Förskolan Àr en verksamhet dÀr stress Àr vanligt förekommande bÄde bland barn och vuxna. Barngrupperna i förskolorna vÀxer och pedagogerna fÄr alltmer press pÄ sig i sitt yrke. Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om stress i förskolan och vilka möjligheter som finns att motverka den. För att granska detta har fem pedagoger intervjuats och redogjort för sina Äsikter om och erfarenheter av omrÄdet stress och hur man kan förebygga den bland barnen.Resultatet visar bland annat att lÀrarna ser stress som nÄgot som kommit starkare under senare Är och att detta till stor del kan bero pÄ förÀldrars stress och pÄfrestningar. Kraven frÄn omgivningen har ökat och det Àr viktigt att göra bra ifrÄn sig i sitt arbete.

Elever idag ska ges möjligheter att kunna pÄverka och ha inflytande pÄ sin verksamhet i enlighet med gÀllande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte Àr att fÄ en djupare syn pÄ vad nÄgra fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande pÄ fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lÀrande och framtida demokratiska vÀrderingar. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har Àven en frÄgestÀllning gÀllande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lÀrande. För att fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar som ligger till grund för arbetet Àr tillvÀgagÄngssÀttet en hermeneutisk kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med flera olika fritidspedagoger frÄn olika skolor i olika kommuner.

Studiens syfte var att fÄ en uppfattning om pedagogernas uppfattningar om att arbeta med fÀrg i förskolan. Jag genomförde en intevjustudie med fyra pedagoger pÄ tvÄ bildmedvetna förskolor. Studiens resultat visar att pedagogerna ser barnens utveckling av fÀrgmedvetenhet som viktig för ett kreativt och reflekterande tÀnkande. I litteraturen menar flera författare att arbetet med fÀrg i förskolan inte bara gÄr ut pÄ att göra rÀtt utan mycket bestÄr av att fÄ prova och se vad man kan Ästakomma. En del forskning sÀger att det har varit fokus pÄ att mÀta barnens kunskaper om kunskapen att kunna teckna och att mÄlningen i sig har blivit Äsidosatt.

Syftet med studien Àr att undersöka elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters skilda sÀtt att uppfatta anvÀndandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans Ärskurs tre till nio. Studien har utgÄtt frÄn en fenomenografisk ansats.I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om anvÀndandet av talsyntes. De sex kategorierna Àr: talsyntesen i anvÀndning, viktiga andra, autonomi och sjÀlvstÀndighet, lÀrande, delaktighet och förÀndring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever anvÀndandet av talsyntes positivt.

Jonas, Buhr & David Nordin. (2011). Uppfattningar om futsal ? En studie om futsal och etablering avidrott (Opinions on futsal ? A study on futsal and establishing of sport) Bachelor Essay in Swedish.Umea: Umea university, Department of Education.AbstractThe study is based on an assignment from Vasterbotten Football Association that because of poorparticipation in futsal activities wants to find out what clubs, the coaches and players in Vasterbottenthink of futsal. The aim is to find out the opinions on futsal and what these opinions are based on.

Bakgrund: NÀr IFRS-regelverket blev tvingande för svenska börsföretag Är 2005 fanns förhoppningar om att immateriella tillgÄngar och goodwill, som uppstod vid förvÀrv, skulle redovisas pÄ ett mer transparent och jÀmförbart vis Àn tidigare. De studier som gjorts pÄ omrÄdet har dock visat att dessa förhoppningar inte har besannats fullt ut. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra hur börsföretag identifierar och redovisar förvÀrvade immateriella tillgÄngar med de uppfattningar som finns hos företagens nyckelpersoner, angÄende samma tillgÄngar. Vidare syftar studien till att ge svar pÄ varför eventuella skillnader, mellan sÀttet att redovisa och nyckelpersoners uppfattningar om immateriella tillgÄngar, förekommer. Metod: Studien har klassificerats som explorativ dÄ den syftar till att undersöka ett relativt outforskat omrÄde.

Detta Àr en fallstudie som handlar om de varierande uppfattningar som en arbetsgrupp vid en vÄrdavdelning har haft av ett pÄbörjat arbete med grupputveckling. Denna grupp gavs möjlighet för forskaren att studera under hösten 2013 och en studie av denna arbetsmetod Àr idag aktuell. Arbetet med grupputveckling har skett genom en modell innehÄllande hÀlsopromotion. För att ta reda pÄ gruppens uppfattningar av denna metod genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer med dem. Materialet har till en början inspirerats av en fenomenografisk analysmetod.

