IntroduktionIntensivvårdsdelirium är en vanlig och allvarlig komplikation av intensivvård och det är viktigt att det upptäcks och behandlas tidigt. Trots att detta är välkänt är det sällsynt att intensivvårdsavdelningar arbetar aktivt för att screena patienter för intensivvårdsdelirium, och få studier har gjorts för att klargöra hur intensivvårdssjuksköterskor uppfattar intensivvårdsdelirium. Det screeningsinstrumentet som vi valt att undersöka Uppfattningen om är Confusion Assessment Method for the Intensive Care Unit (CAM- ICU). SyfteSyftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskornas Uppfattning om intensivvårdsdelirium, och det enda till svenska översatta och validerade screeningsinstrumentet CAM-ICU.MetodVi har gjort en fördjupad forskningsplan och en pilotstudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fyra intensivvårdssjuksköterskor och analyserades sedan med fenomenografisk metod.

Författare: Git-Marie Nilsson och Annika Lindholm Titel: God morgon genus! Hur vi möter barnen ur ett genusperspektiv Uppsatsen är skriven utifrån ett genusperspektiv. Intresset för genusperspektivet väcktes i en kurs på Malmö högskola genom läsning av ?Lilla genushäftet? som är skrivet av Maria Hedlin. Undersökningen i uppsatsen genomfördes på en förskola genom att titta på mötet på morgonen, mellan pedagog och barn, ur ett genusperspektiv. Syftet med undersökningen var att studera om och hur genus skapas i förskolan.

Syftet med utvecklingsarbetet är att studera hur elever går tillväga när de arbetar med problemlösning samt att försöka få en Uppfattning om vad som kan upplevas som svårt under problemlösningsprocessen. Arbetet har genomförts tillsammans med en grupp gymnasieelever i årskurserna 2 och 3 på handels- och administrationsprogrammet samt hantverksprogrammet. Eleverna löste ett matematikproblem och svarade därefter på ett frågeformulär som hörde till den aktuella uppgiften. I slutet av lektionen lämnades ett lösningsförslag in tillsammans med frågeformuläret. Hela undersökningen avslutades med en utvärdering av arbetssättet.

För att ett företag inom handeln ska vara lönsamt i dagens konkurrenssamhälle är det viktigt att särskilja sig från mängden. En stor del av handeln består av företag som är aktiva inom detaljhandeln. Inom detaljhandeln pågår en ständig kamp om kundernas uppmärksamhet och dess lojalitet. Att ha kompetent personal, som är skickliga på att kommunicera med sina kunder, kan göra att företaget sticker ut ur mängden och blir unikt på marknaden. Genom att använda rätt kommunikation kan företagets budskap förmedlas på ett korrekt och intresseväckande sätt.Kommunikation kan delas in i två skilda delar, verbal samt icke-verbal kommunikation.

Elever ifrågasätter ofta betydelsen av matematik och dess relevans i vardagen. Detta arbete utforskar utvalda elevers syn på matematikens betydelse och hur ofta de tror att de använder matematik i sin vardag. Arbetet undersöker också frågan "Skapar deras matematiklärare kopplingar mellan klassrumsmatematik och elevens vardag??. Lärarens intentioner undersöks i förhållande till elevernas Uppfattning.

Trafikolyckor är ett globalt folkhälsoproblem som leder till svåra ekonomiska konsekvenser och psykiskt lidande. Ungdomar mellan 15-24 år och framförallt män är en särskilt utsatt grupp av olika anledningar. De har ofta en övertro på sin egen körförmåga, kör ofta över hastighetsgränserna och är överrepresenterade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Vissa socioekonomiska skillnader finns i risken att råka ut för trafikolyckor. Ungdomar med låg utbildning samt barn från lägre socioekonomiska grupper, framförallt barn till lantbrukare, är överrepresenterade i motorfordonsolyckor.

Syftet är att utifrån ett Uppfattningsperspektiv se hur väl gymnasieeleverna uppfattar kursmålen i samhällskunskap A. För att underbygga syftet används frågeställningar för att kunna lokalisera eventuella differentieringar i Uppfattning, dessa är: genus, program samt prestation. Undersökningen gjordes på tolv elever från tre olika program, fyra elever från varje program, varav hälften pojkar och hälften flickor samt en av vardera genus i varsin del av betygsskalan i det undersökta ämnet. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats. I bakgrunden tas tidigare forskning angående målstyrning upp.

Examensarbetet behandlar förskollärarnas inställning och Uppfattning om fysik i förskolan. Undersökningen hjälper mig och andra intresserade att få en Uppfattning om förskollärarnas inställning till fysik. Det är gjord i fyra förskolor i två olika kommuner. Enkäten besvarades av 22 förskollärare. Förskollärarna ägnar sig medvetet åt de pedagogiska frågorna: vad, varför och hur? Undersökningen granskade förskollärarnas eget minne av fysik i sina skolår.

