Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som årligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mål. Ett beslut om förändrade bidragsregler fattades av riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillämpades för första gången för bidragsåret 2004. År 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004..

Uppsatsen handlar om hur fritidsgården har påverkat sina före detta besökare. För att genomföra detta använder vi oss av både enkäter och kvalitativa intervjuer. Studien är gjord i samarbete med Karlskrona kommun och kommer vara en del i ett större forskningsprojekt som Ungdomsstyrelsen driver. Ungdomsstyrelsen arbetar med ett pilot projekt som Karlskrona kommun är en del av. Målsättningen för Karlskona kommun är att effektstudera förebyggande och främjande arbete inom kultur och fritidsområdet.

Uppsatsen handlar om hur fritidsgården har påverkat sina före detta besökare. För att genomföra detta använder vi oss av både enkäter och kvalitativa intervjuer. Studien är gjord i samarbete med Karlskrona kommun och kommer vara en del i ett större forskningsprojekt som Ungdomsstyrelsen driver. Ungdomsstyrelsen arbetar med ett pilot projekt som Karlskrona kommun är en del av. Målsättningen för Karlskona kommun är att effektstudera förebyggande och främjande arbete inom kultur och fritidsområdet.

Uppsatsens syfte är att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhälle och inflytande, trygghet, hälsa, arbete, information och framtid. Avsikten är också studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhåller sig till nationella mål för ungdomspolitik. Kommunens arbete ställs i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp står för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

Uppsatsens syfte är att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhälle och inflytande, trygghet, hälsa, arbete, information och framtid. Avsikten är också studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhåller sig till nationella mål för ungdomspolitik. Kommunens arbete ställs i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp står för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

Den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har påverkat deras identitetsskapande. De tre frågeställningarna har varit:Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext?Vilka är de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom?Mot vilka diskurser, om några, gör de intervjuade personerna motstånd genom sitt identitetsskapande?Uppsatsen poängterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik är essentiellt för lärarutbildningens och läraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i åk 8 och 9 uttrycker sitt intresse för samhällsfrågor och vilka frågor som intresserar samma målgrupp. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 98 respondenter. Jag har dessutom genomfört en gruppintervju med 6 elever. Som verktyg för min analys och som bakgrund har jag använt mig av relevant litteratur och tidigare forskning i form av två undersökningar genomförda av Ungdomsstyrelsen kring attityder och värderingar. Detta har tillsammans med ett hermeneutiskt angreppssätt utgjort grunden för mina tolkningar av resultaten.

The aim of this thesis is to expand the understanding of 16th century Flemish art by approaching paintings by artists Pieter Aertsen (1508-1575), Joachim Beuckelaer (1533-1574) and Pieter Bruegel (c. 1525-1569) from a different perspective. This is done by extending the discourse of art history, into a discourse of literary history and primarily 16th century novels by authors such as François Rabelais and Miguel de Cervantes. The paintings are studied in relation to these 16th century novels, by comparison and as a testament of this specific time period. A widening contextualization is also constructed in which a connection to the expression of the carnivals ambivalent form, as well as the notion of lower classes is explored.

Internet är en given del i ungdomars vardag, det finns en utmaning i det flöde av information som finns i samhället idag. Internets möjligheter ställer flera krav på ungdomars teoretiska, sociala, praktiska och kreativa kompetenser. Ofta fokuseras det på det negativa i användandet men det är viktigt att inte glömma bort de olika positiva användningsområdena. I en rapport från Ungdomsstyrelsen (Ungdomsstyrelsen, 2010) framkommer det att ungdomarna kände att de inte har möjlighet att påverka i de stora frågorna i samhället och att de önskar att de var mer delaktiga. De skulle vilja ha mer information om praktiska saker och hjälp med att sålla bland informationen.

Aims: The aim of this study is to describe how youth?s political exclusion is constructed as asocial problem. This is done through a study of a project which aim is to engage young peoplein politics.Method and theory: By interviewing the project?s manager and developer as well as eightparticipating young people different constructions of the problem of youth political exclusionhas been analyzed using the social constructionist perspective on social problems.Findings: The dominant perspective found in the empirical material includes framing youngpeople?s lack of political knowledge and self-confidence as the reason for their politicalexclusion. Even though the Youth Board (Ungdomsstyrelsen) in Sweden officially views allyoung people as a resource, when youth politics are implemented through projects, this is notthe view that young people meet.

