Barn av vår tid
En retrospektiv studie om före detta besökares erfarenhet av fritidsgårdar samt dess påverkan på individen i dess nuvarande liv.
Uppsatsen handlar om hur fritidsgården har påverkat sina före detta besökare. För att genomföra detta använder vi oss av både enkäter och kvalitativa intervjuer. Studien är gjord i samarbete med Karlskrona kommun och kommer vara en del i ett större forskningsprojekt som ungdomsstyrelsen driver. Ungdomsstyrelsen arbetar med ett pilot projekt som Karlskrona kommun är en del av. Målsättningen för Karlskona kommun är att effektstudera förebyggande och främjande arbete inom kultur och fritidsområdet. Syftet med studien är att få en inblick i hur före detta fritidsgårds besökare upplevde sin tid som fritidsgårdsbesökare och hur detta har påverkat dem i deras fortsatta liv. Problemområdet kan sammanfattas med; äldre ungdomars syn på sin tid då de besökte en fritidsgård i Karlskrona kommun. Det vi vill få fram i stort om denna grupp är hur deras tid som gårdsbesökare påverkat dem i deras fortsatta liv, fick det någon konsekvens i deras syn på brott, våld, droger m.m. Fick de tillräckligt stöd från personalen, fick de vara med och påverka innehållet m.m. För att kunna förstå och förklara hur unga människor tänker och agerar utifrån de valmöjligheter de har använder vi oss av två moderna teoretiker som båda har ägnat sig åt att analysera samhället och människan. Den ena är Anthony Giddens samhällsteori om identitet i det moderna samhället och den andra teoretikern är Tomas Ziehe och hans teori om ungdomskulturer. I resultatet framkom vikten av att det finns en fritidsgård i samhället samt att det finns ett behov av en fritidsgård för dagens ungdomar i deras jakt på sin identitet. Vilket behandlas i analysen utifrån Giddens teori om identitet och identitetsskapande. Även Ziehes teorier om vikten av att ungdomar kan välja sina stilar som forma deras identitet behandlas i analysen. Diskussionen visar på hur vida fritidsgården är en plats för ungdomarnas identitetskapande samt det finns ett behov av en fritidsgård i dagens samhälle. Studien deltagare anser att fritidsgårdarna är en plats som bör finnas kvar i dagens samhälle och är en miljö som kan ha en positiv inverkan på besökarna.