Sökresultat:
999 Uppsatser om Upplevd kvalité - Sida 19 av 67
SjÀlvskattade muskuloskeletala besvÀr och fysisk aktivitet vid datorarbete : En kvantitativ studie
Syftet med denna enkÀtstudie var att undersöka prevalensen av muskuloskeletal vÀrk och smÀrta hos datoranvÀndare, ta reda pÄ hur mÄnga timmar de Àgnat sig Ät fysisk aktivitet, och trÀning varje vecka den senaste mÄnaden samt att ta reda pÄ om det förelÄg nÄgon association mellan upplevd vÀrk och trÀning. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om individerna vidtagit nÄgra ÄtgÀrder för att lindra vÀrk eller för att förhindra att vÀrk uppstÄr. 70 enkÀter skickades ut via google docs och den besvarades av 47 stycken varav 25 var kvinnor (53 %) och 22 var mÀn (47 %). Resultatet visade att totalt 27 respondenter (57 %) rapporterade att de upplevt vÀrk eller smÀrta den senaste mÄnaden varav 18 var kvinnor (72 %) och 9 var mÀn (41 %). Alla respondenter hade varit fysiskt aktiva och nÀstan alla hade motionerat den senaste mÄnaden.
Oral hÀlsorelaterad livskvalitet hos patienter med dentala implantat : en enkÀtstudie
Syfte: Syftet med denna enkÀtstudie var att kartlÀgga hur dental implantatbehandling pÄverkar livskvaliteten avseende upplevd tuggförmÄga, smak, talet, utseendet och munhygienvanor samt sjÀlförtroendet.Material och metod: En empirisk enkÀtstudie med kvantitativ ansats utfördes pÄ tre olika tandkliniker i Stockholm under perioden feb - april 2012. EnkÀt med följebrev och frankerat svarskuvert sÀndes ut genom konsekutivt urval till 83 patienter. Fyrtio patienter varav 15 mÀn och 25 kvinnor, med medelÄldrar 66,5 Är (34 ? 89 Är), valde att delta i studien. Analys av svaren utfördes i statistikprogrammet IBMŸ SPSSŸ 19.Resultat: Andelen deltagare som upplevde en förbÀttring i upplevd tuggförmÄga uppgick till 42,5 %, talet och smaken upplevdes inte ha förÀndrats av 85,0 % efter implantatbehandling.
Vad innebÀr hÀlsa och att vara hÀlsosam? : En kvalitativ studie om a?tta gymnasieelevers uppfattningar om ha?lsa och att vara ha?lsosam samt hur media pa?verkar deras syn pa? ha?lsa och att vara ha?lsosam
Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.
Kundens ansvar i serviceupplevelsen : En studie inom marknadsföring utifrÄn en servicecentrerad logik.
Diskussionen inom tjÀnstemarknadsföring har lÀnge handlat om att klassificera skillnader mellan varor och tjÀnster i termer om greppbarhet. Senare forskning har visat pÄ klassificeringens irrelevans och presenterat en servicecentrerad logik, dÀr erbjudandet i sig spelar roll för vÀrdet. Filosofin lÄter varor och tjÀnster konvergera och ser till icke greppbara aspekter som relationer, dynamik, utbyte och kompetenser. Teorier har visat att kunden Àr medskapare av vÀrde tillsammans med serviceutövaren och detta synliggörs i interaktionen. Kundens agerande kan sÄledes pÄverka servicesituationen och upplevelsen, vilket leder till en frÄga om roller.
Ideella fotbollstr?nare i fokus
Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade
kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten
?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin
vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska
Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som
m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att
belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt
utvecklingsbehov.
Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella
fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.
JÀmförelse mellan hjÀrtfrekvensstyrd laktattröskeltrÀning pÄ löpband och inomhusbana med avseende pÄ blodlaktat, löphastighet och upplevd anstrÀngning.
