HÀlsa och livsstil spelar en stor roll i dagens samhÀlle. Folksjukdomar och ohÀlsosamt leverne blir allt mer förekommande. Skolan har en viktig uppgift att utbilda eleverna till att inse vikten av ett hÀlsosamt och sunt liv. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma och belysa hur och om en gymnasieskola arbetar med hÀlsa och kost mot eleverna. Litteratur kring hÀlsa, kost och livsstil har behandlats dÀr skolans roll har varit i fokus.

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lÀrares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lÀrarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet Àr att vÀcka tankar kring det egna förhÄllningssÀttet, ge större insikt för samhÀllets betydelse i dessa frÄgor samt visa pÄ hur viktigt barn och elevers inflytande Àr bÄde i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrÄn intervjuerna till vad modern samhÀllsteori sÀger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrÄn vad tvÄ lÀrare i förskolan och tvÄ lÀrare i grundskolans yngre Äldrar har för uppfattningar och attityder och dÀrför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lÀrarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra sjÀlvkÀnsla men att lÀrarna samtidigt kÀnner sig styrda av uppnÄendemÄl..

Uppsatsens syfte Àr att studera begreppet emo och belysa ungdomskultur samt de ungdomars verklighet vi kommit att lÀra kÀnna. Vi frÄgar oss vad en ungdomskultur betyder för ungdomar, vad den stÄr för och varför de skapar den. För en ökad förstÄelse för ungdomarna vill vi se pÄ frÄgan ur deras ögon. Genom en kvalitativ studie vill vi fÄnga det centrala i deras vÀrld för ökad förstÄelse och kunskap. Undersökningen berör ungdomars interaktion med varandra, vÀrderingar, normer samt vad det finns för sociala mönster och meningsbÀrande strukturer i gruppernas gemenskap.

Titel Livsstilsboenden - Processen kring att kombinera livsstil, service och boende Författare Elisa De Toro, Helene Tigerström & Liv Åström Handledare Cecilia Fredriksson & Örjan Hallgren Problem Det finns en stor mĂ€ngd forskning inom omrĂ„dena service, boende och livsstil. Dock ser vi att det saknas forskning kring hur dessa kan kombineras och hur processen kring detta ser ut. Syfte Syftet med denna rapport Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else kring utvecklingsprocessen för ett projektutvecklingsbolag inom boende, vilket vill skapa förutsĂ€ttningar för att anvĂ€nda service som en del i ett boendekoncept kring en viss livsstil. Metod Vi har tillĂ€mpat en deduktiv samt kvalitativ metod för insamlandet av vĂ„r empiri. Vi har anvĂ€nt oss av ett fallstudieobjekt, livsstilsboendet Victoria Park, dĂ€r vi har gjort Ă„tta intervjuer.

In the following study I probe the social world of hard-rock music. By conducting interviews with four young male enthusiasts of this music I try to develop a general picture of this social world, as well as of the basic elements on which this particular subculture is constructed. The identity of a hard-rocker is based upon a number of factors beyond just a preference for that music. Throughout the interviews I encountered many implicit norms that one must followed in order to be able to see oneself as a true hard-rocker. I also found that from the respondents? perspective, the mainstream culture has, throughout the history of metal music, used various ways to counter the spreading of this genre.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 pÄverkat deras sÀtt att tÀnka och se pÄ sin hÀlsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med fem respondenter. De teorier som anvÀndes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primÀr och sekundÀr socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att bÄde hÀlsosamma och ohÀlsosamma vanor frÄn uppvÀxten kunde ha en viss inverkan pÄ respondenterna beteenden Àven som vuxna. Erfarenheten av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 kunde Àven det ha viss inverkan pÄ hur de uppfattade risken att sjÀlv bli sjuk i framtiden.

