Sökresultat:
206 Uppsatser om Uppfattat nollsummespel - Sida 13 av 14
I manegen
Under 2009 hade jag uppehåll från keramiken och fotade och tecknade mestoch när jag bestämde mig för att slutföra min utbildning på HDK hade jagegentligen inte så stor lust att arbeta i lera längre. Jag ville få ett avslut och enexamen men kände att jag var på väg mot andra material. Nu under arbetetsgång har jag ändå kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, bränd i 1060gr. 2.
En riktig pärla
Under 2009 hade jag uppehåll från keramiken och fotade och tecknade mestoch när jag bestämde mig för att slutföra min utbildning på HDK hade jagegentligen inte så stor lust att arbeta i lera längre. Jag ville få ett avslut och enexamen men kände att jag var på väg mot andra material. Nu under arbetetsgång har jag ändå kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, bränd i 1060gr. 2.
Granngården AB : inköpsbeteendet hos Svenska Lantmännens medlemmar
Granngården AB är ett företag inom den kooperativa organisationen Svenska Lantmännen (SvL). Granngårdens affärsidé är att vara en närservicebutik till lantbrukare men har även ett sortiment som riktar sig till alla med ett intresse inom hus, djur och trädgård.
Den första januari 2003 genomfördes en fusion av de lokala lantmannaföreningarna och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) in i SvL. Efter fusionen blev de lokala föreningarna större och direktleveranser till lantbrukarna från leverantörerna ökade, med följden att kontakten mellan lantbrukarna och Granngårdsbutikerna har avtagit. Lantbruksprodukter som tidigare funnits i butikerna minskade inom vissa områden samtidigt som Granngården försökte hitta andra produkter för att ge ny service till lantbrukaren.
Att likna sina konkurrenter, ett medvetet val eller ett säkert kort? : - En studie av fyra caféer i en mellansvensk stad
ABSTRAKTTitel:Att likna sina konkurrenter, ett medvetet val eller ett säkert kort? - En studie av fyracaféer i en mellansvensk stad.Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare:Sofie Forsberg och Emilia Ohlsson.Handledare:Per-Arne Wikström.Datum:2012-05-20.Syfte:Runt torget i en mellansvensk stad finns cirka 10 caféer på en relativt liten yta. Hur kanalla dessa caféer gå runt utan att något av dem skiljer sig märkbart från de andra? De fyracaféer som valts ut till denna uppsats är näst intill identiska när det gäller meny och inredningoch ändå har de alla funnits i flera år. Syftet är att studera och undersöka den likhet som tycksfinnas mellan konkurrerande caféer idag.Metod:Detta arbete består av en kvalitativ studie som är baserad på intervjuer och ett antalsnabbfrågor som besvarats av människor som befunnit sig på den aktuella stadensshoppinggata.
This robe of mine doth change my disposition
Under 2009 hade jag uppehåll från keramiken och fotade och tecknade mestoch när jag bestämde mig för att slutföra min utbildning på HDK hade jagegentligen inte så stor lust att arbeta i lera längre. Jag ville få ett avslut och enexamen men kände att jag var på väg mot andra material. Nu under arbetetsgång har jag ändå kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, bränd i 1060gr. 2.
Kostnader och besparingar för svenska småföretag inom byggsektorn till följd av miljödiplomeringen
Bakgrund & problem: Med en värld under ständig förändring har miljöfrågor på senare tid fått en allt större roll i samhället och debatter. Med miljöredovisningen och miljöledningssystem kan företag kommunicera med kunderna och förbättra sitt rykte och varumärke genom att visa sin attityd gentemot miljöfrågor. Många småföretag väljer Göteborgs Stads miljödiplomeringsverktyg som ett alternativ till det dyrare och mer avancerade ISO 14001. Men vilka ekonomiska påföljder får en miljöcertifiering på företaget? Tidigare studier inom ämnet har gjorts om hur individer eller grupper upplever eller förhåller sig till miljödiplomeringen.
