Sök:

Sökresultat:

1032 Uppsatser om Upplevd revisionskvalitet - Sida 58 av 69

Från F till A : En ny betygsskala för grundskolan

I föreliggande uppsats jämförs karaktärsdragen i den vetenskapliga bedömningsdiskursen med den politiska och offentliga diskursen utifrån frågorna: vad talas det om och vad talas det inte om när det gäller: elevers prestation och motivation, utvärdering av skolan, tydlighet/ rättvisa, lärande/examination/undervisning samt urval? Frågorna ställs till de lästa texterna inom de valda diskurserna. Läroplansteori har använts som begreppsligt verktyg och till att synliggöra talet om en flergradig betygsskala. Jämförelsen av karaktärsdragen visar att båda diskurserna talar om en upplevd ökad motivation, prestation, tydlighet och rättvisa. Samtidigt rapporteras i den vetenskapliga bedömningsdiskursen om en ökad stress, svårigheter att språkligt uttrycka kunskapskrav och kriterier för sex betygssteg samt att variera examinationsformerna och samtidigt bedöma enligt en sexgradig skala. Det talas i båda diskurserna om en oro för ytinlärning och en större fokusering på detaljer, även om detta mest syns i den vetenskapliga bedömningsdiskursen.

Identitetsskapande utifrån flera kulturer : En studie om individers upplevelse att leva med tre kulturer

Frågor om var man kommer ifrån är något som ofta ställs i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund än den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhället samt deras vänner påverkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de väljer att vara och bete sig på ett visst sätt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta är en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger på sju intervjuer med individer i åldrarna 25-40 som biologiskt har två olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

SEB - en vinnare i konkurrensen?

I denna uppsats har vi redogjort för den nya konkurrenssituationen på bankmarknaden, som bl.a. uppstått till följd av tydlig avreglering, globaliseringen och teknologiska utvecklingen. Vi har i uppsatsen funnit att denna utveckling inte bara skall betraktas som något tillfälligt utan snarare som början på en ny epok. Vi har vid en närmare granskning av den rådande marknadssituation visat på att det idag finns en rad faktorer inom bankmarknaden som på olika sätt inverkar på SEB:s och andra marknadsaktörers konkurrensstrategier. En närmare syn visar även att bankmarkanden i flera avseenden öppnats upp och gett upphov till en rad nya segment för nya aktörer att verka på.

Sambandet mellan kondition och självskattad hälsa

ABSTRACT Background: Health and ill-health are multifaceted concepts. Previous research has shown that physical activity and the level of cardio respiratory are important parts of leading a healthy lifestyle. Possibly, it?s so important that the Occupational Health Service should focus even more on this.Aim: The aim was to investigate if there was a relationship between the level of cardio respiratory fitness and self-rated health, and between the level of cardio respiratory fitness and physical and mental ill-health.Method: The study was conducted using a quantitative method in the form of a cross sectional study. Data was collected from an Occupational Health Service, containing answers to a questionnaire on work environment and health and test values ??from completed cycle fitness tests.

Närståendes upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad vid vård i livets slutskede

Bakgrund: Behovet av god palliativ vård på generella vårdavdelningar på sjukhus är stort och bedöms öka i framtiden. Detta innebär att de flesta sjuksköterskor, oavsett om de är specialiserade inom palliativ vård eller ej, någon gång kommer att vårda palliativa patienter och deras närstående. Sjuksköterskan har en svår men viktig uppgift att ge god omvårdnad inte bara till patienten utan också de närstående. Det här innebär bland annat att erbjuda tillräckligt med stöd samt verka för de närståendes delaktighet i vården. Syfte: Att belysa hur närstående till patienter i livets slutskede som vårdas på sjukhus upplever omvårdnad från sjuksköterskan.

Mätbara hälsomål för Stockholms stad

Inledning: Hälsa är ett ämne som engagerar, inte bara oss utan även vår omgivning. En människa kommer att arbeta ungefär hälften av alla år hon lever, om hon inte drabbas av något oförutsett. Det är alltså en stor del av vår tid som vi kommer att spendera på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsgivaren fokuserar och engagerar sig i sina medarbetares hälsa. Vi har fått i uppdrag av Stockholms största arbetsgivare, Stockholms stad, att ta fram mätbara mål för hälsofrämjande arbete. Syfte: Vårt syfte är att ge förslag på mätbara hälsomål för Stockholms stad.

Patienters förväntningar och upplevelser av arbetsterapi

Många patienter är osäkra på vad arbetsterapi innebär och vet därför inte vad de ska förvänta sig avbehandlingen. Förväntningarna på arbetsterapin påverkar också hur själva behandlingen upplevs.Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters förväntningar på arbetsterapi, upplevelser av denarbetsterapi de fick samt den upplevda nyttan av arbetsterapi. Metoden som valdes var en kvalitativsemistrukturerad intervjustudie eftersom den ger möjlighet att få förståelse för deltagarens upplevelserkring ett visst område. Fem intervjuer genomfördes. Deltagarna var mellan 65-86 år, båda könen varrepresenterade och de hade någon form av stroke eller ortopedisk åkomma.

