Syfte: Syftet är att studera diskrepanser mellan den av företaget förmedlade imagen och hur de anställda upplever arbetet inom organisationen i praktiken samt även hur de upplever själva förmedlingen. Metod: Med hjälp av individuella intervjuer har vi fastställt hur den av företaget förmedlade imagen upplevs av de anställda. Teorierna i studien har till avsikt att förklara dels image och hur image kan användas för att påverka anställda. Resultat: Diskrepanserna mellan individen och organisationen kan vara väldigt stora och många aspekter av individens identitet kan vara helt eller delvis segmenterade från organisationens identitet. Trots detta kan individen ha en positiv bild av företaget så länge det finns någon aspekt hos organisationens identitet som gör intrång på någon aspekt av individens identitet..

Bakgrund: Med en växande andel äldre i befolkningen i Norden följer ett ökat intresse för vad som ger ett gott åldrande och vad äldre själva anser skapar god livskvalitet. Forskningen inom området i Sverige har i stort varit riktad mot individens yttre livsvillkor för att indirekt ge en bildav livskvali-teten. Bostaden är en viktig kontextuell faktor särskilt mot bakgrund av att ca hälften av alla personer som är 80 år och äldre bori en bostad med bristande tillgänglighet.Syfte: Att undersöka synen på den egna livskvaliteten hos personer i den tredje åldern och identifiera vad som är viktigt för deras upplevda livskvalitet.Studien syftar till att öka förståelsen för enskildas uppfattningar om vad som är viktigt för upplevd livskvalitet under åldrandeprocessen. Den avser också att belysa om bostaden anses viktig för livskvaliteten och i så fall på vilket sätt, samt ge ökad kunskap om hur äldre personer, som fortfarande befinner sig i den tredje åldern, resonerar kring sitt boende.Metod: En intervjuundersökning genomfördes med 16 personer som var 75 år och äldre i en större stadi södra Sverige. Informanterna, tio kvinnor och sex män, befann sig alla i ?den tredje åldern? som omfattar den aktiva period i livet som inträder efter avslutat yrkesliv.

Syftet med undersökningen är att översiktligt beskriva forskningen kring matematiksvårigheter med fokus på matematikängslan, samt genom intervjuer med lärarstuderande få en fördjupad bild av upplevd matematikängslan. Vidare har studiens syfte varit att sätta detta i relation till lärarutbildningen. Litteraturstudien visar att en viktig förklaring till matematiksvårigheter är matematikängslan. Det har även visat sig att denna ängslan kan överföras från lärare till elever. Rädslan för att själv överföra sin matematikängslan på elever är något som visat sig hos de personer som intervjuats.

Aim: The purpose of this study is to examine and analyze how insurance companies work to create value and confidence in their brands and then compare whether consumers perceive brands as companies seek.Method: The study is a gap analysis of both qualitative and quantitative in nature containing both interviews with insurance companies and a survey carried out on consumers. The study has been developed by analytical induction.Data: Consists of interviews with representatives from the insurance companies and survey responses from 99 consumers.Conclusion: From the study it can be concluded that the insurance industry is unique in its kind as a difficulty and complexity is obviously applicable to convey an overall impression to the consumer, which in turn will produce a brand value to the company. Creating a high brand value through good marketing where it maintained a good congruence between firms striving and consumer perception, is according to the scientists complicated because the lack of perceived quality affects the the big picture..

Dagens samhälle är förvisso inte samstämmigt med gårdagens och inte heller morgondagens. Trots att det i samhällsdebatten idag gärna hävdas att klassamhället snart inte längre existerar så finns det fortfarande där i alla högsta grad. Ett samhälle där individer upplever klasstillhörighet och där klassidentiteten är en del av den sociala identiteten.Genom en litteraturstudie som baseras på tre rikstäckande undersökningar i ämnet klassidentitet har jag studerat hur viktig känslan av klasstillhörighet och klassidentitet är för individens identitetsskapande. Med en pedagogiskt sociologisk ansats har jag sökt besvara frågan; Hur inverkar klasstillhörighet och klassidentitet på individens identitetsutveckling? Samt med följdfrågan; vilken påverkan kan en underskattad eller försvagad syn på klasstillhörigheten få för individens identitetsutveckling? Resultatet visar att en majoritet av de tillfrågade i materialet anser att klassamhället fortfarande förekommer samt att de känner klasstillhörighet och kan identifiera sig med sin klass, vilket visar att det närmast kan ses som oansvarligt att i dagsläget försöka ignorera klassindelningens existens.