Familjeterapiutbildningen- vad bidde det? - en utvärdering av psykoterapeutprogrammet vid Göteborgs universitet
Vid sekelskiftet år 2000 startade Göteborgs Universitet den första egna utbildningen i familjeterapi som ger behörighet att blir legitimerad psykoterapeut efter avlagd examen. Utbildningen är treårig. Den grupp som nu studerar nu är den tredje gruppen och började höstterminen 2006.Denna studie riktade sitt intresse mot dem som studerar och har studerat vid psykoterapeutprogrammet med inriktning mot familjeterapi vid Göteborgs universitet. Frågeställningarna rörde den professionella utvecklingen efter utbildningen och erfarenheterna av utbildningen. I vilken omfattning har man slutfört utbildningen? Har man bytt arbete eller arbetsuppgifter och i vilken omfattning arbetar man med familjeterapi under och efter utbildningen? Vad har studenterna uppfattat som utbildningens styrka och vilka brister har man upplevt? Som metod har valts att telefonintervjua femtioåtta av deltagarna vid de tre årskurserna.
Tryggare kan ingen vara: Trygghet i förhållande till Sjukförsäkringen
Detta är ett examensarbete inom Sociologi (C/D) vid Luleå Tekniska Universitet med det övergripande syftet: Att undersöka och definiera människors upplevelse av trygghet i förhållande till sjukförsäkringen och hur viktig tjänstemän som möter berörda individer och individerna själva uppfattat att individens upplevelse av trygghet är för rehabilitering till arbete.Det är en mycket liten andel personer som blir nekad/får indragen sjukpenning eller utförsäkras. Men Att risken finns, och att regelverket upplevs svårt att förstå för det egna konkreta ärendet gör att upplevelsen av trygghet minskar. Att regelverket förändras och vilken praxis som tillämpas kan göra det svårt för individen att känna tillit till systemet eftersom praxis inte alltid samstämmer med regelverket. Samtidigt som reglerna för sjukskrivning harförändrats så att fler sjukskrivna förlorar sina arbeten, har arbetsmarknaden förändrats vilket kan göra det ännu svårare för den med begränsad arbetsförmåga eller sjukskrivningshistorik att finna nytt arbete.Studien har en teoretisk grund utifrån Anthony Giddens Modernitet och självidentitet och Ulrich Beck Risksamhället men också senare sociologisk forskning gjord av Daniel Melén Sjukförsäkringssystemet och andra relevanta artiklar, böcker och aktuella studier bland annat Socialförsäkringsrapporter.Studien är genomförd under hösten 2014 och omfattar 13 intervjuer med tjänstemän inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningens försörjningsstödsenhet samt personer som inte yrkesmässigt möter sjukskrivna, hälften av alla informanterna har egen erfarenhet av längre sjukskrivning. Urvalet inför intervjuerna har gjorts med en kombinationav subjektivt urval och snöbollsurval.I denna studie framgår det att trygghet rörande individens ekonomi är av stor betydelse för en gynnsam rehabilitering och återgång i arbete/att klara av att hantera förändringar och vara förändringsmotiverade.
Barns tankar om skolan : En hermeneutiskt inspirerad intervjustudie med tio barn i en förskoleklass
Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad barn i en förskoleklass har för tankar om skolan. Frågeställningen lyder: Vilka tankar har tio barn i en förskoleklass om skolan? Anledningen till att undersöka detta är, att barns tankar är unika och det är av stor vikt att ta reda på vilka tankar de har om skolan. Barn befinner sig i skolan under många år och att då få sätta ord på sina tankar kan vara en god start för dem inför deras framtida skolgång. Pedagogen kan genom att aktivt lyssna till barnen ta del av deras livsvärld som denne kan bära med sig som en viktig kunskap i den pedagogiska verksamheten.
"Ordens träl" : Maskulinitet i Eyvind Johnsons Romanen om Olof
Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen.Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska.
Extern marknadskommunikation - Uppfattas företagets budskap rätt av målgruppen?