Natur och djurs påverkan på den upplevda hälsan

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv.

Ljud i staden -en fallstudie av upplevd ljudkvalitét

Detta arbete utgår ifrån en enighet i forskningen om att mätningar av ljud inte är tillräckligt för att bestämma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tätort med mer än 100 000 invånare framställa bullerkartor som i sin tur ska användas som underlag i ett åtgärdsprogram. Direktivets syfte är att informera politiker, medborgare och planerare i buller frågan i den givna tätorten. Forskning tyder dock på att allmänheten och icke specialister har svårt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har någon referens till de mätnivåer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar ämnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.

Viktminskning, "Quick-fix" eller ett livslångt upprätthållande? : En kvalitativ intervjustudie om påverkande faktorer vid varaktig beteendeförändring

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vilka faktorer som tidigare viktminskningskunder på Itrim upplever vara avgörande för att lyckas med en varaktig beteendeförändring inom kost och motion. Syftet besvarades utefter följande frågeställningar:Vilka personliga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring?Vilka sociala faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring?Vilka miljömässiga faktorer upplevs vara avgörande vid en varaktig beteendeförändring?MetodValet att göra en kvalitativ intervjustudie grundar sig på att det är deltagarnas subjektiva upplevelser som anses relevanta för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Då deras upplevelser granskas utifrån Social Cognitive Theory har studien en deduktiv ansats. Sju kvinnor intervjuades och alla är fortfarande kunder hos Itrim, som motionskunder.

Arbetstillfredsställelse på Apoteket : En fallstudie på fyra apotek i Stockholms län

Apoteket AB har sedan 1970 genom sitt avtal med staten haft ensamrätt på försäljning av läkemedel i Sverige. Detta monopol kommer att slopas år 2009, vilket innebär att Apoteket AB kan komma att konkurrera med andra aktörer om såväl kunder som arbetskraft. Den kommande konkurrensen påvisar vikten av att Apotekets anställda känner arbetstillfredsställelse och inte byter arbetsgivare när andra aktörer dyker upp på marknaden. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka faktorer som inverkar på de anställdas arbetstillfredsställelse vid undersökta apotek. Vidare undersöktes hur faktorernas inverkan skiljer sig på de undersökta apoteken samt skapar förutsättning för upplevd arbetstillfredsställelse.I undersökningen har vi avgränsat oss till fyra fallstudieenheter bestående av ett centrum- och tre samhällsapotek.

Konflikthanteringsstil och upplevd stress hos universitetslärare

Stress har funnits förekomma i läraryrket. Stress kan samvariera med konflikter i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens syfte var därför att undersöka om konflikthanteringsstilar hade något samband med upplevelsen av stress. Ett annat syfte var att undersöka vilken konflikthanteringsstil som var mest och minst förekommande, samt att belysa universitetslärares upplevda stressnivå. Ytterligare syfte var att undersöka om stress och konflikthanteringsstilar hade något samband med kön och ålder.

Hjälp att få? : 255 SIS-placerade ungdomars upplevelse av hjälp med familjeproblem

Varje år placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefär hälften placeras för behandling. Studiens frågeställningar är: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de får hjälp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjälp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frågorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjälp kan delas in i tre kategorier; ?över förväntan? 27%, ?motsvarar förväntan? 41%, ?mindre än förväntat?, 32%.

Det lilla extra : Belöningar, arbetsmotivation och rättvisa

De flesta individer pa?verkas dagligen av belo?ningar, motivation och ra?ttvisa i sa?va?l privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att underso?ka hur belo?ningar pa?verkar medarbetares, mellanchefers och ho?gre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har a?ven varit att underso?ka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska niva?er och om upplevd ra?ttvisa a?r viktigt fo?r motivationen.Inom omra?det finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas.

Egna märkesvaror- Kunden i centrum? : En fallstudie av EMV i livsmedelsbranschen

Ambitionen med denna studie är att med hjälp av branschexperter och konsumenter söka faktorer som ska öka vår förståelse för om Egna Märkesvaror (EMV) uppfyller ett behov för konsumenterna eller om det är ett hämmande inslag i Svensk dagligvaruhandel. I vår undersökning använder vi oss av en deduktiv ansats där vi utgår från redan befintliga teorier och ställer dessa emot empirin. För att säkerställa validitet har vi valt att använda metoden fallstudie som tillåter stor frihet i insamlingen av data, tolkning och analys. Valet av teori utgår ifrån en samverkan mellan varumärkesteorier, relationsmarknadsföringsteorier och teorier om EMV, eftersom dessa utgör en betydande roll för denna studie. Empirin är insamlad genom fem intervjuer med olika butikschefer på ICA och Coop samt genom en konsumentundersökning.

<- Föregående sida 58 Nästa sida ->