Den här uppsatsen är en kvalitativ studie om mentorer i lärarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget.Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrån fenomenografisk metod. Syftet för studien är att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förståelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lärarutbildningen. Studiens resultat är de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lärande, betydelse genom länkat lärande och villkor för lärande. Mentor bidrar i detta sammanhang som länk till lärande och möjliggör utveckling och lärande mellan institutioner och aktörer. Det länkade lärandet är en förutsättning för det egna lärandet och villkor för lärande.Mentors fasta koppling både till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga betyg och fyra med låga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation.

AbstraktSyftet med studien var att synliggöra rektorers uppfattningar om fritidshemsverksamheten är utbildning eller förvaring när de beskriver fritidshemmets verksamhet och uppdrag. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi två frågeställningar. Frågeställningarna syftade till att belysa rektorernas uppfattningar kring vad som talar för/emot utbildning i fritidshemmet samt vad som talar för/emot förvaring i fritidshemmet. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien är genomförd med fem rektorer som är verksamma inom två kommuner i Norrbotten samt en skolchef och en fritidspedagog i en av dessa kommuner.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

ABSTRACTSyftet med vårt arbete är att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mål. Vi fann det intressant att ta reda på detta eftersom vi uppfattar, och även har viss erfarenhet av, att människors uppfattningar av syftena och målen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien är av kvalitativ natur, och vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes på ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjälp av empirin från intervjuerna fann vi som väntat både likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier.

Skolämnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av ämnet var det endast ämnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dåtidens samhälle där kvinnor förväntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förändrats över tid. Hem- och konsumentkunskap är nu ett ämne där både pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsättningar att lära om hushållets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats ämnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplärares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker även hur lärarna ser på begreppet jämställdhet och hur det speglar deras undervisning.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Syftet med arbetet var att studera lärares uppfattningar om betyg. Uppsatsen svarar på vad 8 intervjuade lärare anser vara betygets funktion, vad som är grunden för deras betygsättning av elever, på vilket sätt lärarna skapar ordning och gott uppförande hos elever samt hur de upplever på ett eventuellt kommande ordningsomdöme. Metoderna vi använt oss av heter The Grounded Theory vilken innebär att man försöker se förhållanden mellan teori och empiri. Den andra metoden, fenomenografi, är också en empirisk forskningsansats. Den behandlar människors uppfattningar på omvärlden.

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och händelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom området. Frågeställningarna avsåg att undersöka vilka händelser och faktorer som kan vara avgörande för vägar in i samt vägar ut ur ett substansmissbruk. Det avsågs även att undersöka uppfattningar om återfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som användes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes på en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition.

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas.

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.

Studien är en empirisk undersökning där syftet har varit att skapa en förståelse över hur det är att vara chef i en uppsägningsprocess som beror på arbetsbrist. Frågeställningen som har legat till grund för att uppnå syftet har varit: Hur upplever chefer uppsägningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestått av mellanchefer med upplevelser från olika uppsägningsprocesser under finanskrisen år 2008. Med hjälp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsägningssamtal har resultatet analyserats.

Fokus har alltmer riktats mot utegårdens utformning både i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa några verksamma pedagogers uppfattningar om utegårdens utformning och om, och i så fall hur pedagogerna relaterar utegårdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset är att belysa pedagogernas uppfattningar om några skilda miljöer med avseende på utegårdarnas kvalitéer. Studien är avgränsad till förskolegårdar. Examensarbetet utgår från följande frågeställningar:? Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning på förskolegården?? Vad är pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstår på förskolegården?? Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstår?? Hur befrämjar respektive hindrar olika utformade utegårdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna?Metoden som använts är kvalitativa intervjuer.Resultatet visar på att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegårdars utformning och konflikter där faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud är avgörande för konflikttätheten på en förskolegård.