Bakgrund Laktattröskeltest för att faststÀlla den anaeroba laktattröskeln (AnT) vid löpning utförs i de flesta fall pÄ löpband medan den största delen av trÀning och tÀvling utförs pÄ fast underlag. För att kunna ge adekvata trÀnings- eller tÀvlingsrekommendationer baserat pÄ AnT mÄste laktatnivÄn vid uppmÀtt arbetsintensitet vid AnT vara lika mellan underlagen. UtifrÄn detta perspektiv var syftet med den aktuella studien att jÀmföra upplevd anstrÀngningsgrad, hastighet, stegfrekvens (SF) och laktatnivÄ vid tvÄ tröskeltrÀningspass, ett pÄ fast underlag och det andra pÄ löpband, dÀr intensiteten styrdes efter hjÀrtfrekvensen (HF) vid AnT som faststÀlldes vid ett tröskeltest pÄ löpband. Metod Sex vÀltrÀnade lÄngdistanslöpare, tre mÀn och tre kvinnor (29.0 ± 6.3 Är), genomförde tvÄ löptrÀningspass (5 x 1000m, 60 sekunder vila), ett pÄ löpband och ett pÄ en 200-meters inomhusbana. Intensiteten anpassades efter HF vid den individuella AnT (IAnT) som faststÀlldes genom ett laktattröskeltest pÄ löpband.
Mellanchefspositionen- ett organisatoriskt superlim som klarar alla pÄfrestningar?
Studiens syfte Àr att belysa mellanchefers komplexa arbetsvardag och hur detta pÄverkar deras vÀlbefinnande. Denna undersökning genomfördes inom den privata sektorn med fem mellanchefer. Underlaget för resultatet grundas pÄ delvis strukturerade intervjuer och detta resultat visar att mellancheferna i den studerade organisationen i hög grad uppvisar tillfredsstÀllelse i sin position. Undersökningen pekar pÄ att mellancheferna har de resurser som krÀvs för att de ska kunna utföra sitt arbete pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Upplevd kontroll över arbetssituationen, socialt stöd, delaktighet samt stolthet i sin yrkesroll generar ett tillstÄnd av vÀlbefinnande för mellancheferna i undersökningen.
Ett grönskande varumÀrke : Hur kan ett företag stÀrka sitt varumÀrkeskapital med hjÀlp av miljömÀssigt ansvarstagande?
Företag idag investerar allt mer i vad som benÀmns som varumÀrkeskapital. VarumÀrkeskapital Àr de dimensioner som Àr direkt kopplade till varumÀrkets namn och symbol, sÄ som varumÀrkeskÀnnedom, upplevd kvalité, varumÀrkeslojalitet och varumÀrkesassociationer. MiljömÀssigt ansvarstagande Àr ocksÄ nÄgot bÄde kunder och företag pÄ senare tid allt mer vÀrderar. Det finns flera olika sÀtt att vara miljömÀssigt ansvarstagande pÄ. En möjlig definition av begreppet miljömÀssigt ansvarstagande Àr: MÀnniskans möjlighet att möta dagens resursbehov effektivt för att garantera framtidens behov av resurser och skydda biosfÀren.
Business intelligence inverkan pÄ styrning av affÀrsprocesser: Fallstudie pÄ en medelstor organisation dÀr studien beskriver aktörernas förvÀntningar pÄ business intelligence
De dynamiska förhÄllanden som rÄder för företagen i omvÀrlden. Har bidragit till att beslutfattare inom företagen har pÄbörjat att tillÀmpa olika typer av informationssystem för att effektivisera beslutsprocesser och informationshanteringsprocesser Den stÀndigt pÄgÄende ökning av information som erhÄlls via dagens informationssystem kan utlösa information overload, som i sin tur skapar ett förvirrat och dysfunktionellt beteende hos beslutfattare. Genom att tillÀmpa business intelligence bidrar till att information overload problematiken reduceras markant. Studien har till ambition att med hjÀlp av de befintliga teorierna inom ÀmnesomrÄdet upprÀtta en egen analysmodell i syfte för att kunna estimera studiens Ätta stycken aktörers beteendemÀssiga avsikt till att tillÀmpa business intelligence. Det genom att beskriva och tolka aktörernas syn pÄ hur business intelligence kan komma att inverka pÄ den framtida styrningen av affÀrsprocesserna.
Finns det nÄgon nytta med individuell hÀlsopromotion i företagshÀlsovÄrden?: En interventionsstudie
Syftet med denna studie Àr att utvÀrdera en metod för individuell hÀlsopromotion; hÀlsoprofilbedömning. Kan det pÄvisas att denna metod fÄr mÀnniskor att Àta sundare, motionera mer, gÄ ned i vikt, dricka mindre alkohol, sluta röka och fÄ en ökad upplevd hÀlsa? Undersökta grupper Àr dels en interventionsgrupp bestÄende av 99 personer pÄ ett tjÀnsteföretag i Skaraborg dels en kontrollgrupp pÄ en plastindustri i Skara bestÄende av 17 personer. BÀgge grupperna Àr slumpmÀssigt utvalda. I interventionsgruppen har personerna genomgÄtt tvÄ hÀlsoprofilbedömningar med cirka tre mÄnaders mellanrum.
