Ett lärarlags uppfattningar om matrisbedömning utifrån ett
lärandeperspektiv
I 1994 års införda mål- och kunskapsrelaterade betygssystem genomförs inte jämförelser sinsemellan eleverna vilket gjordes inom det tidigare betygssystemet. Bedömningen i det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet grundar sig på bedömningar av elevers prestation i förhållande till kursplanens preciserade mål, vilka uppger vad eleven skall behärska inom ett särskilt kunskapsområde. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994, Lpo 94, finns mål och riktlinjer angivna både för bedömning och för betygssättning. Kunskaper som en elev skall utveckla finns angivna i kursplanernas mål för en kurs eller ett ämne, en precision av vilka kunskapskvaliteter som är gällande för varje betyg finns beskrivet i betygskriterierna. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994 står att läsa ?Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras till att inhämta kunskaper? (Skolverket, 2006 s.5). Syftet med detta arbete var att undersöka ett arbetslags uppfattningar angående matrisbedömning ur ett lärandeperspektiv. Vid genomförandet av undersökningen har ett lärarlag intervjuats bestående av utbildade pedagoger verksamma i en skola i Kiruna kommun. Pedagogerna i det aktuella lärarlaget formulerade matriserna individuellt utifrån respektive undervisande ämne, grunderna för matriserna utgick från styrdokumenten för den svenska grundskolan och respektive ämnes kursplaner. Resultatet som framkom visar att pedagogerna delar uppfattningar angående att elevernas lärande kan stimuleras vid användningen av matriser, då eleverna på ett tydligt sätt kan härleda det egna lärandet till skolans styrdokument samt kursplaner. Resultatet visade att pedagogerna uppfattade elevbedömning med hjälp av matriser som positivt ur ett lärande perspektiv för den enskilde eleven, det framkom även att det fanns negativa uppfattningar rörande matrisbedömningar.