Sök:

Sökresultat:

1732 Uppsatser om Upplevd pćverkan - Sida 59 av 116

Inverkan av skilda koncentrationer av aluminium pÄ nitratupptaget hos veteplantor (Triticum aestivum L.)

Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida trevÀrt aluminium, Al3+, inverkar pÄ nitratupptaget hos veteplantor (Triticum aestivum L.). Vidare avsÄgs att undersöka om koncentrationen av jonen ifrÄga Àr av betydelse. Hypotesen som testades var att trevÀrda aluminiumjoner verkar hÀmmande pÄ nitratupptaget och att hÀmningsgraden stiger med ökad koncentration av aluminium. I försöket anvÀndes veteplantor som togs i bruk pÄ sjunde dagen efter det att de planterats i vermikulit. Provlösningarna utgjordes av fyra stamlösningar som endast skilde sig Ät med avseende pÄ aluminiumjonskoncentrationen.

"Motivationen Àr avhÀngig min psykiska status för dagen" - Om hur hÀlsan pÄverkar motivationen i skolarbetet hos vuxna

Syftet med denna undersökning Àr att utröna vuxna elevers hÀlsosituation och hur den inverkar pÄ deras motivation i skolan och pÄ skolarbetet. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ vilken motivation som driver dem; Àr det inre, yttre eller bÄda typerna av motivation. Detta med utgÄngspunkt utifrÄn Maslows och andra teoretikers pÄstÄenden om motivation som presenteras i vÄr litteraturgenomgÄng. För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, dÀr vi lÄtit sju elever svara pÄ frÄgor om hÀlsa, motivation och hur deras upplevda hÀlsosituation pÄverkar skolarbetet. Studien innehÄller respondenternas berÀttelser om sin egen hÀlsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrÄn AntonovskyŽs teori om Kasam och utifrÄn Katie Erikssons hÀlsobegrepp.

Den militÀra nyttan av kurskorrigerande tÀndrör

Sveriges ökade engagemang i internationella konflikter har förÀndrat under vilkaformer och i vilka miljöer som dagens militÀra operationer genomförs. FramföralltinnebÀr det att alla insatsförband inom Försvarsmakten ska kunna verka inom allakonfliktnivÄer och i de flesta miljöer, Àven i urban terrÀng. Som en följd av dettauppkommer nya behov och krav pÄ den indirekta bekÀmpningsförmÄgan i form avprecisionsbekÀmpning.Syftet med föreliggande arbete Àr att kartlÀgga om, och till vilken grad, ettkurskorrigerande tÀndrör bidrar till att öka den taktiska effektiviteten förstÄdd somverkanseffektivitet, kostnadseffektivitet, logistisk effektivitet samt minskad oönskadsidoverkan. KartlÀggningen sker genom en komparativ litteraturstudie medkompletterande expertintervjuer.Med hjÀlp av kurskorrigerande tÀndrör som medger nÀra precisionsbekÀmpning kanen rad vinster erhÄllas. Exempel pÄ sÄdana vinster Àr minskad spridning samt ökaddimensionering av verkan, minskad risk för oönskad sidoverkan, en lÀgre totalkostnad för ammunition samt minskat behov av transporter genom ökad effekt av detenskilda skottet..

Hur styrs ett interorganisatoriskt samarbete: en fallstudie om ett samarbetsprojekt inom processindustrin

Tidigare forskning har pÄvisat vilken positiv verkan olika sorters samarbeten har pÄ innovationer. Interorganisatoriska samarbeten Àr ett samlingsnamn för olika typer av samarbeten mellan organisationer och dessa kan exempelvis vara nÀtverk, allianser och forsknings- och utvecklingssamarbeten dÀr det sistnÀmnda behandlas i vÄr studie. Organisationer som Àr involverade kompletterar varandra istÀllet för att konkurrera med varandra. Interorganisatoriska samarbeten uppstÄr nÀr organisationer söker effektivitet och konkurrensfördelar. Genom att ingÄ i ett interorganisatoriskt samarbete uppstÄr en samarbetsfördel som uppnÄs genom att organisationerna kan tillverka och bistÄ med olika faktorer som andra organisationer inte kan eller har möjlighet till.

BarriĂ€r mot smĂ€rta : Äldre om mĂ€nskliga relationers inverkan pĂ„ det subjektiva vĂ€lbefinnandet

Forskning indikerar att det bland Àldre existerar en starkare koppling mellan socialt nÀtverk och subjektivt vÀlbefinnande Àn bland yngre grupper. Syftet med föreliggande studie var att utifrÄn Àldres egna upplevelser kartlÀgga pÄ vilket sÀtt mÀnskliga relationer anses skapa subjektivt vÀlbefinnande. Sju deltagare i Äldrarna 75-88, varav en man, intervjuades. Studien uppmÀrksammade ett dubbelriktat samband mellan hÀlsa och relationer. HÀlsa, som bÄde faktisk och upplevd kapacitet, Àr inte endast en grundförutsÀttning för vidmakthÄllna relationer utan bör Àven betraktas som ett resultat dÀrav.

Ett nedslag i skolans vardag : Vad hÀnder nÀr skolans styrdokument möter vardaglig praxis? En studie kring lÀrares och elevers tal och handlanden med fokus pÄ genus, sexualitet och etnicitet

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som hÀnder nÀr officiella ideal om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lÀrare har jag fÄtt deras syn pÄ frÄgor som rör jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna fÄ en mer nyanserad bild utav informanternas berÀttelser har jag Àven varit pÄ den skolan dÀr studien bedrivits för att genomföra observationer samt lÄtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har betrÀffande dessa frÄgor inte tas tillvara pÄ gemensamt sÀtt för lÀrarkÄren. Konsekvensen av detta kan förstÄs av att mÄnga elever inte har sÄ stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag.