En ekonomisk utveckling har skett på marknaden under de senaste åren där människan gått från att endast köpa det nödvändigaste till att idag köpa mer än vad som behövs. Samtidigt massproduceras produkter till att det blir ett överskott på marknaden, vilket leder till låga priser och större konkurrans där olika medel används. Reklam är ett medel som används i konkurrensen att locka kunder till butiken. Marknadskommunikationen bör därför anpassas till där målgruppen rör sig samt hur samhället ser ut. Det är viktigt att lära känna sin målgrupp för att få en så effektiv marknadsföring som möjligt.Företaget sänder ett budskap till mottagaren som är konsumenten för att påverka till en handling.
Ekologisk landskapsplanering i svenskt skogsbruk - hur började det?
Syftet med denna studie är att beskriva det första skedet av introduktionen av
ekologisk landskapsplanering (ELP) i svenskt skogsbruk. Detta har gjorts genom att
försöka besvara ett antal frågeställningar:
? Vad är ekologisk landskapsplanering?
? Hur har framväxten av ekologisk landskapsplanering skett?
? Varifrån kom ideerna?
? Vilka var orsakerna till att man började med ekologisk landskapsplanering?
? Vilken roll har ekologisk landskapsplanering haft för förändringen mot ett mer
miljöanpassatsvenskt skogsbruk?
Dessa frågor har diskuterats vid intervjuer gjorda med forskare, företrädare för
storskogsbruket och representanter från övriga skogssektorn.
ELP anses vara ett värdefullt redskap i arbetet med att kombinera produktions- och
miljömålet i den nu gällande skogspolitiken och har kommit i gång inom flera
skogsbolag under de senaste åren. Dess huvudsakliga inslag är att ta fram
beslutsunderlag som beskriver hur skogslandskapet ska skötas och utvecklas efter
vissa uppställda mål.
Granskning av hållbarhetsredovisning : - Upplevelsen ur ett företagsperspektiv
Aspekter beträffande miljö samt sociala förhållanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har påverkat människan såsom företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ?hållbar utveckling? diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfångsrik redovisning, benämnd hållbarhetsredovisning vilken likvärdigt med konceptet CSR innehåller mer än endast finansiell information. Sedan hösten 2007 är denna redovisning obligatorisk att upprätta och granska för statligt ägda företag och dess användning växer i företagsvärlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än så länge är det relativt få som låter granska sin hållbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjänst och vår studie utgår från att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen.
Inlåst på lås? : En kvantitativ studie om uppfattningen av Låssmedens varumärkesidentitet.
Denna studie ämnade undersöka och således ta sin utgångspunkt hos Låssmeden i Umeå. Det har kommit till Låssmedens kännedom att somliga kunder anlitat företagets konkurrenter för installation av system de inte är medvetna om att även Låssmeden tillhandahåller. Kunderna anses på grund av varumärket förknippa Låssmeden endast med låssystem och har därmed inte kännedom om företagets övriga produkt- och tjänsteutbud. Vår studie tog med hänsyn till Låssmedens förutsättningar och uppmärksammade problem sin utgångspunkt internt i företaget. Genom en kvantitativ studie ämnade vi undersöka både den interna uppfattningen av varumärkesidentiteten genom de anställda och den externa uppfattningen av varumärkesidentiteten genom kunderna.
En gång kriminell, alltid kriminell? -En studie om kriminellas hinder och möjligheter att återintegreras i samhället
Syftet med denna uppsats är att belysa vilka hinder och möjligheter de före detta kriminella möter när de ska återintegreras i samhället. Vi vill dessutom fördjupa förståelsen för varför de väljer att avbryta sin brottskarriär. För att bygga upp en förståelse för problemområdet har vi använt oss av fyra rapporter varav tre är publikationer från Brottsförebyggande Rådet och en från Equal-projektet Bättre frigivning. Vi har utöver dem använt statistik från kriminalvården för att belysa områdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, såsom bostad och sysselsättning.