Studien tar upp analogier som elever anvÀnder sig av nÀr de resonerar om cellen. LÀrare fÄr i denna studie konkreta exempel pÄ en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket Àr av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjÀlp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

Studien, som utfördes pÄ en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet Àr ett arbetssÀtt som innebÀr att det som traditionellt sker i klassrummet nu Àger rum i hemarbetet och tvÀrtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrÄn arbetssÀttet. DÀrefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier dÀr eleverna pÄ skilda sÀtt uttrycker sig om det flippade klassrummet.

Det finns olika orsaker till att mÀnniskor vÀljer att begÄ brott och det finns inget enkelt svar pÄ frÄgan varför ungdomar begÄr brott. UtifrÄn att det gÄr att bespara personligt lidande och kostnader för samhÀllet Àr ungdomsbrottslighet ett omrÄde som alltid Àr av vÀrde att belysa inom forskning. Tidigare forskning gÀllande ungdomsbrottslighet har mestadels varit kvantitativ och dÀrav ansÄgs det vÀrdefullt att anvÀnda en kvalitativ ansats. Syftet med föreliggande uppsats var att belysa polisers uppfattningar om orsaker till ungdomsbrottslighet. Respondenterna bestod av Ätta poliser som arbetade med ungdomsbrottslighet.

Studien utgÄr frÄn fem idrottslÀrares uppfattningar om tvÄ begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som Äterfinns i ett och samma mÄl i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94). De tvÄ begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det Àr lÀrarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr idrottslÀrare besvarar frÄgor kring deras uppfattningar av begreppen och om mÄlet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte Àr insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur lÀroplanens uttryck och formuleringar pÄverkar idrottslÀraren..

Detta Àr en fenomenografisk studie som syftar till att undersöka ett antal lÀrares uppfattningar av fenomenet problemlösningsförmÄga. LÀrare i Svenska grundskolor ska idag bedöma och utveckla elevers problemlösningsförmÄga och frÄn och med 2003 har PISA lagt fokus pÄ att mÀta elevers problemlösningsförmÄga inom matematiken. Resultaten av dessa mÀtningar visar att Svenska elevers matematikkunskaper har minskat sedan 90-talet. Vad Àr det dÄ för förmÄga som testas och vad har lÀrare för uppfattningar om fenomenet problemlösningsförmÄga? I den hÀr studien redovisar vi vetenskapliga rapporter som pÄ ett eller annat sÀtt behandlar fenomenet problemlösningsförmÄga.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan uppfattar miljö, natur och miljöproblem. Mil-jöarbete Àr i högsta grad aktuellt i förskolan dÄ det stÄr i lÀroplanen att det ska vara en stor del av verk-samheten (Skolverket, 2010). Nio barn i Äldern fem till sex Är frÄn tvÄ förskolor i olika kommuner var med i studien. Vi anvÀnde oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultatet visade att miljö var ett okÀnt begrepp för barnen, men dÀremot var begreppet natur mer kÀnt för dem. Framförallt beskrev barnen naturen i termer av komponenter som trÀd, blommor, vÀxter och djur.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur pÄverkar lÀrarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som nÄgonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett grÀnsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lÀrarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvÀrlden och dÀrmed utövar inflytande pÄ vem som arbetar i förskoleklassen.Studien Àr baserad pÄ öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen Àr utförd utifrÄn ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds grÀnslandsteori.Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lÀrarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.

Bakgrund: SamhÀllets   Àldre befolkning ökar. MÄnga behÄller sina egna tÀnder lÄngt upp i Ären och dÄ   Àldre drabbas av funktionsnedsÀttningar och sjukdomar riskerar munvÄrden att   bli eftersatt. Detta kan fÄ stora konsekvenser för sÄvÀl munhÀlsan som den   allmÀnna hÀlsan dÄ oral hÀlsa Àr sammankopplad med systemisk hÀlsa. Orala   problem kan till exempel leda till smÀrta, nutritionsproblem och infektioner.   MunhÀlsa Àr ocksÄ kopplat till vÀlbefinnande och har stor betydelse för   mÀnniskors sjÀlvbild och sociala sjÀlvförtroende.