Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares uppfattningar av de gÀllande uppnÄendemÄlen i svenska i Är 3. Vidare var syftet att undersöka hur lÀrarna uppger sig arbeta med tal och samtal, lÀsning och skrivning som Àr de delar uppnÄendemÄlen avser. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr sju grundskollÀrare som arbetar i Är 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lÀrarna Àr övervÀgande positiva till uppnÄendemÄlen i Är 3. Trots att lÀrarna var övervÀgande positiva till uppnÄendemÄl i Är 3 riktades en viss kritik mot mÄlen som exempelvis att de Àr nÄgot diffusa.

Denna rapport Àr resultatet av en studie vars syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet och hur dessa pÄverkar den naturvetenskapliga verksamheten bland barn i Äldrarna 5-7 Är. Vi har sjÀlva under vÄra verksamhetsförlagda utbildningar funderat mycket över de uppfattningar och attityder mot de naturvetenskapliga Àmnena, som vi mött av hos lÀrarna i de tidigare Äldrarna. DÀrför utförde vi en studie dÀr vi intervjuade 10 lÀrare, verksamma bland barn i den aktuella Äldern och anvÀnde oss av frÄgor som rörde hur de upplevde Àmnet. Resultatet visar att alla de intervjuade pedagogerna anser att det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet Àr viktigt att arbeta med, men att endast ett fÄtal anser att naturvetenskap Àr nÄgot mer Àn biologi. Den naturvetenskapliga verksamheten i förskolan, förskoleklassen och skolÄr 1 Àr i stor utstrÀckningen endast inriktad pÄ biologi, ett fÄtal arbetar djupare inom hela det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet..

I 1994 Ärs införda mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystem genomförs inte jÀmförelser sinsemellan eleverna vilket gjordes inom det tidigare betygssystemet. Bedömningen i det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet grundar sig pÄ bedömningar av elevers prestation i förhÄllande till kursplanens preciserade mÄl, vilka uppger vad eleven skall behÀrska inom ett sÀrskilt kunskapsomrÄde. I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994, Lpo 94, finns mÄl och riktlinjer angivna bÄde för bedömning och för betygssÀttning. Kunskaper som en elev skall utveckla finns angivna i kursplanernas mÄl för en kurs eller ett Àmne, en precision av vilka kunskapskvaliteter som Àr gÀllande för varje betyg finns beskrivet i betygskriterierna. I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994 stÄr att lÀsa ?Skolans uppdrag Àr att frÀmja lÀrande dÀr individen stimuleras till att inhÀmta kunskaper? (Skolverket, 2006 s.5).

Studien har undersökt vilka uppfattningar elever pÄ gymnasiet har av de interaktiva skrivtavlorna (Smartboard, Activboard) som undervisningsstöd för sitt lÀrande. I studien har sex elever frÄn tvÄ olika gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige intervjuats.De interaktiva skrivtavlorna uppfattas av bÄde lÀrare och elever som ett mycket positivt hjÀlpmedel. I fler och fler svenska skolor installeras hjÀlpmedlet och det finns i skrivandets stund ungefÀr 16000 interaktiva skrivtavlor i Sveriges klassrum. Forskning har inte i nÄgon större utstrÀckning lyckats hitta signifikanta samband i att anvÀnda interaktiva skrivtavlor i undervisningen och förhöjda elevresultat, ÀndÄ satsar kommuner och skolor stora pengar i interaktiva skrivtavlor.I den hÀr studien presenteras uppfattningar som elever har. De diskuterar den sparfunktion som finns, hur effektiviteten under lektionen ökar samt hur hjÀlpmedlet underlÀttar för lÀraren att visualisera verkligheten för eleverna.

AbstractI denna c-uppsats har vi studerat vilka betydelser lÀxor kan ha i skolan utifrÄn en intervjustudie av fem pedagogers uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie och en litteraturstudie som stÄr i relation till den kvalitativa intervjustudien. Pedagogerna funderade kring vÄra tre frÄgeomrÄden; lÀxor och undervisningen, lÀxor kopplad till kunskap och lÀxornas funktion. VÄr bakgrund och vÄrt resultat visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring lÀxan och att det bland annat Àr svÄrt att ge en definition av lÀxan. Detta Àr problematiskt bÄde för pedagogerna och för forskarna i vÄr undersökning.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera skillnader i uppfattningar om lojalitet mellan kunder och personal i ett tjÀnsteföretag. Teori: Teorin baserar sig pÄ lojalitet och Àr hÀmtad frÄn Barroso och Picon (2012). Det centrala i teorin Àr flerdimensionellt begrepp av lojalitet. VÄr teoretiska modell Àr fullt testbar. Metod: En kvantitativ metod har anvÀnts under denna undersökning. Det har samlats in data frÄn personal och kunder genom elektroniska enkÀter.

