Vi har i denna undersökning valt att fokusera på ämnet livskunskap och materialet ?Livsviktigt? med utgångspunkt i hur eleverna Uppfattar ämnet, om de har uppfattat varför de har ämnet och vad de anser att de lär sig. Vi undersökte även om det finns skillnader i hur pojkar och flickor Uppfattar ämnet samt om elever i de olika skolåren Uppfattar det olika. Vi har använt oss av enkäter till fyra skolår (skolår 1 till skolår 4) samt två gruppintervjuer i skolår 3. Då livskunskap är en form av värdegrundsarbete har vi med hjälp av litteratur undersökt vad skolans värdegrund innefattar.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och skriva: Barnen Uppfattar att de lär sig att läsa genom att ljuda, barnen Uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen Uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen Uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen Uppfattar att de lär sig att skriva genom att ljuda, barnen Uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen Uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig olika regler.Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och skriva: Barnen Uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen Uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen Uppfattar att de lär sig att skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..

Överallt i samhället finns det funktioner som verkar för att styra individer i olika riktningar och mycket av det vi gör under en vanlig dag kan följas upp och kontrolleras. I denna studie kartläggs likheter och skillnader i individers uppfattning om kontroll inom respektive utanför arbetslivet i syfte att bidra till teorier om kontroll. En studie har genomförts inom en organisation där individer intervjuats om hur de Uppfattar kontroll på sin arbetsplats och om hur de Uppfattar kontroll utanför arbetslivet. Det finns forskare som menar att medverkan, kommunikation, berättigande samt gynnsamhet är faktorer som påverkar hur individer Uppfattar kontroll inom arbetslivet. Forskare som istället fokuserat på kontrollfunktioner utanför arbetslivet menar att det som påverkar hur individer Uppfattar dem är medverkan, berättigande och gynnsamhet.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur elever Uppfattar begreppet energi i årskurs 5. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav två är genomförda med äldre elever/studenter och två är genomförda med yngre elever. Vi har valt att använda undersökningar som är genomförda med äldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i årskurs 5. I vår metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer.

"provet berör ju betyget, och sen göra bra ifrån sig" - en studie av hur elever i årskurs 5 Uppfattar bedömning är en undersökning om hur elever erfar bedömning  i klassrummet. Studiens syfte är att ta reda på elevers uppfattningar och upplevelser kring bedömning och i vilka situationer de ser sig bli bedömda.Vår problemformulering är* Hur erfar elever bedömning i klassrummet?Vår problemprecisering är* När i klassrummet Uppfattar elever att de blir bedömda?* Hur upplever elever att bli bedömda?Undersökningen genomfördes med hjälp av en fokusgruppsintervju. Resultatet visar på skilda uppfattningar kring hur elever erfar bedömning. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever Uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna Uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.

Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilken grad studenter som använder Facebook och som studerar vid Uppsala universitet Uppfattar att vissa grupprocesser (kommunikation, samarbete och koordination) stöds av Facebook och hur det i sin tur påverkar gruppen och det arbete den utför. Undersökningen är baserad på en enkät som besvarats av studenter på Uppsala universitet som använder Facebook och kvantitativa data som samlades in har legat som grund för undersökningen. Resultatet av undersökningen är en utvärdering av hur de deltagande studenterna Uppfattar att Facebook stödjer de olika grupprocesserna. Undersökningen visar att studenterna tycker att Facebook är ett bra hjälpmedel i grupparbeten och att kommunikationen stödjs till stor del. Men koordinationen och samarbetet stödjs inte till så stor del av Facebook, men studenterna Uppfattar ändå det som ett bra hjälpmedel..

Forskning visar att lärares arbetssituation har förändrats och lärare idag är osäkra på vilka arbetsuppgifter som ingår i deras yrke. Lärare ser ökade arbetsuppgifter som ett hinder då elever riskerar att inte få det stöd de är i behov av. Denna studie kommer därför att undersöka hur grundskollärare Uppfattar sina arbetsuppgifter i förhållande till sin arbetstid. Studiens fråga har belysts utifrån en fenomenografisk forskningsansats som relaterar till hur människor Uppfattar olika situationer, då människor Uppfattar och erfar världen olika. Fem intervjuer med grundskollärare ligger till grund för denna studie.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur barn Uppfattar matematik i bilderböcker. Vi har läst bilderböcker med synlig och mindre synlig matematik för barn i åldern fem till sex år. Därefter har vi intervjuat barnen enskilt. Frågorna har fokuserats på taluppfattning samt begrepps­uppfattning. Det var lättare för barnen att uppfatta ett litet tal och en grupp där sista siffran anger mängden än ett tal mitt i räkneramsan.

