Denna uppsats syftar till att undersöka fem lärarstudenters attityder till ämnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förändras för att förbättra detta ämne eller om de anser att ingenting behöver förändras inom ämnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett ämnet utbildningsvetenskap, där de gett förslag till åtgärder på de moment där utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om våra intervjuade studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag på revideringar (HSV, 2008) som gjorts på de högskolor som inte uppnått fullgoda resultat inom ämnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss på just den undersökta högskolans förslag från högskoleverket gällandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbättra.Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men även andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss på i detta arbete. Våra frågeställningar har uppkommit utifrån dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för våra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring ämnet utbildningsvetenskap.

Bakgrund och problemAktiekapitalets nivå har sedan dess införande slitits mellan att uppfylla de funktioner som myndigheterna ämnar uppnå med ett kapitalkrav och att nivån inte ska utgöra ett ekonomiskt hinder för de entreprenörer som önskar använda aktiebolagsformen. Den ekonomiska utvecklingen, där större fokus har hamnat på småföretagande och entreprenörskap, har inneburit att funktionerna av aktiekapitalet har kommit att ifrågasättas. I dagsläget förs en debatt om huruvida kapitalkravet innebär ett hinder för nyetableringen av aktiebolag i Sverige. Detta resulterade i att regeringen år 2007 tillsatte en utredning för att undersöka möjligheten att sänka kapitalkravet. Myndigheternas syn på aktiekapitalets funktioner har inte ändrats under de senaste 35 åren, men hur uppfattar dagens moderna företagare, entreprenören, dessa funktioner? Frånvaron av entreprenörernas tankar i debatten gör att mycket lite kan sägas om hur väl dagens aktiekapital uppfyller sina tilltänkta funktioner.ForskningsfrågaStämmer entreprenörernas bild av aktiekapitalets funktioner överens med myndigheternas syn på dess funktioner?SyfteHuvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörerna, utifrån deras egna verksamheter, har uppfattat myndigheternas tilltänkta funktioner med aktiekapitalet vid dagens nivå på kapitalkravet.

Att kunna nå ut med sitt budskap och att budskapet uppfattas på rätt sätt blir allt viktigare inom marknadsföringen i vissa branscher i och med den ökande konkurrensen mellan företag och då företag försöker differentiera sig gentemot konkurrenterna. Det är viktigt för vissa företag att redan under studenternas studietid försöka förmedla sina budskap, som studenter sedan kan ta med sig ut i arbetslivet då de exempelvis ska söka arbete eller då de kanske kommer att inneha beslutsfattande positioner i olika företag.Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationen som två valda företag, KPMG och Lindebergs Grant Thornton, använder sig av för att marknadsföra sig som potentiella arbetsgivare till ekonomistudenter i Uppsala. Uppsatsen undersöker hur väl företagen förmedlar sina budskap samt hur budskapet tas emot av målgruppen, det vill säga studenterna. Utgångspunkten är dock studenternas uppfattning av viktiga budskap, detta jämförs sedan med skickade budskap. Om diskrepans mellan förmedlat budskap och uppfattat budskap föreligger kommer en diskussion att föras om vad detta kan bero på.

Ädellövskogsarealen i Sverige har minskat drastiskt under de senaste 2 000 åren. Idag täcks landets skogsareal endast av en procent ädellövskog. Samhällets efterfrågan på lättskötta och snabbväxande trädslag har snabbat på utvecklingen. I Sveriges landsbygdsprogram (LBP), som delfinansierades av EU, ingick stöd till markägare att ?öka arealen ädellövskog?.