Syftet med denna uppsats Àr att lyfta upp betydelsefulla vÀndpunkter nÀr det handlar om att bryta med en kriminell livsstil. De frÄgestÀllningar som uppsatsen Àmnar besvara rör just frÄgan om vilka faktorer som upplevs som viktiga nÀr det gÀller att ta sig ur en kriminell livsstil, men ocksÄ att försöka belysa hur KriminalvÄrden och SocialtjÀnstens förebyggande insatser upplevs av före detta kriminella dÄ det gÀller att inte Äterfalla i nya brott. I denna uppsats anvÀnds kvalitativa intervjuer med fyra före detta kriminella individer, för att kunna ge en ingÄende bild av uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar. Empirin som framgÄtt av intervjuerna Àr den största informationskÀllan i denna studie, fast Àven tidigare forskning om bland annat Äterfallsfaktorer runt Äterfall i brott samt betydelsefulla faktorer för att bryta med en kriminell livsstil har anvÀnds för att stÀrka uppsatsens problemomrÄde. Det som framgÄtt tydligast i denna uppsats Àr att kamratföreningen KRIS haft en betydande roll för intervjupersonernas vÀg ut ur en kriminell livsstil och tillbaka in i samhÀllet.

Det Àr en liten del av befolkningen som stÄr för en stor del av brottsligheten. Denna grupp kallas för ?kroniker?. De har ofta en lÄng kriminell bana bakom sig och har anammat kriminalitet som en livsstil. En stor del av polisens vardag bestÄr av hantering av denna grupp och att avbryta en sÄdan livsstil har visat sig svÄrt, trots stora insatser.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns samband mellan ungdomars instÀllning till sjÀlvdestruktivt beteende, vÀlmÄende, neuroticism samt extroversion och sÀtt att leva. Genom en faktoranalys skapades en livsstils variabel som sammanfattades till variablerna medveten och konsument. En stor del av studien behandlar ungdomar dÄ de kan vara vÀlmÄende men ÀndÄ skada sig sjÀlva pÄ grund av den livsstil de har. I studien har 96 ungdomar deltagit. Undersökningen har utförts pÄ tre olika gymnasieskolor i SkÄne.

Introduktion/bakgrund: MÄnga av vÄra vanligaste sjukdomar Àr livsstilsrelaterade och med en förbÀttrad livsstil sÄ minskar riskerna att drabbas av t.ex. diabetes, högt blodtryck, övervikt och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. En metod som ofta anvÀnds inom fysioterapin för att försöka förÀndra patientens livsstil Àr det s.k. HÀlsosamtalet. HÀlsosamtalet inriktar sig framförallt pÄ personens fysiska hÀlsa och syftar till att motivera patienten till att förÀndra livsstil och pÄ sÄ sÀtt erhÄlla bÀttre hÀlsa.

Denna studie avser att belysa hur livsstil framstÀlls i lÀromedel för Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ. Studiens syfte formuleras som hur framstÀlls livsstil i lÀromedel för Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasienivÄ och hur kan detta innehÄll utifrÄn ett samhÀllsvetenskapligt perspektiv förstÄs i relation till skolans övergripande mÄl som uttrycks i lÀroplanen Gy-11.Materialet som undersöks bestÄr av en nyproducerad lÀrobok dÀr hela materialet ingÄr i  studien. I materialet ses livsstil som en avgörande faktor för god hÀlsa. Livsstil eller levnadsvanor listas i lÀroboken som motion, mÄltider, sömn, stress, umgÀnge, tobak, alkohol och droger. Till motion och mÄltider anknyts Àven kroppsideal.