Upplevd aktivitetsbalans hos officerare i marinen inom den svenska Försvarsmakten.
Syftet med denna studie var att beskriva den upplevda aktivitetsbalansen hos heltidsanstĂ€llda officerare i marinen inom den svenska Försvarsmakten. Ă
tta heltidsarbetande officerare, som högst uppnÄtt graden kapten samt hade hemmaboende barn intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och det resulterade i tvÄ domÀner ?till sjöss? och ?i land? som sedan delades upp i fem kategorier; ?Obalans under perioderna till sjöss?, ?Intensiva perioder till sjöss krÀver ÄterhÀmtning?, ?Arbetet till sjöss pÄverkar familjens aktivitetsbalans?, ?Arbetet stannar pÄ arbetet? och ?Stor mÀngd kvalitetstid i land kan vÀga upp obalansen till sjöss?. Officerarna beskrev sin vardag som uppdelade i tvÄ, till sjöss och i land.
KÀnslan av att inte veta - Att vara nÀrstÄende till en person med psykisk ohÀlsa : Att vara nÀrstÄende till en person med psykisk ohÀlsa
Cirka 20-40 procent av Sveriges befolkning drabbas av psykisk ohÀlsa vilket Àven pÄverkar deras nÀrstÄende. Efter avinstitutionaliseringen har ansvaret för den psykiskt sjuka förflyttats frÄn institution till de nÀrstÄende. Trots det ökade ansvaret som de nÀrstÄende fÄtt rapporterar sjuksköterskor svÄrigheter i att involvera de nÀrstÄende i vÄrdandet.  Syftet var att belysa nÀrstÄendes upplevelse av att vara nÀrstÄende till en person med psykisk ohÀlsa.Litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012). Databaser som anvÀndes var CINAHL plus with Full Text och PsycINFO. Författarna valde ut sju kvalitativa, en kvantitativ artikel och en som var bÄde kvalitativ- och kvantitativ.
Upplevelsen av krav, kontroll och socialt stöd hos ett urval av arbetstagare vid socialtjÀnsten. : Anledningen till att kartlÀgga upplevd stress gÀllande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjÀnsten.
InledningAnledningen till att kartlÀgga upplevd stress gÀllande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjÀnsten Àr att vi ansÄg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förÀndringar i utsatta mÀnniskors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartlÀggning Àr dessutom tÀnkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbÀttringar eftersom krav, kontroll och stöd Àr pÄverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska CentralbyrÄn (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd frÄn arbetskamrater och arbetsledning tycks ocksÄ ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och lÄg kontroll i arbetet, spÀnt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, Àven definierat som psykosocial pÄfrestning.
TonÄringars normbrytande beteende och attityder till alkohol och droger : spelar tonÄringars upplevelser av förÀldrars beteendekontroll, psykisk kontroll och relation nÄgon roll?
Hur uppfattar tonÄringar sina förÀldrar? Har tonÄringars upplevelser av sina förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem nÄgon betydelse nÀr det gÀller deras attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonÄringars uppfattning av förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och förÀldra-tonÄrsrelation var relaterat till attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonÄringar. Studien Àmnade ocksÄ undersöka om det varierade beroende pÄ kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i tvÄ medelstora stÀder i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% frÄn Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller nÄgon av förÀldrarna var födda i nÄgot annat land Àn Sverige.
Arbetslös = hÄglös?
I dagens Sverige Àr det brist pÄ arbete inom ett stort antal yrkesomrÄden. Detta leder till att mÄnga med akademisk utbildning har svÄrt för att hitta arbete inom sitt kompetensomrÄde. Troligtvis Àr detta pÄfrestande för de arbetslösa akademikerna med mÄnga Ärs studerande och eventuella studieskulder bakom sig. Att arbetslöshet Àr en ohÀlsodeterminant vet vi, men vad vi har undersökt Àr hur den pÄverkar den upplevda hÀlsan och i vilken utstrÀckning, hos unga med en examen frÄn universitet eller högskola. Detta har vi gjort genom en kvalitativ intervjustudie.