På senare tid har det blivit allt vanligare med förändringsarbeten där kommuner bygger om sina centrum för att göra dem mer attraktiva att både handla och vitsas i. I många fall uppstår dock problem i samband med nya förändringar. Det kan i sin tur leda till att motstånd uppstår från olika aktörer, vilket är något som ledarna måste handskas med på olika sätt. När vi ser till den forskning som finns inom ämnet förändringsarbete och motstånd beskrivs det bland annat; för att lyckas med en förändring måste ledningen arbeta med att involvera intressenter och få deras synpunkter på de olika förslagen som tas fram. De som är negativt inställda måste motiveras till att bli positiva och det kan ske genom att organisationen förmedlar de visioner och mål som finns angående projektet på ett sådant övertygande sätt att de kan övervinna de negativa aspekterna.I litteraturen beskrivs även att motstånd kan uppstå bland annat när ledningen inte är lyhörd och inte tillåter medarbetarna vara med i beslutsfattandet.

Undersökningen är fokuserad på en skolutvecklingsprocess benämnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och målsättningar antogs för familjeförvaltningen år 2003. Inriktningen på konceptet är strävan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att främja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. Målsättningen är att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lärmiljö. I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstått konceptets intentioner och målsättningar. En indikation på förståelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda påbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen.

Ökad globalisering och konkurrens på arbetsmarknaden samt en förändring av arbetsmarknaden har tillsammans med en stor generationsväxling försvårat rekrytering av ny arbetskraft för arbetsgivare. Stora pensionsavgångar skapar ett behov av att anställa nya medarbetare och för att fylla det gap som skapas i arbetskraften behöver organisationer arbeta med hur de ska attrahera och behålla unga medarbetare. Enligt forskning skiljer sig den yngre generationens värderingar och krav gentemot tidigare generationer vilket också innebär att det har skett ett skifte i vilka faktorer som motiverar och attraherar dessa. Dagens arbetsgivare står inför svårigheten att uppfatta och skaffa sig insikt om vad den nya generationen, som är på väg in på arbetsmarknaden, motiveras och attraheras av. Forskning kring dagens arbetsgivares insiktsnivå om vad som motiverar den yngre generationen är begränsad då dessa är relativt nya på arbetsmarknaden.

Filmen är ett medium som knyter samman filmskapare, filmskådespelare, medier och åskådare med varandra i intrikata relationer. Filmbolag producerar och auteurer skapar filmer, skådespelare medverkar i filmerna, medierna marknadsför såväl filmerna som filmskådespelarna och åskådare ser filmerna. Filmskaparen behöver åskådare för att kunna tjäna pengar eller bli omtalad, och behöver filmskådespelare för att få åskådare till sin film. Filmskådespelaren i sin tur behöver åskådare för att bli berömd men det kräver att det finns en film som åskådarna kan se. Skådespelaren är således beroende av det finns filmskapare.Åskådaren behöver filmskapare för att kunna se film men frågan är vad åskådaren behöver filmskådespelare till? Det är idag fullt möjligt att göra filmer utan skådespelare som fysiska aktörer på filmduken.

Omgivningens ökade krav på ansvarstagande och transparens leder till att företag i allt större utsträckning väljer att visa hur de arbetar med samhällsansvar och hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling syftar till att bedriva en verksamhet som inte äventyrar kommande generationers behov, och kan sägas utgöra kärnan i arbetet och redovisningen av ansvarsfrågor. Att hållbarhetsredovisa innebär att företag, utöver den ekonomiska aspekten, även redogör för dess sociala och miljömässiga påverkan på samhället. Ett av de mest accepterade ramverken för detta är Global Reporting Initiative (GRI), vars grundsyfte är att redovisningen ska bidra till utvecklat hållbarhetsarbete.Syftet med studien fokuserar till hur GRI:s riktlinjer kan förbättra arbetet för en hållbar utveckling. Vi avser att undersöka fallföretaget Umeå Energis hållbarhetsarbete för att se vilka förutsättningar som finns för införandet av en trovärdig hållbarhetsredovisning.Uppsatsen genomfördes med fallstudien som forskningsstrategi och datainsamlingen bestod av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer med delar av Umeå Energis ledning.

