Sökresultat:
1109 Uppsatser om Upphandlande myndigheter - Sida 66 av 74
Fem kommuners val av riktlinjer för social media
Syftet med den här uppsatsen har varit att redogöra för hur fem kommuner har resonerat i valet av riktlinjer för sociala medier och huruvida den ökade användningen av social media innebär en rörelse mot e-demokrati och e-förvaltning eller inte. Med hjälp av en enkätundersökning har den empiriska delen av uppsatsen besvarats. Fyra frågor: Varför väljer en kommun att ta fram egna riktlinjer? Vad är bakomliggande skäl till en kommuns utformning av riktlinjer? Kan olika val av riktlinjer få negativa konsekvenser? Varför väljer en kommun att synas i sociala medier? ingick i en enkät som skickades via e-post till Piteå, Halmstad, Norrköping, Eskilstuna och Stockholm stad. Den femte frågan i uppsatsens frågeställning, nämligen: Vad skiljer sig mellan de olika riktlinjerna? har besvarats utifrån kommunernas dokument för uppsatta riktlinjer för social media som publicerats på kommunens hemsida.Social media är en del av statens mötesplats, en plats där vi människor kan ha direkt kontakt med politikerna och föra en diskussion.
Marknadsunderso?kningar inom den svenska varuma?rkesra?tten : om utformning och genomfo?rande fo?r acceptans som bevismedel i registreringsa?renden
Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.
Portabla enheter : Hot, risker, sårbarheter, lösningar och skyddande motåtgärder
Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Försvarsmakten. Arbetets målsättning är att undersöka hot, risker och sårbarheter som portabla enheter kan orsaka eller bidra till inom en organisation. Bärbara datorer med operativsystemet Windows och Mac, samt surfplattor och smartphones med operativsystemet Android, iOS och Windows Phone är de portabla enheter som är utvalda att ingå i denna rapport. Vidare diskuteras förslag på hur man kan förebygga olika säkerhetsrisker. Rapporten tar även upp dagens BYOD-lösningar (Bring Your Own Device).
Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap
Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation.Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig.
Varggisslet : En argumentationsanalytisk studie av vargdebatten i Värmland 1965 - 1990
Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet:(1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland?Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare.
Miljöbedömning : Miljökonsekvensbeskrivning för prövning av muddring i Natura 2000-området Nordre älvsestuarium
Nordre älv är ett av två utflöden från Sveriges största vattendrag Göta älv. Estuariet som består av älvens mynning och en del av skärgården, är speciellt med blandning av sött och salt vatten och är utpekat till bland annat Natura 2000-område. I framtiden är det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag går i Göta älv genom Göteborg, till Nordre älv istället. Förutsättningarna för sjötrafiken genom Göteborg förändras i takt med att staden utvecklas och förväntade havsnivåhöjningar kan fordra större skyddsåtgärder för staden i framtiden. Här spelar både samhälls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvägning av konsekvenser behöver göras.
Internprissättning inom offentlig verksamhet : en studie av Södertörns Högskola
Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning.
Den nationella IT-strategin och dess implementering vid Karlskrona kommun
Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering.
Ett levande jordbruk skapar en levande landsbygd : en empirisk studie med fokus på den ekologiska produktionen
I ett samhälle där människor blir allt mer miljömedvetna, växer efterfrågan på närproducerad och ekologisk mat. Den ökade ekologiska trenden ställer höga krav på våra ekologiska bönder samtidigt som allt fler gårdar läggs ner i Sverige och den svenska matproduktionen konkurreras ut på grund av import från andra länder. Ett socialt och ekologiskt hållbart lantbruk är viktigt för den svenska landsbygden. Människor som tillsammans verkar på
landsbygden skapar gemenskap och jordbruket med dess olika funktioner bidrar till landsbygdsutveckling. Denna studie har ett fokus på ekologiska lantbrukare och syftet är att
visa på vilket sätt lantbruket kan bidra till landsbygdsutveckling samt att förstå lantbrukarens
vardagsverklighet som ständigt är under påverkan av politiken.