Att kundens förväntningar på kundbemötandet uppfylls är viktigt, då det påverkar kundens lojalitet samt ger effekter på butikens lönsamhet. Vi ville därför ta reda på hur butikspersonalens bemötande i just klädkedjebutiker kan påverka kundens tillfredsställelse och lojalitet. Genom att anpassa bemötandet efter vad kunden förväntar sig kan detta uppnås, men för att kunna anpassa bemötandet krävs kunskap om vilka förväntningar kunden har. För att uppnå kundtillfredsställelse och få lojala kunder kan butikerna arbeta efter Zeithamls (2009) kundgapsmodell, som visar kundens förväntningar på bemötandet i förhållande till butikspersonalens Uppfattning om hur kunden vill bli bemött. För att ta reda på om butikschefer och kunder har olika Uppfattning om bemötandet har vi använt oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod, där vi utfört tre personliga intervjuer med butikschefer i klädkedjebutiker i Varberg samt en fokusgrupp med butikernas kunder.

Under drygt fyra år på Malmö högskola har vårt intresse för problemlösning vuxit och synen på undervisning med matematisk problemlösning förändrats. Vi har lärt oss att man kan få ut så mycket mer av en undervisning med problemlösning om man bara gör det på ett bra sätt. Men vad är ett bra sätt och hur fungerar det i grundskolan? Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärares Uppfattning om problemlösning kan påverka hur de bedriver sin undervisning samt hur undervisningen förhåller sig till aktuell forskning. I arbetet presenterar vi forskning gällande problemlösning samt vår undersökning av hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar matematisk problemlösning och hur det kan påverka lärarnas sätt att bedriva undervisningen i problemlösning.

Syftet med vårt arbete är att beskriva förskollärares Uppfattning om pojkars och flickors rollekar. I bakgrunden lyfter vi fram tidigare forskning som gjorts inom lek där vi lägger fokus på rolleken ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie med utgångspunkt från Elkonins tre stadier i rolleken i åldern fyra till sex år som Hangaard Rasmussen (1979) beskriver. Utifrån detta har vi intervjuat förskollärare om deras Uppfattning kring barns rollekar. Resultatet visade att förskollärarna uppfattar att det är vi vuxna som formar barnens könsidentiteter.

Syftet med detta arbete har varit att utifrån olika professioners Uppfattning belysa och få förståelse för och kunskap om vilka faktorer som påverkar barn, som befinner sig i gränszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rätt stöd och skolform, samt Uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebära. I studien används en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist på tid för undervisning samt brist på resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fått en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

Min utgångspunkt för den här undersökningen var att de sociokulturella förändringar som samhället genomgår påverkar litteraturen och vår läsning av den. Eftersom jag utbildar svensklärare så var jag intresserad av att undersöka vad blivande svensklärare har för erfarenheter av litteratur och läsning och hur de ser på sin läsning. Jag var också intresserad av att undersöka vad de har för Uppfattningar om värdehierarkier i litteraturen och om de anser att litteraturen håller på att marginaliseras i förhållande till andra medier. Mitt material bestod av två delar, dels läshistorier som 22 blivande svensklärare skrev under sin andra termin i utbildningen, dels intervjuer med sex av dessa studenter. Jag gjorde sedan tre analyser av materialet.

Alla strävar vi efter att tala det fina språket, det språk som är accepterat av de mesta i samhället. Vad som nu menas med ett fint språk finns många Uppfattningar om, ett kan vara att när man talar fint är det i de sammanhang man inte svär, andra menar att det är när man kan uttrycka sina känslor och åsikter i alla situationer med väl valda ord. Närmare in på detta tänker jag inte gå utan var och en har egen och personliga Uppfattning om vad som är ett fint språk.Det denna uppsats ska fokusera på är svordomar och valet av ämne gjordes på grund av en personlig Uppfattning om att svordomar är en viktig del i ett språk och även på grund av svordomarnas effekt i språkbruk då de är väldigt flexibla och mångtydiga. I uppsatsen görs en jämförande enkätundersökning mellan svenska svordomar och makedoniska svordomar, i vilka situationer svär vi, vad svär vi om och vad finns det för olika typer av svordomar i dessa två grupper?Resultatet av enkätundersökningen bekräftade teorin om att de svenska svordomarna handlar till stor del mycket om djävulen och/eller Gud och att majoriteten av de makedoniska svordomarna handlar om någons mamma, det finns alltså en stor skillnad i svordomsbruket bland dessa två språk..

Vi vill genom den genomförda undersökningen få en bild av hur elever ser på muntlighet, dels den som förekommer på lektionstid, dels den som förekommer på fritid. Som blivande lärare vill vi öka vår medvetenhet kring elevers syn på talets funktion och på eleverna som talare. Metoderna vi valt är en inledande enkätundersökning där 26 elever från en årskurs tre på gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande Uppfattning om talets funktion som något väldigt betydelsefullt. Vi kom också, trots elevernas positiva inställning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.