Titel: Ungdomsorganisationerna och jämställdhet?erna - en diskursanalys av talet omjämställdhet hos 90 svenska ungdomsorganisationerFörfattare: Sofie KindahlHandledare: Elin LundstenExaminator: Berit LarssonTyp av arbete: Självständigt arbete för masterexamen i genusvetenskap, 15 hpTidpunkt: Vårterminen 2010Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka förståelsen avbegreppet jämställdhet inom svenska ungdomsorganisationer, samt vilken förståelse av könsom ligger till grund för det jämställdhetsarbete som bedrivs. Detta undersöks utifrån trefrågeställningar 1) Vilken typ av problem framställs frågan om jämställdhet som? 2) Vilkahandlingar (o)möjliggörs genom denna problemformulering? 3)Vilka föreställningar omkön implicerar denna problemformulering?Metod och material: Uppsatsen är en diskursanalys av de fördjupade prövningar somungdomsorganisationerna vart tredje år skickar in till Ungdomsstyrelsen för att bli fortsattbeviljade statsbidrag och i vilka de bland annat beskriver sitt arbete med jämlikhet ochjämställdhet. Materialet har analyserats utifrån Carol Lee Bacchis diskursmetodologiWhat?s the problem?Huvudresultat: Ungdomsorganisationernas tal om jämställdhet skiljer sig markant åt ochförståelsen tycks i viss mån påverkas av deras organiseringsgrund.

Det har blivit ett hårdare och egocentrerat klimat i samhället. Enligt statliga rapporter mår många unga dåligt idag. För att förbättra ungdomars psykiska hälsa och välmående rekommenderar Ungdomsstyrelsen mer psykossocial verksamhet i skolan. SET är en metod som handlar om social och emotionell träning i skolan och den är till för att förebygga problem för unga. Syfte med denna uppsats har varit att belysa SET-metoden utifrån lärares erfarenheter och åsikter.

I Växjö kommun finns målsättningen att det ska finnas ett ungdomsperspektiv i de beslut som tas i den lokala politiken. Växjö kommun är också en av 97 stycken svenska kommuner som deltagit i projektet LUPP. LUPP är en enkät utformad av Ungdomsstyrelsen i syftet att svaren skall ligga till grund för en kunskapsbaserad ungdomspolitik. Växjö kommun har genomfört LUPP-enkäten två gånger på sammanlagt 3000 barn och unga under 18 år och svaren visade att endast 10 % av de 1 622 tillfrågade ungdomarna i årskurs 8 och sista året på gymnasiet år 2007 ansåg att de har ganska stora eller mycket stora möjligheter till politiskt inflytande i kommunen. Jag frågar mig i min uppsats: Finns det en diskrepans mellan Växjö kommuns målsättningar om kommunalt ungdomsinflytande och de faktiska förutsättningarna för unga att faktiskt delta? och: Är idealet om att det i de beslut som tas i den lokala politiken ska finnas ett ungdomsperspektiv en genomtänkt målsättning i Växjös kommunpolitik? Svaret på min första forskningsfråga är att det beror på från vems håll vi väljer att de det.

Sammanfattning Det övergripande syftet med min examensuppsats (som slutlig produkt) är att öka kunskap kring genus samt att inspirera till läsarens vidare fördjupning i genusfrågor. Som blivande studie- och yrkesvägledare tycker jag att det är extra viktigt att vara medveten om genus och dess påverkan då jag ska vägleda varje sökande utifrån hans/hennes individualitet. Att vara medveten om genus gör mig uppmärksam på de föreställningar kring genus som jag själv har och hjälper mig således i mitt professionella förhållningssätt. Syftet med detta examensarbete är att ur ett genusperspektiv beskriva hur ungdomar ser på olika yrken, med särskild fokus på genus och status. Syftet har brutits upp i ett antal frågeställningar och en stor tyngd har lagts på att beskriva skillnader mellan könen. Den tidigare forskning som uppsatsen behandlar är avhandlingen Yrke, status och genus av Ylva Ulfsdotter Eriksson, fil. dr.

Syftet med studien är att genom en demokratiaspekt synliggöra de faktorer unga anser vara avgörande för att de skall uppleva ett reellt inflytande över beslut i frågor som rör dem. Det är en kvalitativ studie med ett explorativt tillvägagångssätt som bygger på gruppintervjuer med ungdomar, deltagande observationer och sekundära källor av statistiskt material och utredningar från Ungdomsstyrelsen. Dess teoretiska utgångspunkter tas i makt och demokrati genom framförallt Giddens, Baumann och Bourdieu. För analysen av det empiriska materialet har symbolisk interaktionism och Asplunds teorier om social responsivitet använts.Situationerna som behandlas omfattar det som ungdomarna själv har ansett viktiga men innehåller inte frågor som berör hem och familj.Den demokratiska aspekten är tydlig. Genom regeringens proposition om en speciell ungdomspolitik lyfter man fram vikten av tillgång till verklig makt och rätten till välfärd.