderingar och vara en del av organisationskulturen. Syftet med studien var att undersöka hur skillnaden i organisationskultur upplevs efter ett personalövertagande av ett outsourcingföretag. Fem vaktmästare på tre arbetsplatser som varit med om personal-övertagande intervjuades och en induktiv tematisk analys genomfördes. Respondenterna upplevde kulturförändring efter personalövertagandet men i varierande grad beroende på arbetsplats, de som tidigare varit anställda inom landstinget upplevde större förändring än de som redan arbetade på privata företag.

Studien syftade till att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd motivation mellanarbetssökande som hade en intern eller extern jobbcoach. Samt om ålder hade någon betydelse och ifall motivationsförändringen gav resultat genom fler sökta jobb. 42 arbetssökande svarade på en enkät med 28 frågor om motivation och jobbcoaching. Resultatet visade ingen skillnad i motivation mellan arbetssökande oavsett om de hade intern eller extern jobbcoach. Däremot blev äldre mer motiverade än yngre.

This study examines how the Swedish state has communicated security, threats,and citizen responsibility to the population through different versions of thebrochures ?If Crisis or War Comes?. Drawing on securitization theory and UlrichBeck?s theory of the risk society, the study analyzes how threat perceptions, protected referent objects, and the role attributed to individuals have changed overtime. The analysis is based on a deductive qualitative content analysis of sixbrochures published in 1943, 1952, 1961, 1989, 2018, and 2024.The findings demonstrate a clear transformation in the construction of threats,shifting from a predominant focus on conventional military conflict during theSecond World War and the Cold War to a more diversified threat landscape in thetwenty-first century, including societal disruptions, propaganda, cyber threats,environmental risks, and pandemics.

Syftet med detta arbete var att undersöka de psykologiska mekanismerna bakom fusk vid prov på gymnasiet. Attityder, sociala normer och upplevd kontroll är delar av de psykologiska mekanismerna involverade i fusk. Hur kommer det sig att gymnasiestudenter fuskar och hur ofta gör de det? Theory of Planned Behavior (TPB) (Aizen, 2003) användes för att undersöka anledningar till att studenter väljer att fuska eller att inte fuska. Resultaten visar att elevens upplevda risk att bli ertappad för fusk samt upplevelsen av obehagliga konsekvenser vid ett eventuellt ertappande var de mest dominerande faktorerna för elevens attityd gentemot fusk och att attityden, i sin tur, var den mest avgörande faktorn för huruvida eleven planerar att fuska..

Bakgrund: Akutmottagning är en enhet på sjukhus som har en hög omsättning av patienter. För patienter kan akutmottagningen upplevas kaotisk. Akutmottagningen är avsedd för människor med skador och/eller akuta sjukdomar. Patienttillfredsställelse är en indikator på kvalitén av vården som akutmottagning ger. Ett besök på akutmottagning ger ibland det första och enda intrycket patienter får av sjukhuset.

Uppsatsen avser att undersöka, beskriva och analysera hur kvinnor och män upplever kvaliteten av ICAs kundklubb. Genom att studera detta kan företaget ICA få information om hur de ska ta hänsyn till genusperspektivet när de sätter samman och marknadsför kundklubbserbjudanden. Den genomförda studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning som är besvarad av 50 stycken respondenter som är medlemmar i ICAs kundklubb.Studien visar att kvinnorna upplever en högre kvalitet av ICAs kundklubb än vad männen gör. Detta för att männen inte tar del av de förmåner som erbjuds från kundklubben i lika stor utsträckning som kvinnorna. Därför bör företaget anpassa utskicken beroende på om budskapen riktas till kvinnorna eller männen.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.