Den pedagogiska verksamheten påverkas av ljudmiljön som antingen kan främja eller motverka kommunikationsmöjligheter. Då tidigare forskning genomfört objektiva mätningar efterlyses mer subjektiva studier, vilket denna studie syftar till. Syftet i denna studie är att undersöka hur de medverkande förskollärarna Uppfattar att ljudmiljön påverkar den pedagogiska verksamheten. Studien ämnar även undersöka vad förskollärare Uppfattar sig göra för att främja en god ljudmiljö. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:Hur Uppfattar förskollärarna att ljudmiljön påverkar verksamheten?Vad Uppfattar förskollärarna vara en god ljudmiljö?Hur Uppfattar förskollärarna sig arbeta för att främja en god ljudmiljö?Den teoretiska utgångspunkten för studien är von Glasersfelds (1995; 2000) radikal konstruktivism och kvalitativa intervjuer har genomförts.

Syftet med uppsatsen är att studera hur förskollärare Uppfattar att de arbetar med dokumentation och arbetar vidare med dokumentationen mot uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Studiens huvudsyfte kan dock beskrivas som att studera vilka förutsättningar och begränsningar som förskollärarna Uppfattar att de har för att arbeta med detta. För att få svar på studiens syfte har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med åtta olika förskollärare. Ramfaktorteorin har använts som ett analysverktyg för att studera de uppfattade förutsättningarna och begränsningarna och relatera dessa till hur förskollärarna Uppfattar att de arbetar med dokumentation, uppföljning, och utveckling. Till studien har vi även en 'bakgrund' där vi tar upp vad tidigare forskning visar kring dokumentation.

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur sexåringar Uppfattar de tidsbegrepp som läraren använder kring almanackan i den dagliga samlingen i förskoleklass. För att få svar på elevernas uppfattningar kring de olika tidsbegreppen har jag använt mig av en ostrukturerad kvalitativ intervjumetod.Min frågeställning är:Hur Uppfattar sexåringen tidbegrepp som datum, veckodag, månad, årstid och år?Kvalitativa intervjuer har genomförts med sju sexåringar i förskoleklass. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar kring tidsbegreppen som används vid användandet av almanackan i den dagliga samlingen.När det gäller uppfattningen av tidsbegreppen visar undersökningen att det behövs verklig förståelse av begreppen för att göra detta till ett intressant och lärorik arbetsområde. .

Syftet har varit att undersöka några klasslärares och några fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med läroplanen som grund undersöka hur de Uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har också ingått att kontextualisera deras utsagor utifrån forskning inom fältet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingång och använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslärare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet är ett begrepp som verkar kunna tolkas på fler än ett sätt då forskningsresultat på kreativitetsområdet menar att kreativitet kan vara att skapa någonting nytt, originellt samt ha ett värde.

Syftet med denna studie är att få insikt i hur verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår Uppfattar arbetet med IUPVåra frågeställningar är:- Hur Uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår arbetet med IUP?- Vad Uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår att en bra IUP är?För att besvara dessa frågor genomförde vi åtta kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår. Vi fann detta ämne intressant då man som lärare är ålagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. Då detta är en ny företeelse ville vi se vad lärare har för uppfattning om detta. I vårt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

Syftet med studien är att beskriva vad förskollärare Uppfattar naturvetenskap som i förskolan. Undersökningen är baserad på intervjuer av sju förskollärare. I förskolans reviderade läroplan Lpfö 98/10 framgår tydligt innehållet i naturvetenskap samt förskollärarens ansvar. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i att barn har spontan nyfikenhet och forskning som visar att barn har behov av att veta mer om samband mellan sig själv och sin omvärld. Studiens litteraturgenomgång visar att barn måste vara aktiva för att lära genom att få se, höra och göra och att naturvetenskap handlar om världen vi lever i.