I dagens föränderliga värld sker omstruktureringar av företag relativt ofta, många gånger strävarföretagsledningen efter att nivån på effektivisering ska öka. Det är mycket vanligt att olikamoderna koncept införs beroende på vad som ligger i tiden. Varje ledare har sitt egna recept påvad de tror är lösningen på organisationens problem, och går då in och ?sopar? lite för att snyggatill företagets ?siffror?. Företaget som har studerats befinner sig i läkemedelsbranschen och därmarknadens och omgivningens krav ständigt ökar.

Det kan vara svårt att som konsument bedöma en produkts kvalitet på objektiva grunder. När sådan osäkerhet uppstår fungerar ofta produktens pris som en lättillgänglig och lättföståeligkvalitetsindikator. En lågt prissatt produkt uppfattas då ha låg kvalitet, medan en högt prissatt produkt uppfattas besitta hög kvalitet.Detta är en kvantitativ studie där vi gjort ett experiment med 126 studenter vid Umeå Universitet i syfte att kartlägga relationen mellan pris och uppfattat produktkvalitet. Vi har formulerat ett antal hypoteser grundade i huruvida konsumenter använder sig av pris för attkvalitetsutvärdera en produkt. Vi testar sedan om ett sådant agerande beror på vilket sinne som används vid produktutvärderingen, samt om kön och hur ofta konsumenten använderprodukten i fråga påverkar detta.I det experiment vi genomfört användes tre produktkategorier som alla svarar mot olika sinnen.

I och med reformen och den nya läroplanen 2011 så har det skett förändringar på hur elever och kunskaper ska bedömas och även vilka kunskaper som ska bedömas. Läroplanen från 2011 innehåller betydligt många fler punkter än den tidigare från 1994. Det framgår tydligare vad det är som ska behandlas i de olika ämnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna är som tidigare målstyrda, det har även här blivit tydligare vad det är som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det är många saker som har förändras så har detta väckt många frågor hos både lärare, elever och vårdnadshavare.

I december 2001, bröt en allvarlig kris ut i Argentina som fick politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa konsekvenser var de olika former av social mobilisering som uppstod som ett uttryck för folkets desperation och som strategi för att rädda sin situation. En av de sociala mobiliseringarna var de återtagna företagen (ERT, Empresas Recuperadas por los Trabajadores). Tidigare anställda ockuperade och återtog sina fabriker när de gått i konkurs och de tidigare ägarna flytt landet. De bildade arbetskooperativ och fick efter en lång och hård kamp rätt att styra företagen i egen regi.Vi reste till Buenos Aires för att komma närmre detta ämne och söka kunskap om den kontext detta skett i och ta reda på vad återtagandet av dessa företag inneburit för arbetarnas del.

Hur kan språksociologi användas för att skildra människors bemötanden mot varandra? Det var frågan jag ställde mig i inledningen av detta arbete. De flesta av oss är omedvetet medvetna om att alla människor i de allra flesta situationer värderar och värderas av sina medmänniskor. Förenklat kan man säga att den som värderas högt har ett stort sociokulturellt kapital. För den som värderas lägre sjunker också det sociokulturella kapitalet.

Att ha en relativt låg personalomsättning är en väldigt viktig del av ett företags välmående, i ett säsongsbaserat turistföretag är det i mångt och mycket en grundpelare för fortsatt framgång. För att lyckas med att skapa en lägre personalomsättning måste företagens avdelningar arbeta mot samma mål. Ett steg i framgången är att fokusera sina strategiska val på rekryteringen och upplärningsprocessen för de nyanställda. Dock kan inte företag nöja sig med att göra långsiktiga planer för dessa delar utan måste även fokusera på personalens trivsel och välbefinnande på arbetsplatsen, det är detta som skapar en lägre personalomsättning i en långsiktig plan.Personalomsättning i stort är ett relativt välutforskat område och det har eskalerat sedan mitten på 1990-talet. Forskarna har kommit fram till att det är bra med en låg personalomsättning men vad som inte kommit fram är hur företag praktiskt ska göra för att minska den.