Uppsatsen är indelad i tre delar där den första delen diskuterar drivkrafterna till varför lantbrukarna valt att bedriva ett ekologiskt jordbruk.
Buller i byn - En studie om detaljplanering i bullerutsatta områden intill järnvägsstationer
Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter
samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med
god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god
tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess
baksidor är buller.
Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för
planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning.
"Hur går det för tjejen" : Om konstruktioner av genus i Försvarsmakten
Syftet med denna studie är att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten. FN-resolution 1325 (2000) vilken är antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors särskilda utsatthet vid väpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sätt att råda bot på kvinnors utsatthet vikten av att öka jämställdheten mellan män och kvinnor. Ett sätt är att föra in jämställdhetsperspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemsländerna däribland Sverige att agera främjande inom en rad områden. Arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnå de uppsatta jämställdhetsmålen. Vi kan argumentera för att Försvarsmakten är en drivande aktör när det handlar om att arbeta för lika rättigheter för män och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla genusperspektiv på institutionell nivå. Denna uppsats problematiserar hur jämställdhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken.Studien grundar sig på teorier som bygger på social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus är något som förändras över tid och konstrueras i samspel mellan människor där diskurser har en central roll.
Mitt ansvar eller andras fel.
Vårt syfte med studien var att belysa skolkuratorernas, på låg ? och mellanstadie-nivå, upplevelse av anmälningsskyldigheten enligt SoL 14:1§. Syftet var även att belysa skolkuratorernas erfarenheter, liksom upplevelser av hinder och möjlighet-er i kontakten med föräldrarna till det barn som misstänks fara illa. Vidare var vårt syfte att undersöka om och i så fall hur skolkuratorerna kommunicerar sin oro till föräldrarna. Vi använde oss av ett målinriktat urval, eftersom vi var intresserade av en särskild målgrupp.
Ansvar för hållbara godstransporter i Europa : Hinder, åtgärder och aktörernas roll
Antalet godstransporter antas öka till följd av befolkningstillväxt samt ökning av inkomster och konsumtion. Transportsystemet är inte miljömässigt hållbart på grund av ökande koldioxidutsläpp, trängsel och överbelastning av den infrastruktur som påverkas av ökande godstransporter. För ett hållbart transportsystem krävs stora och långsiktiga åtgärder av inblandade aktörer: transportköpare, transportleverantörer och myndigheter. Syftet med projektet är att identifiera vilka faktorer som påverkar samt hindrar utveckling av hållbara godstransporter i Europa. För att finna ett svar undersöktes vilka faktorer som påverkar val av transportsätt, vilket ansvar olika aktörer har samt vilka hinder som finns för utveckling av hållbara transporter av gods.
Energieffektiv projektering : Projektering för ett träffsäkert och energieffektivt slutresultat
Byggnadssektorn uppskattas idag stå för närmare 40 % av vår totala energiförbrukning, varav nästan 60 % utgörs av uppvärmning och varmvatten. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. I media duggar informationen tätt om nya metoder för energieffektivisering, ändå visar statistiken att mycket finns kvar att göra. Frågan som bör ställas är var problemet ligger.Detta examensarbete behandlar projekteringens roll för slutresultatet med avseende på energianvändningen i flerbostadshus. Syftet är att identifiera förbättringsfaktorer för hur projekteringen kan påverka byggprocessen mot ett mer energieffektivt slutresultat.
Profil och image i lärosätesmiljö: en jämförande studie av Lunds Universitets och Malmö Högskolas profilkommunikation och image
På senare år har profilering blivit allt vanligare bland alla typer av organisationer, även bland myndigheter såsom lärosäten. Vi har valt att studera Lunds universitet samt Malmö högskola och vill med vår uppsats bidra till en ökad förståelse för lärosätenas image bland studenter. Vi vill också undersöka hur medarbetarna på lärosätenas informationsavdelningar ser på lärosätenas profil. Därmed ämnar vi studera hur koherent lärosätenas uppfattning om den egna profilen är med imagen bland studenterna. Med bättre kännedom om förhållandet mellan profil och image tror vi att lärosäten kan förbättra sin kommunikation med, och förståelse för, studenterna.