"...det Àr ett jobb liksom. DÀr utbildningen blir en konsekvens". : En intervjustudie om AT-lÀkares vardag i Stockholm

AbstractInledningsvis beskrivs vad AT-tjÀnst i Sverige innehÄller, samt grundlÀggandearbetsmiljömÀssiga omstÀndigheter för AT-lÀkare. Bakgrunden tar upp teori om"den goda organisationen", motivation och stress, samt lagar och föreskrifter enligtSocialstyrelsen och SocialtjÀnstlagen. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur ATlÀkarnaser pÄ sin arbetssituation i Stockholm, hur de formar sina yrkesroller ochhur de kan pÄverka sin situation. Sex studier frÄn Sverige och andra lÀnder tas uppgÀllande AT-lÀkare el. motsvarande, bl.a.

Sociala mediers pa?verkan i fotografbranschen : skillnaden mellan reklam- och bro?llopsfotograf

I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.

Kan du anvÀnda vinkelhake, tumstock och vattenpass? : En studie om valideringsverktyg inom byggutbildningen

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivÄbestÀmma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta omrÄde var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att vÀljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades anvÀnde sig avsÄvÀl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrÄn kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan pÄverkas av sÄvÀl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper.

Faktorer som leder till utbrÀndhet hos nyutexaminerade sjuksköterskor samt vad som gör att de vÀljer att sÀga upp sig frÄn arbetet.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

Barnens Barnahus? : En diskursanalys av texter om barns rÀttssÀkerhet

Ett barn som blir utsatt för övergrepp stÄr inför flera utmaningar. För det första Àr det vanligt att barnet inte berÀttar för nÄgon om det som hÀnt och pÄ sÄ sÀtt försvÄras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rÀttsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan pÄ barnet. NÀr flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsomrÄden och prioriteringar kopplas in pÄ ett och samma fall Àr det inte ovanligt att barnet kommer i klÀm. Barn har inte samma rÀttssÀkerhet som vuxna dÄ de stÄr i mentalt underlÀge i alla situationer.

Den ungerska minoriteten i Transsylvanien under Ceausescus regim 1980-1989 : Sveriges syn och mediernas rapporteringar

VÄrt syfte med denna studie Àr att utifrÄn skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans Är tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vÄrt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lÀrarutbildningen i UmeÄ och en skola i norra Sverige har vi tillgÄng till ett undersökningsfÀlt för att genomföra vÄr empiriska del. VÄr studie har en etnografisk ansats. Vi anvÀnder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

Turnover Intention. Orsaksfaktorer för intention till egen uppsÀgning inom vÄrden och snabbmatbranschen.

Genom att studera relationen mellan intention till uppsÀgning och upplevd arbetstillfredsstÀllelse, organisationsengagemang och kommunikation söktes stöd för studien syfte, det vill sÀga att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för intention till uppsÀgning inom vÄrden och snabbmatbranschen. Datainsamling gjordes med hjÀlp av en webbenkÀt som skickades till deltagarna(N=48), vilka hÀrrörde frÄn ett Àldreboende och en snabbmatskedja i Blekinge. Genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test analyserades den insamlade data. Resultatet visade stöd för tvÄ av studiens hypoteser gÀllande korrelation mellan arbetstillfredssÀllelse, organisationsengagemang och intention till uppsÀgning. Resultatet gav Àven delvis stöd till tvÄ av studiens hypotes vad gÀller negativa korrelationer mellan anstÀlldas arbetstider och avsaknaden av kompetensutveckling inom organisationen och avsikten att stanna kvar pÄ sin nuvarande arbetsplats, samt signifikanta skillnader för hur anstÀllda inom vÄrden och snabbmatskedjan upplever organisationsengagemang och relation till ledningen.

LÄngtidssjukskrivnas upplevelser om sin rehabilitering

Studien behandlar rehabilitering av lÄngtidssjukskrivna inom Àldre- och handikappomsorgen i en norrbottnisk kommun. Syftet Àr att studera hur rehabiliteringen fungerat i den aktuella kommunen och vilka upplevelser de lÄngtidssjukskrivna hade av sin sjukskrivning och eventuella rehabilitering. En kvalitativ metod har anvÀnts i form av intervjuer med de lÄngtidssjukskrivna, Àven en enkÀtundersökning har genomförts. Eftersom rehabilitering Àr en process i samverkan Àr det svÄrt dra nÄgra generella slutsatser om helheten. Resultaten frÄn intervjuerna tyder pÄ att de lÄngtidssjukskrivna var nöjda med sin rehabilitering i det stora hela medan enkÀtresultaten visade pÄ en mer negativ bild.

Elevens historiska jag

UtifrÄn syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens kÀnsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus pÄ eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lÀrare frÄn en högstadieskola i vÀstra SkÄne intervjuats. Intervjuerna Àmnade ge ett resultat som kunde svara pÄ den övergripande forskningsfrÄgan: Hur stÀller sig historien som berÀttas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det stÄr i förhÄllande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att mÄnga elever, oberoende av hÀrkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillrÀckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, dÀr den egna bakgrunden Àr en del, sÄ stÀller sig detta resultat dÄligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression frÄn denna undersökning Àr hur den svenska historieundervisningens traditionella innehÄll kan utmanas och förÀndras.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->