Ångest inför statistikämnet (Statistics anxiety) försämrar prestationerna och kan få studenter att undvika statistikstudier. Syftet med studien var att undersöka ifall studenter som upplevde ett stödjande klassrumsklimat (Sense of Community) hade mindre statistikångest. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i upplevd Statistics anxiety och Sense of Community mellan campus- och distansstudenter. En webbenkät besvarades av 13 campusstudenter och 28 distansstudenter i åldrarna 20-51 år (M=29,4). Statistiska analyser visade inget samband mellan de båda begreppen i analys med samtliga studenter, däremot fanns ett positivt samband för studenter i årskurs två.

Föreliggande studie hade syftet att undersöka sambandet mellan effektivitet och teamstruktur/-organisation samt sambandet mellan effektivitet och ledarkaraktäristika. Huvudhypotesen var att teamstruk-tur/organisation har störst betydelse för effektiviteten, sex underhypoteser skapades. Data samlades in via en enkät som besvarades av 91 personer i tvärprofessionella team inom välfärdsorganisationer. Hypoteserna prövades genom frekvens-, korrelations-, varians- samt multipel regressionsanalys. Följande signifikanta resultat erhölls: effektiviteten upplevs högre i (1) roll-kompletterande än rolldifferentierade team, (2) team som var kongruenta med sin idealtyp, (3) team som har en högre grad av konsensusbeslut och (4) team där aktivitetsgraden från teamledaren var hög oavsett om ledarstilen var produktions-, relations- eller förändringsorienterad.

Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att få en förståelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jämföra en grupp brandmän från Värends Räddningstjänst i Växjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (Känsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmän klarar av de stressorer de utsätts för i deras yrke. Det sekundära syftet var att undersöka om individers uppskattade hälsa samverkar med graden av Kasam då dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmän och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna från båda grupperna fick besvara 29 frågor i frågeformuläret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hälsa.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

Bakgrund: Adjuvant cytostatikabehandling används vid bröstcancer efter att tumören tagits bort. Biverkningar kan uppstå då cytostatika påverkar alla kroppens celler. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad krävs det att hon/han får ta del av patienters upplevelser vid adjuvant cytostatikabehandling. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av adjuvant cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes.

Den psykiska ohälsan ökar i samhället samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och läkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohälsa stöter på fördomar i samhället som även kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekräftat att det råder en negativ syn på psykisk ohälsa i samhället. Det finns få studier som omfattar både vårdpersonalens och patienternas perspektiv i detta ämne. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors, läkares, läkarstudenters och undersköterskors syn på psykisk ohälsa samt hur patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta.

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Organisationer har behov av framgångsrika ledare och transformellt ledarskap har visat sig vara den mest effektiva ledarskapsstilen. Det är vanligt att skattningar av ledarskap görs både av chefer själva och av deras medarbetare, så kallad 360 graders undersökning. Syftet med studien var att undersöka chefen och bedömarnas skattning av transformellt ledarskap samt hur detta relaterar till bedömarnas skattade effektivitet. Undersökningsdeltagarna kommer från ett företag inom pappersindustrin. Det var 89 chefer som skattade sitt ledarskap och 691 medarbetare, kollegor och chefer som i sin tur skattade chefers ledarskap genom en webbenkät bestående av multifactor leadership questionnaire, som mäter transformellt ledarskap, samt frågor om självskattad effektivitet.

Det är inte ovanligt förekommande att ambulanspersonal råkar ut för hot och våldshändelseroch enligt statistiken är detta ett problem som ökar hela tiden. Enligt Arbetsmiljöverket stårvård och omsorgssektorn för 60 % av samtliga anmälningar inom hot och våldskategorin.Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser och hanteringkring hot och våld i det dagliga arbetet. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativintervjustudie där fem intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Ur resultatetframkom ett generellt tema; utsatt för hot och våld, med fem tillhörande kategorier; otryggmiljö, säkerhetstänkande, förebyggande strategier, avledande strategier och känslomässighantering. Vidare påvisade resultatet att hot och våldssituationer inte enbart handlar omverbala hot eller våldshandlingar.

Motivationsbrist är sammankopplat med stora kostnader. En nyckelfråga för företagsledningen blir därför hur de skall gå tillväga för att motivera sina medarbetare. Ett sätt att skapa motivation är med hjälp av belöningssystem. Syftet med vår uppsats är att generera en teori som visar vad som motiverar och påverkar anställda säljare på ett valt Företag X, för att på så vis hjälpa företagsledningen att utforma bättre belöningssystem. Teorin som genererats beskriver att individer beroende på upplevd motivation väljer att handla utefter olika motstrategier.