Sök:

Sökresultat:

1606 Uppsatser om Upphörande med brott - Sida 35 av 108

?DET A?R JU SA? MYCKET ANNAT HELA TIDEN? : Grundskolla?rares syn pa? digitala medier och MIK i skolan

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Stokastiska processer f?r modellering av cellpopulationer: Simulerad cell?ldrande och f?ryngring p? populationsniv?

I den h?r rapporten till?mpas tv? f?rgreningsprocesser, en diskret tid Galton-Watson och en kontinuerlig tid Markov f?rgreningsprocess, i syfte att studera hur en population av ?ldrande celler utvecklas beroende p? populationens celldelningsf?rm?ga och delningshastighet, d?r ?ldrandet ?r direkt kopplat till ackumulering av defekta proteiner. Vi kollar ?ven p? effekten hos cellens ?ldrande baserat p? hur k?nsliga de ?r f?r defekta proteiner. Populationens delningsf?rm?ga har en avg?rande effekt p? hur v?l populationen v?xer och bibeh?ller ett l?gre antal defekta proteiner hos cellerna, med dessa f?ruts?ttningar ses ytterligare effekt baserat p? delnigshastigheten hos cellerna.

Konkursförvaltarens granskning av ekobrott ? styrs resultatet av ambitionsnivÄn?

Denna rapport berör ekonomisk brottslighet, vilket kan sĂ€gas vara brott som begĂ„s i sambandmed nĂ€ringsverksamhet i syfte att uppnĂ„ ekonomisk vinning. Exempel pĂ„ sĂ„dana brott Ă€rbokföringsbrott och olika typer av skattebrott. NĂ€rmare bestĂ€mt har vi inriktat oss pĂ„ denekobrottsgranskning som sker vid konkurser. Enligt lag har en konkursförvaltare nĂ€mligen iuppgift att granska om det finns misstanke om brott, exempelvis genom att se över deaffĂ€rshĂ€ndelser som skett före en konkurs. Om brottsmisstanke finns har förvaltaren Ă€ven enskyldighet att anmĂ€la detta till en Ă„klagare.Enligt Brottsförebyggande rĂ„det, BRÅ, finns en stor variation i de anmĂ€lningar sominkommer frĂ„n olika konkursförvaltare.

Run (in the) forest, run!

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar. Resultat: Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.

Ackordgehör : Ur ett la?randeperspektiv

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

Utformning av en alternativ metod vid kommunal planering för ökad trygghet i stÀder : En studie om den upplevda otryggheten i centrala GÀvle

Trenden Àr att allt fler mÀnniskor upplever en oro av att utsÀttas för brott nÀr de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska stÀder. Att kÀnslan av otrygghet ökar Àr ett av de största sociala problemen i dagens stÀder.MÄlet med studien har varit att ta fram en metod som kan anvÀndas för att kartlÀgga otrygga platser i stÀder och resultatet kan sedan anvÀndas för att ta fram de trygghetsskapande ÄtgÀrder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvÀrdera metoden för att se om den Àr anvÀndbar för kommuner i deras trygghetsarbete.UtifrÄn den forskning och litteratur som finns inom Àmnet trygghet utformades den metod som kom att anvÀndas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) dÄ syftet Àr att identifiera otrygga platser för att sedan ÄtgÀrda dessa. Medborgare i GÀvle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jÀmfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmÀlda brott.

Personer som utsatts för vÄldsbrott och deras upplevelser av kontakten med polisen

Att bli utsatt för brott innebÀr ofta starka kÀnslomÀssiga reaktioner och sÀttet som brottsoffer hanterar situationen beror till stor del pÄ upplevelser som de har strax efter det intrÀffade brottet. Eftersom polisen i regel Àr de första att möta personer som utsatts för brott sÄ har polisen en unik möjlighet att hjÀlpa brottsoffren att hantera det akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundÀr viktmisering. Forskning har visat att brottsoffer, Àven de som utsatts för vÄldsbrott, generellt Àr nöjda med polisens hjÀlp och upplever kontakten med polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för vÄldsbrott upplevde kontakten med polisen i samband med anmÀlan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer.

Bland ?h?nga-tv?tt-f?rel?sningar? och ?n?gra j?kla bildknippen? En fenomenografisk studie om f?rskoll?rares och specialpedagogers uppfattningar om inneb?rden av AKK och relaterade utbildningsinsatser

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

"Olaga förföljelse", nytt brott för att komma Ät stalkning

Fenomenet stalkning har funnits sedan lĂ„ng tid tillbaka men har med tiden blivit allt mer uppmĂ€rksammat, bland annat beroende pĂ„ att ett flertal offentliga personer har varit bland de drabbade. Det finns flera olika sĂ€tt genom vilka man kan bli utsatt för stalkning. Det kan innebĂ€ra allt ifrĂ„n att stĂ€ndigt bli uppringd, fĂ„ besök och e-post med krĂ€nkande innehĂ„ll till att bli hotad, misshandlad eller fĂ„ sin egendom förstörd. Ämnet Ă€r idag högaktuellt i och med att regeringen nyligen utgivit en proposition avseende kriminaliseringen av upprepade förföljelser gentemot ett och samma brottsoffer. Det nya brottet benĂ€mns ?olaga förföljelse?.

Formulering och formatering : om medarbetarkommunikation pa? digitala plattformar och generation Y:s inta?g pa? arbetsmarknaden

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Arvoden och övriga ersÀttningar : Relering i aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning

Offentlig upphandling Àr ett omrÄde som varje Är omsÀtter stora belopp i Sveriges ekonomi. NÀr en upphandlande enhet skall göra inköp av varor eller tjÀnster som inte Àr av obetydligt belopp skall enheten tillÀmpa reglerna om offentlig upphandling. I lagen om offentlig upphandling (LOU) finns det en lagstadgad möjlighet för anbudsgivare att komplettera sitt anbud, 1 kap. 21 §. RÀttsregeln att komplettera sitt anbud skulle kunna tolkas som ett avsteg frÄn den för offentlig upphandling gÀllande likabehandlingsprincipen.

Hur upplever sm? och medelstora f?retag (SMF) utmaningar och effekter p? organisationens effektivitet till f?ljd av digital transformation?

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Musikalproduktion med sna?va ramar : att dra mycket kanin ur lite hatt

Rapporten sammanfattar projektarbetet inom kursen Sja?lvsta?ndigt arbete, ht 2012 pa? Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm. Projektet har ga?tt ut pa? att sa?tta upp ett befintligt musikdramatiskt verk inom genren musikal helt inom ramarna fo?r de resurser som finns att tillga? inom kursen och pa? KMH. Rapporten bo?rjar med en kort beskrivande inledning samt bakgrund till valet av a?mne.

Offentlig upphandling : Likabehandlingsprincipen gentemot rÀtten att förtydliga och komplettera anbud

Offentlig upphandling Àr ett omrÄde som varje Är omsÀtter stora belopp i Sveriges ekonomi. NÀr en upphandlande enhet skall göra inköp av varor eller tjÀnster som inte Àr av obetydligt belopp skall enheten tillÀmpa reglerna om offentlig upphandling. I lagen om offentlig upphandling (LOU) finns det en lagstadgad möjlighet för anbudsgivare att komplettera sitt anbud, 1 kap. 21 §. RÀttsregeln att komplettera sitt anbud skulle kunna tolkas som ett avsteg frÄn den för offentlig upphandling gÀllande likabehandlingsprincipen.

Jaktbrott : Illegal jakt utifrÄn rutinaktivitetsteorin

För att den svenska vargstammens överlevnad skall kunna sÀkras sÄ mÄste 500 individer finnas inom rikets grÀnser. Vargen har gÄtt frÄn att ha varit nÀstintill utrotad till att den förekommer i allt större utstrÀckning. Detta har medfört att den illegala jakten efter varg har ökat. Jag kommer dÀrför att i detta arbete försöka förstÄ hur detta brott kan förebyggas genom att utgÄ frÄn rutinaktivitetsteorin och sedan beskriva de tre faktorerna i brottet (polis, varg och jÀgare). Detta leder slutligen ut i konkreta förslag pÄ hur brottet kan förebyggas..

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->