Syftet är att undersöka vilken uppfattning en grupp lärare i Hotell och restaurang- och Livsmedelsprogrammet har om bedömning och betygsmatriser för att få ett underlag till bedömningsmatriser. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning på tre olika gymnasieskolor i tre olika kommuner. Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till bedömning och betygsättning, resultatet visar också på en tveksamhet bland lärarna till själva utformningen av kriterierna, som inte ger en stabil grund för en likvärdig bedömning. Ett mer samlat och fortlöpande underlag i matriser kunde underlätta betygsättningen när kursen är slut. Slutsatsen i vårt arbete är att det har varit intressant och nya vinklingar på problemen har ständigt dykt upp med nya tankar och lösningar som följd på detta.

I denna studie undersöks hur lärare ser på vad de lär ut när de har fotbollslektioner i skolan, och vad eleverna uppfattar att de lär sig. Resultaten kopplas sedan till den aktuella läroplanen (Lgr 11, skolverket). Studien är främst baserad på intervjuer som dels gjordes med två lärare inom skolan, och dels på intervjuer med fyra elever från årskurs nio. Vid studien intervjuas två pojkar och två flickor, för att på sätt också undersöka eventuella skillnader ur ett genusperspektiv. Intervjuerna transkriberades och sedan används ramfaktorteorin för att analysera resultaten.Det är intressant att resultaten visar att lärare och elever har olika uppfattningar om vad man egentligen lär sig.

Denna studie avser att undersöka och analysera fyra verksamma lärares uppfattningar om det vidgade textbegrepp som uttrycks i kursplanen i svenska 2000 och vilken betydelse deras uppfattning om det begreppet får för elevers undervisning i svenskämnet. Studien ska dessutom undersöka och analysera deras uppfattningar om hur ett vidgat textbegrepp kan förstås och relateras gentemot styrdokumenten i svenskämnet. För att fånga fyra lärares uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse deras uppfattning får för deras elevers svenskundervisning, har intervjuer genomförts i grundskolan med fyra lärare i år 6-9. Förhoppningen var att dessa intervjuer skulle ge en bild av verksamma lärares uppfattning om ett vidgat textbegrepp och hur det gestaltas i deras undervisning. Resultatdelen i uppsatsen upplyser om de fyra lärarnas olika uppfattningar om ett vidgat textbegrepp och vilken betydelse det får för elevers undervisning i svenskämnet.The purpose of this study is to examine and analyze the understanding, of four teachers, about the wide text concept as it is put in the Swedish curriculum of 2000, and what meaning their opinion has for their teaching in Swedish arts.

I denna uppsats har frågan om jämställdhet kan ses som drivkraft för tillväxt undersökts och diskuterats. Temat är aktuellt ? jämställdhetens olika perspektiv för företag diskuteras flitigt i press såväl som nyhetsmagasinen inom tv. De företag vi valt att inrikta oss mot är småföretag inom konsultbranschen som karakteriseras av hög tillväxt. Anställda inom denna typ av företag har sedan fått uttrycka sitt medhåll eller icke-medhåll i tio påståenden som vi förmedlat till dem.

Sekretessbelagd.

Konflikthantering i två grundskolor:Om pedagogers arbetsmetoder inom konflikthantering på två skolor i MellansverigeSyftet är att ta reda på vilka arbetsmetoder som tolv pedagoger på två skolor i mellansverige använder sig av då det uppstår konflikter mellan barn. Vi har genomfört enkätundersökningar och intervjuer för att komma fram till resultatet. Syftet är också att ta reda på om pedagogernas arbetsmetoder står i samklang med litteraturen. Resultatet av vår undersökning visar att de metoder som pedagogerna använder sig av är ihop plockade av de metoder som vi redogör för i litteraturen. Den gemensamma stommen i samtliga pedagogers konflikthanteringsmetoder är samtal och kommunikation..

I denna C-uppsats synliggörs betydelsen av demokratisk konflikthantering mellan pedagoger och barn i förskolan. Syftet med studien är att utifrån en hermeneutisk och kritisk ansats synliggöra och problematisera hur pedagogers bemötande med barn i konfliktsituationer antingen möjliggör eller försvårar barns inflytande och därmed främjar eller motverkar förskolans demokratiska värden. De forskningsfrågor vi utgått från är: Vilka bemötanden möjliggör utrymme för barns tankar, känslor och åsikter när en konfliktsituation uppstår och vilka hindrar detta, hur kommer dessa olika bemötanden till uttryck samt vad i bemötandet kan leda till eller försvaga demokratisk konflikthantering. För att kunna besvara dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ studie med observationer och enskilda återkopplande intervjuer som metoder. Vi har valt det sociokulturella perspektivet med tyngdpunkt på de interaktionistiska aspekterna som teoretisk utgångspunkt, vilket innebär att vi studerat sambandet mellan pedagogernas bemötanden och barnens möjligheter att uttrycka sig i interaktionen mellan pedagog och barn.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.

