Räckvidden av artikel 82 i EG-fördraget framgår inte tydligt av fördragstexten och en förståelse för dess tillämpningsområde kräver en undersökning av rättspraxis. Uppsatsens syfte är att klargöra tillämpningen av artikel 82 på marknader där ingen dominerande ställning existerar. Förstainstansrättens och EG-domstolens benägenhet att utvidga tillämpningen av artikel 82 har varit sparsam, vilket framgår av antalet fall rörande angränsande marknader. Det senaste målet var T-201/04, Microsoft v Commission, där Förstainstansrätten kunde ha utvecklat Kommissionens resonemang, som för övrigt var mycket djupgående, men nöjde sig med att bekräfta dess beslut. Även i den rättsvetenskapliga litteraturen är behandlingen av området tämligen begränsad, och bunden till målet C-333/94P, Tetra Pak International SA v Commission.

Bakgrund: Sexualitet är ett komplext begrepp och kan förändras vid sjukdom. Hysterektomi innebär ett borttagande av livmodern vilket kan innebära fysiologiska och psykologiska förändringar för kvinnan. Tidigare forskning tyder på att sexualitet är tabubelagt och att sjuksköterskor tenderar att inte ta upp ämnet sexualitet med patienten. Syfte: Att beskriva kvinnans uppfattning av sin sexualitet vid hysterektomi samt vilken information och vilket stöd kvinnan önskar från sjuksköterskan.Metod: Tretton artiklar, fyra med kvalitativ och nio med kvantitativ ansats, valdes ut via sökningar i databaserna PsycINFO och PubMed. Artiklarna granskades och värderades utifrån granskningsmallar och de artiklar som hade medel eller hög nivå användes i studien.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna.

Människan har i alla tider jämfört sig själv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jämförelser även sker på de arbetsplatser vi jobbar på. Xerox såg under 70-talet möjligheter att jämföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bästa tillvägagångsätten, vilket gick under benämningen Benchmarking. Verktyget har även på senare tid fått inflytande inom den kommunala sektorn då högre krav ställs på att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens från privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking är att, trots den ökade populariteten och den stora mängd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gå till i en kommunal förvaltning. I vår teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur då dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på gymnasiet arbetade med högpresterande elever och hur de motiverade dessa i svenskundervisningen. En kvalitativ metod användes och examensarbetet empiri grundade sig på fem semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i ämnet svenska.Resultatet visade att god kommunikation, kontinuerlig feedback och diskussioner i grupp/helklass gynnade högpresterande elevers studier och motivation. Att arbeta med öppna uppgifter var även ett bra arbetssätt då samma uppgifter kunde ges till hela klassen och lösas på olika vis och nivåer. Det underlättade också för lärare som överlag kände sig otillräckliga i bemötandet av alla elevers behov. Stöd av speciallärare till dessa elever sågs inte som en möjlighet då tillgången av resurser var ringa.Den inre motivationen ansågs vara en av de högpresterande elevernas styrkor och något som hölls levande genom uppmuntran, elevinflytande och stöd av läraren som bollplank.

SammanfattningStudiens syfte är att förstå och förklara hur 11§ MBL, dvs. hur den primära förhandlingsskyldigheten fungerar på en svensk högskola.Studiens teori bygger på fem element som är grundlägganda byggstenar för att betraktas som en formell organisation, vilka är; regler, medlemmar, övervakning, sanktioner och hierarki. Följande element har applicerats på en organisations medbestämmandeförhandlingar, i syfte att skapar en fördjupad förståelse av fenomenet medbestämmande -förhandlingens tillämningsområde.Den metod som jag använt mig av är den fenomenologiska ansatsen, för att skapa en vardagsförståelse av de handlingar och sociala processer som informanterna präglas av. Detta görs genom att försöka förstå och beskriva informanternas upplevelse av medbestämmandeförhandlingar i den aktuella organisationen.Det insamlade empiriska materialet baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med personalchef och biträdande personalchef på den undersökta organisationen, för att få deras syn på lagrummets tillämpning. Jag har även genomfört två deltagande observationer, då jag deltagit under organisationens medbestämmandeförhandlingar.