Syftet med denna c-uppsats var att beskriva pedagogers uppfattningar om röstens inverkan i kommunikation med barnen. Vi ville Àven synliggöra hur pedagogerna anvÀnder sin röst i aktiviteter med barnen vid samling, pÄklÀdning, ute- och innelek. Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer som utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats. Vi intervjuade tio pedagoger varav Ätta Àr verksamma pÄ förskola och tvÄ icke verksamma. Resultatet av studien visade att pedagoger uppfattar att rösten har en betydande roll i kommunikation med barnen.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra gymnasiesÀrskolelÀrares syn pÄ motivation och förankring i styrdokumenten i Àmnet matematik. Min utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus Àr att hitta skillnader i lÀrarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt Ätta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer pÄ hur lÀrarna ser pÄ motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet Àr inre förutsÀttningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsÀttningar för motivation.

Syftet med studien var att synliggöra förskollÀrares uppfattningar kring förÀldrasamverkan i förskolan. FrÄgestÀllningarna berör förskollÀrarnas syn pÄ förÀldrasamverkan, möjligheter och svÄrigheter med förÀldrasamverkan samt olika samverkansformer som anvÀnds i förskolan. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Arton förskollÀrare pÄ tre olika förskolor intervjuades. I resultatet kom det fram att förskollÀrarna poÀngterar att förÀldrasamverkan Àr en viktig del i förskolans verksamhet.

Syftet med studien Àr att undersöka grundskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om sitt arbete med ÄtgÀrdsprogram. VÄra frÄgestÀllningar var: Vad anser lÀrare och specialpedagoger om sina förutsÀttningar i arbetet med ÄtgÀrdsprogram? Anser lÀrare och specialpedagoger att nÄgonting behöver förÀndras, i sÄ fall hur? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju som metod. Intervjuerna genomfördes med sex grundskollÀrare och fyra specialpedagoger pÄ fem olika skolor i en medelstor kommun i norra Sverige. Resultatet visar att lÀrarna och specialpedagogerna upplever att arbetet med dokumentation kring ÄtgÀrdsprogram har ökat.

Rapporter frÄn bland annat skolverket visar att barn i dagens samhÀlle blir allt mer överviktiga och orörliga och skolverket har i en proposition tydliggjort skolans ansvar i detta samhÀllsproblem. Eftersom barnen Àr en stor del av dagen i skolan ska skolan erbjuda fysisk aktivitet till alla elever inom ramen för hela skoldagen. Skolverket lyfter Àven fram sambandet mellan hÀlsa och inlÀrning. Med anledning av detta egna intresse och dessa rapporter fann vi det intressant att undersöka pedagogernas uppfattning om motorisk trÀning och syftet med detta Àr att erhÄlla och delge en ökad kunskap och förstÄelse för ett antal pedagogers uppfattningar om motorisk trÀning. För att uppnÄ detta syfte har djupintervjuer gjorts i enlighet med den kvalitativa undersökningsmetoden.

Konsumtionen av kosttillskott har ökat kraftigt i Sverige och dÄ inte minst i form av vitamin- och/eller mineraltillskott (VMT). Dessa preparat anvÀnds frÀmst av kvinnor och tillrÀknas vÀlgörande effekter som inte alltid Àr bevisade. Framförallt sÄ Àr kosttillskotts fysiologiska effekter hos ungdomar inte helt faststÀllda.Syftet med detta arbete var att undersöka kvinnliga 18 till 19-Äriga elevers anvÀndning av och uppfattningar om VMT. Vi ville Àven se ifall uppfattningarna om kosttillskott skilde sig mellan anvÀndare och ickeanvÀndare. Den metod som anvÀndes var en gruppenkÀt med öppna och fasta svarsalternativ vilken delades ut till 56 elever pÄ tvÄ gymnasieskolor utanför Göteborg.Resultatet visade att ungefÀr en tredjedel av eleverna anvÀnde nÄgon form av VMT och familj och vÀnner var deras frÀmsta informationskÀllor.

Elevers möte med skolan innebÀr ett möte med ett brett innehÄll som innefattar en uppsjö av olika sÀtt att anvÀnda sprÄk. Denna variation i sprÄkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de sprÄkliga praktiker som kringligger texterna. NÀr det dÀremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begrÀnsad; detta gÀller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att öka förstÄelse inom omrÄdet.I studien intervjuades 12 elever i Ärskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergerssyndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt Àven förÀldrarnas erfarenheter och upplevelserom att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation.De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomarav att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har förÀldrarav att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och förÀldrar att skolsituationensÄg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom faststÀllts?I studien anvÀnder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguideintervjuades sju ungdomar, tre flickor i Äldrarna 15-20, fyra pojkar i Äldrarna 13-20,samt elva förÀldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys pÄ det transkriberade intervjumaterialet,vilket innebar att de meningsbÀrande enheter som motsvarade syftet togs fram.DÀrefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapadesi ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gÀllandeAspergers syndrom och Stödet i skolan.

Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.