SAMMANFATTNINGTitel: Förtroende och efterlevnad ? om franchisetagares upplevelser av franchiserelationen.Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Joel Degerth, Adam Hultman.Handledare: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Ernst Hollander.Datum: 2014 ? maj Syfte: Denna studies syfte är att ur franchisetagarens perspektiv skapa en förståelse för hur denne upplever förtroende för franchisegivarenMetod: Då syftet har varit att skapa förståelse kring ett ämne, så har studien gjorts på ett kvalitativt vis. För att få in den data som eftersträvats har semistrukturerade intervjuer genomförts där tio stycken franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen intervjuats. Fem av dessa i Gävle och resterande i Stockholm. Materialet har därefter analyserats genom tematisering och presenteras slutligen tillsammans med resultaten.Resultat & slutsats: Studien visar att den modell som har använts för att tyda förtroendenivån är valid och väl applicerbar inom den svenska fastighetsmäklarbranschen.

Vi som genomfört denna undersökning är två lärarstudenter med inriktning mot naturorienterade ämnen. Under utbildningens gång har vi funderat och diskuterat mycket om laborationens betydelse i undervisningen och om våra egna erfarenheter av företeelsen under vår egen skolgång. Hur vi blivande lärare använder oss av laborationer och vilken uppfattning elever har av laborationens mål, är något som vi har funderat över under vår utbildning. Anledningen till varför vi har valt vårt område, är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning ibland fått uppfattningen att elever har svårt att uppfatta meningen med laborationer och att vi ibland har haft problem att nå fram med våra egna mål till dem. Eftersom laborativt arbete är en viktig del i undervisningen, känns det extra viktigt att skaffa kunskaper som gör att vi kan använda arbetssättet på ett tillfredställande sätt.

Lärares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats är att beskriva hur förskollärare på förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Detta för att belysa om det har någon betydelse vilken pedagogisk inriktning läraren arbetar inom eller uppfattningarna är desamma. Vad har lärarna på de olika förskolorna för uppfattning när det gäller: A. Lekens egenvärde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lärande? Leken har blivit ett stort och intressant ämne, både inom forskningen och inom läraryrket. I läroplanen har leken fått en stor plats, vilket innebär att lärarna får mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt språk.

Allemansrätten är vagt reglerad i den svenska lagstiftningen och det är därför svårt att utläsa vad som är tillåtet genom att enbart läsa lagstiftning. Främst regleras allemansrätten genom sedvanerätt vilken kan skilja sig något beroende på var i landet man befinner sig. Allemansrätten medför inte bara rättigheter för utövaren utan också faktiska skyldigheter att förhålla sig till. I min studie har jag undersökt vad som menas med allemansrättens olika rättigheter och skyldigheter, vad renskötselrätt innebär och ifall det uppstår några problem emellan dessa parter. Avslutningsvis har jag undersökt vad markägaren har för begränsningar i sin äganderätt och skyldigheter gentemot både allemansrätten och renskötselrätten..

Delat ledarskap är ett arbetssätt som många verkar vara nyfikna på men har svårt att finna information om. I en kvalitativ undersökning har chefer runt om i Sverige som både delar och inte delar ledarskap intervjuats. Kompetens och arbetsuppgifter, värderingar, tillgänglighet och effektivitet, kommunikation och makt och konflikter är områden som påverkar om man kan få ett delat ledarskap att fungera eller inte. Studien visar att en handbok bland annat bör innehålla övergripande information om ämnet, ha en lättförståelig text, tips och råd, begreppsdefinitioner, bilder och scenarier. Med hjälp av studien har vi skapat oss en bild av vad som krävs för att chefer ska få till stånd ett delat ledarskap och vad som bör stå i en handbok för chefer som är intresserade av delat ledarskap..

Det finns många så kallade dokusåpor, eller realityserier som vi kommer kalla dem i denna rapport, på teve. Från 1995, året då realityserien kom till Sverige i och med sändningen av ?The Real World Stockholm?, har antalet produktioner inom realitygenren ökat kraftigt. När vi i höstas gjorde en förundersökning gällande realityserier (?Den redigerade verkligheten ? en studie i realityseriers berättarteknik?) fann vi att radiomediet inte alls hade samma utbud inom realitygenren som teve har.

Palestinakonflikten som idag framkallar så mycket våld och blodspillan kan inte lösas förrän framförallt de viktigaste frågorna löses. De viktigaste knäckfrågor i fredsprocessen man härvid brukar betona är huruvida en tvåstatslösning är möjlig, samt hur frågorna om de palestinska flyktingarna respektive Jerusalems framtida status ska hanteras. Löser man inte dessa frågor kan inte en varaktig fred uppnås, och därav ämnar författaren undersöka de viktigaste aktörernas inställning till dessa. Finns det möjligtvis ställningstagande som förenar de respektive aktörerna och huruvida kan detta sägas vara en förutsättning för en framtida fred i området?.