Sammanfattning:Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tre professioner (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska) i vårdteamet uppfattar samarbetet vid patientbehandling i den kliniska verksamheten, utifrån roll och kommunikation.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats valdes för att beskriva arbetsterapeuters, sjukgymnasters samt sjuksköterskors uppfattning gällande interprofessionellt samarbete i förhållande till varandra vid patientbehandling på två olika avdelningar vid ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Uppfattningen om rollgränser och rollöverlappning beror till stor del på vilket område inom vården som professionen arbetar, men har även att göra med trygghet i sin yrkesroll. Även tidsbrist var en faktor som påverkade samarbetet då informationsutbytet mellan professionerna kräver mer tid än vad som finns till förfogande. En annan faktor som inverkar på samarbetet är bristande kunskap om varandras professioner. Samarbetet beror även på arbetsplatsens struktur, det vill säga hur planering, beslutsfattande, målsättning, möten, kommunikation och utvärdering sker.Slutsats: I studien har det framkommit att kommunikation är en viktig del i det interprofessionella samarbetet oavsett på vilket sätt teamet arbetar. Genom att professionerna känner trygghet i sin yrkesroll kan viss rollöverlappning ske och är till viss del nödvändig.Resultatet av denna studie visar att interprofessionellt samarbete är nödvändigt för att möta patientens behov..

Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vård och hur uppfattningen av moralisk stress påverkades av sjuksköterskans ålder och erfarenhet. Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer när de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rätt handling. Effekter av detta kan leda till dålig självkänsla, depression eller att arbetsplatsen lämnas. Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vårdande som till exempel ineffektiv vård när läkaren gav inkompetent vård. Även vid meningslöst livsuppehållande vård upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod även moralisk stress.

Med denna rapport vill vi undersöka vilka strategier pedagoger kan använda sig av när relationer mellan pedagog och elev skär sig, eller för att förebygga att detta inträffar. Undersökningen visar också vilka uppfattningar pedagoger har av att relationer kan skära sig utan orsak. Undersökningen är empirisk och har utförts i enkätform. Den ansats som har använts för databearbetning är kvalitativ. Enkäter har skickats ut till 8 skolor i en mindre kommun i södra Sverige.

Syftet m denna uppsats är att kategorisera argumenten för och emot enbefälssystemet och diskuteraargumentens relevans utifrån en tids- och professionsaspekt. 1983 infördes det Nya Befälssystemet(NBO) vilket innebar att Sverige övergav den sorts flerbefälssystem som i princip ärallenarådande i resten av världen. Detta befälssystem har i allt större omfattning kommit att diskuteras.Detta arbete vill visa på den bredd av argument som förekommer (både för och emot),kategorisera argumenten utifrån en professionsteoretisk utgångspunkt samt visa om det finns enskillnad i argumenten beroende på om de är från tiden för NBO införande eller från nutid. Dennadel har genomförts som en kvalitativ textanalys av främst officiella dokument och vetenskapligaarbeten från Försvarshögskolan. För att tillföra ytterligare en dimension på argumentenprövas ett mindre urval emot uppfattningen ur ett Flygvapenperspektiv.

Ohälsosamma matvanor ökar risken för övervikt och fetma vilket medför ökad risk att drabbas av sjukdomar som cancer, diabetes samt hjärt- och kärl. År 2010 var 20 procent av 16-29 åringarna i Sverige överviktiga samt 7 procent feta. Prevalensen av övervikt och fetma är högre bland funktionsnedsatta än bland de utan funktionsnedsättning.Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om kostvanor hos ungdomar på en särskola samt hur de praktiskt tillämpar dem. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer.Kunskaper om kost får intervjupersonerna framförallt från vuxna i sin närhet. Dessa är lärare, tränare, föräldrar eller expertråd.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

Syftet med arbetet är att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frågeställningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad är lärares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i årskurs tre; samhällsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lärare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkätundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger där dem reflekterar över enkätens frågeställningar.

Barns möte med räknesättet division, sker tidigt i livet och utan att de tänker på det sommatematik. Lösningsmetoden, att dela något rättvist är intuitiv och skiljer sig från denformella matematiken med dess olika lösningsstrategier som barnen sedan möter iskolan. Barn har olika erfarenheter av begreppet division med sig när de börjar skolan,men när de träder in i denna värld fönnedlas begrepp och matematisk förståelse i enfonnelI form av abstrakta matematiska symboler och formler. Plötsligt duger inte deraseget tänkande och kunnande i form av egna erfarenhetsbaserade och intuitivalösningsmetoder. Sett mot bakgrund av detta riskerar barnen att få uppfattningen att .matematik är ett ämne som man lär sig i enbart i skolan genom att räkna i läroboken.Under vår utbildning till lärare för de yngre barnen har vi träffat på många elever iskolan som tycker att räknesättet division är svårt.

Idag är skolan ofta föremål för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande ämne är den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försämrade resultat. Den allmänna uppfattningen är att hårdare disciplin är lösningen.          Studiens syfte är därför att skildra hur fem förstelärare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnå syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en vinjett, vilken våra informanter fick ta del av. I analysen användes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.          Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder så som skrämsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar.