SAMMANFATTNING_______________________________________________________________ Ida Brantek & Jessica Persson "Okej ibland Àr det trÄkigt, ibland Àr det kul. Ibland Àr det sÄdÀr."En studie om barns uppfattningar om massage i förskoleklass."Okey sometimes itŽs boring, sometimes itŽs fun. Sometimes itŽs neither well nor poorly."A study of children's perceptions of massage in the preschool.Antal sidor: 33_______________________________________________________________________________Syftet med studien Àr att undersöka barns uppfattningar om massage i förskoleklass.FrÄgestÀllningar:- Hur uppfattar barnen sin delaktighet?- Hur uttrycker barnen att de kÀnner kring massagesituationerna?För att fÄ svar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes 14 intervjuer med 22 barn i en förskoleklass dÀr massage Àr ett Äterkommande inslag i verksamheten flera gÄnger i veckan. Resultatet visar att de flesta barn har en positiv instÀllning till massage.

Syftet med studien vara att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat och snabbmatskonsumtion. Anledningen till att jag valde detta Àmne Àr för att fetman och ohÀlsan i samhÀllet ökar samtidigt som vi lÀgger allt mindre tid pÄ matlagning. Jag tror att snabbmatskonsumtionen snarare kommer att öka Àn att minska. Genom att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat kan man lÀgga grunden till fortsatta studier om hur man skulle kunna fÄ mÀnniskor att vÀlja hÀlsosamma snabbmatsalternativ.Metoden jag anvÀnde var kvalitativa intervjuer med tre personer i 20-30 ÄrsÄldern, en man och tvÄ kvinnor, vilka valdes genom ett sÄ kallat bekvÀmlighetsurval. För att finna olika uppfattningar har jag inspirerats av fenomenografisk metod.Jag fann att bland mina deltagare var det vanligast att Àta snabbmat nÀr man var stressad eller led av tidsbrist och detta intrÀffade vanligtvis kring lunchtid.

KrÀnkande behandling Àr ett utbrett problem bÄde i förskolan och i samhÀllet som stort och det finns en mycket begrÀnsad mÀngd forskning kring krÀnkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av krÀnkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollÀrare rörande vad krÀnkande behandling Àr. Syftet med denna undersökning Àr att utreda vilka uppfattningar förskollÀrare har om begreppet krÀnkande behandling och hur de uppfattar att krÀnkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare pÄ tre olika förskolor inom en kommun har anvÀnts som metod för att nÄ undersökningens syftet, varefter jÀmförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollÀrare kring krÀnkande behandling.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem anvÀnder skogen som en lÀrandemiljö för barnen. Studiens frÄgestÀllningar Àr:Vad uppfattar barnen och lÀrarna att barnen gör nÀr de Àr i skogen?Vilka Àr barnens och lÀrarnas uppfattningar av om vad barnen lÀr sig i skogen?Vad har lÀrarna för syfte med att gÄ till skogen?Sju lÀrare och tolv barn pÄ fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lÀrande miljö.Resultatet visar att barnen och lÀrarna uppfattar att barnen kan lÀra sig mycket i skogen och att lÀrarna Àr medvetna om barnens lÀrande. I skogen sÀger lÀrarna och barnen att det sker ett naturligt lÀrande genom att barnen kan se och uppleva det som finns dÀr.

En god hÀlsa i barndomen ger förutsÀttningar för en god hÀlsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hÀlsofrÀmjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hÀlsobesök som genomförs regelbundet under skolgÄngen. Möten med elever i olika Äldrar stÀller dÀrför krav pÄ skolsköterskans förmÄga att kommunicera och förmedla hÀlsobudskap. Som teoretisk ram för studien anvÀnds Health Promotion Model.

Inledning Under hösten var det mĂ„nga elever pĂ„ skolan dĂ€r jag arbetar som hade svĂ„rt för att nĂ„ upp till kunskapskraven i SO-Ă€mnena. DĂ„ det i dessa Ă€mnen stĂ€lls stora krav pĂ„ god lĂ€s- och skriv-förmĂ„ga fann jag det intressant att studera hur Ă€mnena ter sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„rig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-Ă€mnena kan te sig för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„-righeter. Studiens frĂ„gestĂ€llningar var:? Hur kan nĂ„gra SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser mĂ„luppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande mĂ„luppfyllelse i SO i elevernas IUP och Ă„tgĂ€rdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lĂ€rare av SO-undervisningen?? Hur resonerar lĂ€raren kring begreppsbildning?? Hur resonerar lĂ€raren kring lĂ€sförstĂ„else?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet dĂ€r elevernas förutsĂ€ttningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter Ă€r av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har pĂ„verkat mig.MetodDĂ„ studiens problem utgick frĂ„n personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.

 Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar elever i Ärskurs 5 har om lÀrarens och sin egen höglÀsning i skolan, det vill sÀga hur de uppfattar höglÀsning och de villkor som omger höglÀsningsaktiviteten samt vad de lÀr sig.I studien medverkade tolv elever frÄn tvÄ olika skolor, dÀr sex elever frÄn varje klass intervjuades, tre flickor och tre pojkar.Studiens resultat visar att elever har olika uppfattningar om lÀrarens och sin egen höglÀsning i skolan. MÄnga tycker att höglÀsning Àr roligt, men det Àr Àven förknippat med en oro för att lÀsa fel inför klasskamraterna. Eleverna i studien sÀger att de kÀnner en nervositet i samband med höglÀsningen, vilken kan vara beroende av de villkor som omger höglÀsningstillfÀllet, till exempel gruppen, texten och vanan de har av att sjÀlva lÀsa högt. Flera uttrycker att de inte lÀr sig nÄgot av att lÀsa högt utöver att bli bÀttre höglÀsare, men kan dÀremot berÀtta vad de tycker att de lÀr sig genom att lyssna till lÀrarens höglÀsning. Eleverna uppfattar lÀraren som en modell, samt att denna ger dem stöttning i deras eget lÀsande och lÀrande.  .

Denna studie behandlar gymnasielÀrares kompetensutveckling i LuleÄ Kommun. Syftet Àr att beskriva, analysera och förstÄ gymnasielÀrares och rektorers uppfattningar om den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen pÄverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har Ätta gymnasielÀrare och tvÄ rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgÄngspunkt i hermeneutiken.

Syftet med vÄrt arbete var att beskriva lÀrarens uppfattningar om i vilka avseenden undervisningsformerna sÀrundervisning och samundervisning gynnar idrott- och hÀlsoundervisningen. Dessutom visa pÄ vilka fördelar och nackdelar som lÀrarna ansÄg finnas med respektive undervisningsform. För att kunna beskriva lÀrarnas uppfattningar gjorde vi kvalitativa intervjuer med fem idrottslÀrare pÄ tvÄ olika skolor. VÄr slutsats blev att samundervisningens sociala vinningar anses av lÀrarna som mycket viktiga för eleverna och för idrottsÀmnet, men att inslag av sÀrundervisning kan ge vissa fördelar speciellt för de lÄgpresterande flickorna. Vidare att nivÄgruppering pÄ idrotten ocksÄ det bör ses som en undervisningsform.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 pOmvÄrdnad ? Eget arbete VT 2008.

BAKGRUND:VÄr undersökning behandlar biologiundervisning med fokus pÄ artkunskapen och hur inlÀrning kan frÀmjas genom att eleverna fÄr möjlighet att urskilja vÀxterna frÄn sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. InlÀrning om vÀxter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. VÀxtkunskaperna Àr en del av allmÀnbildningen och Àven en del av vÄrtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar pÄ att elevernas kunskaper gÀllande vÀxter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att undersöka vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhÀlle och pÄ vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien Àr en kvalitativ undersökning utifrÄn fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lÀrare.RESULTAT:Undersökningen visar att lÀrare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhÀlle.

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever Žmed annat modersmÄl Àn svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lÀrare so, undervisar i matematik och modersmÄl och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklÀrare pÄ tre skolor.Resultatet visar att det som lÀrarna gemensamt sÄg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmÄl Àn svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition Àn den som finns i svenska skolor..

I denna uppsats kommer vi belysa hur gymnasieelever pÄ olika sÀtt uppfattar minirÀknare och vilka för- och nackdelar som kunde urskiljas i deras uttalanden. Resultaten i denna uppsats utgÄr frÄn en enkÀtundersökning som genomfördes pÄ 101 gymnasieelever. Under bearbetningen av empirin krÀvdes det att vi tolkade vissa öppna svar, vilket gjordes med hjÀlp av tidigare forskning och redan formulerade anvÀndningsomrÄden för minirÀknare. DÄ denna studie i första hand Àr kvantitativ kommer de flesta resultat presenteras i form av tabeller och diagram. Vi kommer sedan utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begreppen mediering, socialisering och looping-effekter Àr centrala och anvÀnds nÀr vi för diskussionen kring de resultat som studien frambringat..

    Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka förstaklasslÀrares uppfattningar om hur motorisk trÀning hanteras i skolan och vad trÀningen kan leda till. Av intresse Àr ocksÄ att undersöka vilken roll musiken kan spela i den motoriska trÀningen. Arbetet baseras pÄ en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem verksamma pedagoger inom grundskolans verksamhet. I bakgrundslitteraturen beskrivs den motoriska utvecklingen, problem som kan uppstÄ vid brister i motoriken, forskning om motorisk trÀning samt musikens roll vid motorisk trÀning. Den valda litteraturen visar pÄ en splittrad syn nÀr det gÀller motoriktrÀningens betydelse för barns lÀrande.

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pÄgÄr i förskolan Àr ett aktuellt omrÄde. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill sÀga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och dÀrmed barns utveckling och lÀrande. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, dÀrav vÄrt intresse för förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vÄr studie. Vi har intervjuat fem förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor i tvÄ mindre kommuner i sydvÀstra Sverige.ResultatFörskollÀrarna i studien anser att det Àr av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som Àr tillÄtande och tilltalande. De pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barns intressen och att förÀndra miljön efter det.