Examensarbetets tre artiklar undersöker anvÀndar- och branschperspektiv pÄ musikplattformen Soundcloud, som lanserades sent under 2008.De musikaliska konsumtionsmönstren ? sÀtten vi lyssnar pÄ, delar, köper, tar till oss ny musik ? dikteras inte lÀngre av en gammalmodig bolagsinriktad bransch och avstÄndet mellan upphovsmÀnniskor och konsumenter har krympt avsevÀrt, med en rad pÄföljande konsekvenser.Arbetet undersöker i tur och ordning vad som binder samman de anvÀndare som uteslutande anvÀnder Soundcloud för att hitta ny musik och varför de gör det samt vad de som anvÀnder Soundcloud för att dela sin egen musik har gemensamt. I den tredje delen fÄr tre experter inom sina respektive omrÄden ge sina perspektiv pÄ hur Soundcloud har förÀndrat det musikaliska landskapet samt sia om hur framtiden ser ut för det svenskstartade företaget.Artiklarna visar pÄ hur social interaktion pÄ Soundcloud har pÄverkat anvÀndarnas uppfattning av musiken och pÄ ett fördjupande plan gör artiklarna bland annat ansprÄk pÄ att likna Soundcloud vid en tolkningsgemenskap ? ett ?community? ? som lÀmpar sig till studier ur ett etnografiskt perspektiv.I den medföljande reflektionsrapporten presenteras valen av Àmne, genre och metod nÀrmare. Dessutom beskrivs de svÄrigheter som uppstÄtt under arbetets gÄng, och alternativa tillvÀgagÄngssÀtt diskuteras..

Syftet med studien Àr att undersöka vad som startar processen att lÀmna en kriminell livsstil bland kvinnor. Vidare vill vi belysa om sÄdana startpunkter kan teoretiskt förstÄs som vÀndpunkter. Vi vill dessutom med hjÀlp av normativ manlighet undersöka hur en normativ femininitet ter sig i en kriminell livsstil. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur beskriver kvinnorna en normativ femininitet i förhÄllande till en kriminell livsstil? Vad har denna normativa femininitet för betydelse i en brytningsprocess?Vad ger kvinnorna som förklaring till förÀndring av handling och levnadssÀtt?Hur vÀl kan deras förÀndring av levnadssÀtt förstÄs med hjÀlp av begreppet vÀndpunkt?Metod och material: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva samt analysera hur svenska kvinnliga konsumenter uppfattar och förhÄller sig till den presenterade livsstilen. Vidare Àr syftet med uppsatsen att ta fram en modell för analys av livsstil, med denna modell som verktyg kan vi analysera livsstil som presenteras via publicerade bilder i bloggar.Design och metod:Studien presenterar en kvalitativ analys, i form av en innehÄllsanalys samt fokusgruppsintervjuer. I det inledande stadiet identifieras bloggar samt talespersoner som uppfyller de kriterier som tagits fram för livsstilsbloggar. Sedan sorterades bloggbilderna i olika kategorier. Sedan kvantifieras bloggbilderna i respektive kategori för att sedan genom innehÄllsanalys analysera innehÄllet i de olika kategorierna.

Bakgrund VÄr utgÄngspunkt, att en hÀlsosam livsstil Àr gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebÀr att vi ser hÀlsa som en resurs - hÀlsa kan utnyttjas i positiv bemÀrkelse för att marknadsföra sig sjÀlv.Syfte och frÄgestÀllningar Studien Àmnar skapa insikt i huruvida hÀlsofrÀmjande faktorer efterfrÄgas av arbetsgivare i dagslÀget, om efterfrÄgan kommer att förÀndras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.FrÄgestÀllningarna Àr:- EfterfrÄgar arbetsgivare hÀlsofrÀmjande faktorer vid rekrytering av personal?- PÄ vilket sÀtt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?Metod KartlÀggning av registrerade CV:n upplagda pÄ Arbetsförmedlingens webbplats, insÀnda CV:n till en utlyst tjÀnst samt genomgÄng av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av tvÄ yrkesverksamma rekryterare.Resultat Det rÄder en ojÀmnvikt mellan tillgÄng och efterfrÄgan. Arbetsgivare efterfrÄgade faktorer som berör livsstilen i lÄg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nÀmnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrÀmjande faktorn att lyfta fram av mÀnnen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.Slutsatser Det man vÀljer att lyfta fram i sin livsstil Äterger vilka vÀrderingar/vÀrdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumÀrket.