Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare använder årsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta årsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska även undersöka om icke professionella investerare har några problem i tolkningen av årsredovisningar.Metod: Uppsatsen använder både kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkät.Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av årsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen används mest. Det som upplevs svårast är värderingar i balansräkningen, kassflödesanalys och noter.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda på vilken hänsyn det tas till investerare med lägre ekonomisk kunskap vid upprättandet av årsredovisningar. .

Syftet med denna studie är att utvärdera en metod för individuell hälsopromotion; hälsoprofilbedömning. Kan det påvisas att denna metod får människor att äta sundare, motionera mer, gå ned i vikt, dricka mindre alkohol, sluta röka och få en ökad upplevd hälsa? Undersökta grupper är dels en interventionsgrupp bestående av 99 personer på ett tjänsteföretag i Skaraborg dels en kontrollgrupp på en plastindustri i Skara bestående av 17 personer. Bägge grupperna är slumpmässigt utvalda. I interventionsgruppen har personerna genomgått två hälsoprofilbedömningar med cirka tre månaders mellanrum.

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande däremot kan social rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkätstudie var därför att öka kunskapen om arbetssökandes inställning till och emotionella upplevelse av social rekrytering utifrån demografiska aspekter. Resultatet från de icke-parametriska testerna visade på en något ambivalent inställning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan Upplevd nytta och den generella inställningen, men även ålder hade en inverkan på attityden.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.MetodUndersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av gravida kvinnors upplevelse av förlossningsrädsla i relation till deras sociodemografiska, psykiatriska och obstetriska bakgrund samt önskat förlossningssätt. Metod. Förstföderskor och omföderskor som skrevs in på barnmorskemottagning tillfrågades om deltagande i studien och fick besvara två frågeformulär under graviditeten. Resultat. Totalt 776 kvinnor svarade på båda frågeformulären och svarsfrekvensen för de flesta frågor som användes till studien var över 92 %.

Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrån teori, stärkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara på hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. Utifrån helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har två förmågor, empatisk förmåga samt förmågan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmågor åtnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. När osäkerheten i en organisation är stor finns ett behov av förståelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och växer sig starka genom detta.

Hur en text ska utformas och förmedlas om man vill att den ska bevaras i minnet hos mottagaren och vad som väcker emotioner är frågor som den här studien vill söka svar på. Ett bekvämlighetsurval har använts och deltagarna har läst och lyssnat till olika texter. Efter varje text besvarades en enkät. Resultatet visar att utförandet av text och uttryck är beroende på om vi ska läsa eller lyssna till den. Vidare har ett samband mellan upplevd emotion och upplevd minnesförmåga noterats.

Den ökade globala konkurrensen tillsammans med den osäkra ekonomiska situationen har lett till en mer osäker arbetsmarknad. Det har i sin tur lett till en upplevelse av anställningsotrygghet hos individen. Syftet med föreliggande studie var att bidra till en mer differentierad kunskap kring vad som predicerar anställningsotrygghet. I denna studie har både den kvantitativa och den kvalitativa anställningsotryggheten undersökts. Data kommer från en tidigare utförd datainsamling (N=399) och de uppställda forskningsfrågorna beräknades med hierarkiska regressionsanalyser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida individens nytta kommer att öka då flytträtten av pensioner återinfördes i Sverige. Till följd av ett EU-direktiv som syftar till att främja rörlighet av såväl kapital som arbetskraft, måste samtliga pensionsförsäkringar vara flyttbara vilket innebär att individen kan ta sitt förvaltade kapital från en kapitalförvaltare till en annan. Det har tidigare funnits flytträtt på pensionsförsäkringar i Sverige men dock långt ifrån alla pensionsavtal har omfattats. Samtliga nytecknade försäkringar måste inneha detta numera. Att flytta sitt pensionskapital är ofta förenat med diverse flyttavgifter vilka initialt kan te sig höga.

Många patienter är osäkra på vad arbetsterapi innebär och vet därför inte vad de ska förvänta sig avbehandlingen. Förväntningarna på arbetsterapin påverkar också hur själva behandlingen upplevs.Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters förväntningar på arbetsterapi, upplevelser av denarbetsterapi de fick samt den upplevda nyttan av arbetsterapi. Metoden som valdes var en kvalitativsemistrukturerad intervjustudie eftersom den ger möjlighet att få förståelse för deltagarens upplevelserkring ett visst område. Fem intervjuer genomfördes. Deltagarna var mellan 65-86 år, båda könen varrepresenterade och de hade någon form av stroke eller ortopedisk åkomma.

Syftet var att undersöka vilken betydelse hälsofrämjande insatser har för upplevd hälsa bland anställda på kvinnodominerade arbetsplatser. Vårt delsyfte med uppsatsen var att genom analys av empiri och teori ge råd till arbetsgivare angående hur hälsofrämjande insatser bör riktas. Vår studie har visat på att tre faktorer (positivt arbetsklimat, inflytande, socialt stöd) har primär betydelse för individens upplevda hälsa. Det är viktigt att först påverka dessa tre för att en förändring i de sekundära faktorerna (kompetensutveckling, friskvård, återhämtning) skall kunna uppstå. Vi menar att detta tankesätt kan underlätta för en organisations främjande av hälsa vilket kan leda till att öka en individs hälsa på arbetsplatsen..

Hur en text ska utformas och förmedlas om man vill att den ska bevaras i minnet hos mottagaren och vad som väcker emotioner är frågor som den här studien vill söka svar på. Ett bekvämlighetsurval har använts och deltagarna har läst och lyssnat till olika texter. Efter varje text besvarades en enkät. Resultatet visar att utförandet av text och uttryck är beroende på om vi ska läsa eller lyssna till den. Vidare har ett samband mellan upplevd emotion och upplevd minnesförmåga noterats.

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande däremot kan social rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkätstudie var därför att öka kunskapen om arbetssökandes inställning till och emotionella upplevelse av social rekrytering utifrån demografiska aspekter. Resultatet från de icke-parametriska testerna visade på en något ambivalent inställning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan Upplevd nytta och den generella inställningen, men även ålder hade en inverkan på attityden.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstånd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa.MetodUndersökningen är en kvantitativ enkätstudie där totalt 525 individer ingick framförallt från Lidingö, Täby, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern på individerna varierade mellan 37 och 89 år och medelåldern var 70,3 år (± 6,6), där cirka en tredjedel var män och två tredjedelar kvinnor. Samtliga har fått besvara frågor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (själslig) hälsa och faktorerna inkomst, civilstånd samt utbildningsnivå. Därefter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hälsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har själva ansökt om att få vara med i ett projekt kring hälsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hälsa samt civilstånd där hög hälsa korrelerade med att leva i ett förhållande.

Lågkonjunkturer och misslyckade IT-projekt har lett till att många blivit allt försiktigare med sina IT-investeringar detta har också lett till att många valt standardsystem före egenutvecklade system som lösning. Det är därför allt viktigare att verkligen förstå vilken nytta IT-baserade informationssystem kan ge en verksamhet för att investeringarna ska kunna motiveras. På senare år har många insett att det inte längre räcker med att utvärdera nyttan med informationssystem i ekonomiska modeller utan för att identifiera den verkliga nyttan så måste även andra aspekter beaktas. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av inköpsavdelningarna i två kommuner. Det empiriska materialet har i huvudsak insamlats genom personliga intervjuer med användarna av det aktuella informationssystemet.