Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser pÄ sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhÀllet. Uppsatsen avgrÀnsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. UtifrÄn deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser pÄ sin tillvaro, pÄ sitt liv och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nÀtverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhÀllet? Hur upplever de den nya identiteten och de nya vÀrderingarna i det nya samhÀllet? UtifrÄn respondenternas synvinkel har jag försökt att svara pÄ de ovannÀmnda frÄgorna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den lÄngsiktiga relationen mellan CO2-utslÀpp per capita och förÀndringar i BNP per capita enligt teorin om miljö Kuznets kurvan (EKC) i Sverige. I uppsatsen anvÀnds tidsserier över CO2-utslÀpp per capita samt BNP per capita som omfattar Ären 1839-2011. Relationen mellan de tvÄ tidsserievariablerna har undersökts med ekonometri, för att se om det finns ett samband som ger stöd Ät teorin om EKC. Resultaten frÄn de ekonometriska testen indikerar pÄ att det finns en relation som stÀmmer med teorin. Detta innebÀr att Sveriges BNP per capita har ökat under hela den undersöka perioden, medan utslÀppen av CO2 per capita har nÄtt en vÀndpunkt frÄn vilken de har minskat.

ResuméUppsatsen behandlar begrÀnsad skattskyldighet för fysiska personer i Sverige, med inriktning mot begreppet stadigvarande vistelse och beskattning av artister och idrottsmÀn. Det rÄder en viss oklarhet i svensk rÀtt om vad som utgör stadigvarande vistelse i Sverige som kan leda till obegrÀnsad skattskyldighet. En del av bedömningen av om en vistelse Àr stadigvarande Àr att avgöra om tillfÀlliga avbrott i vistelsen bryter tidsrÀkningen för vistelsen i Sverige. Skatteverket har bidragit med ett stÀllningstagande i förhoppningen att göra tillÀmpningen mer enhetlig och detta stÀllningstagande analyseras nÀrmare i ljuset av lagstiftning och praxis.Bakgrunden till Skatteverkets stÀllningstagande om stadigvarande vistelse och tillfÀlliga avbrott, var en frÄga till Skatteverket rörande en idrottsmans vistelse i Sverige. Artister och idrottsmÀn Àr en yrkeskategori som inte sÀllan förflyttar sig mellan stater och dÀrmed stöter pÄ problematiken med vistelsens lÀngd.

SamhÀllsgeografiskt miljöcentrum (Spatial Modelling Centre), SMC, bedriver forskning och utveckling av datorbaserade geografiska modeller. Syftet Àr att stödja uppdragsgivaren, Kulturgeografiska institutionen vid UmeÄ universitet, och andra med dessa verktyg. Med hjÀlp av den egenutvecklade modellen SVERIGE kan man göra experiment i full skala med en syntetisk population som motsvarar hela Sveriges befolkning. Detta examensarbetes syfte var att ta fram möjlighet till geografisk presentation för den grafiska klienten till SVERIGE. Detta som ett komplement till de tabeller som genereras vid körningar av modellen.

Uppsatsen behandlar den svenska bankmarknaden och hur den har utvecklats under de senaste Ären. Den tar bland annat upp finanskrisen 2008 och vilken effekt den hade pÄ den svenska bankmarknaden. Syftet Àr att analysera konkurrensen (och vinsterna) pÄ den svenska bankmarknaden. Vi har anvÀnt oss av en litteraturstudie och kvantitativ data för att berÀkna olika konkurrensmÄtt, samt analysera bankernas vinster. Marknadsstrukturen Àr en tydlig oligopolmarknad, med ett Cournot- samt Stackelbergbeteende.

Bakgrund: Endast ett fÄtal kvinnor i Norden vÀljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktÀrsdrag som gÄr att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som Àr karaktÀristika för kvinnor i Norden som vÀljer en planerad hemförlossning samt jÀmföra karaktÀristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor frÄn tre andra nordiska lÀnder.Metod: Studien Àr en retrospektiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet Àr insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnÀtverket ?Nordic Homebirth? via enkÀtformulÀr pÄ internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjÀlp av ChitvÄ-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor pÄ enkÀten.

Bakgrund: Endast ett fÄtal kvinnor i Norden vÀljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktÀrsdrag som gÄr att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som Àr karaktÀristika för kvinnor i Norden som vÀljer en planerad hemförlossning samt jÀmföra karaktÀristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor frÄn tre andra nordiska lÀnder.Metod: Studien Àr en retrospektiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet Àr insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnÀtverket ?Nordic Homebirth? via enkÀtformulÀr pÄ internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjÀlp av ChitvÄ-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor pÄ enkÀten.

Uppsatsen behandlar begrÀnsad skattskyldighet för fysiska personer i Sverige, med inriktning mot begreppet stadigvarande vistelse och beskattning av artister och idrottsmÀn. Det rÄder en viss oklarhet i svensk rÀtt om vad som utgör stadigvarande vistelse i Sverige som kan leda till obegrÀnsad skattskyldighet. En del av bedömningen av om en vistelse Àr stadigvarande Àr att avgöra om tillfÀlliga avbrott i vistelsen bryter tidsrÀkningen för vistelsen i Sverige. Skatteverket har bidragit med ett stÀllningstagande i förhoppningen att göra tillÀmpningen mer enhetlig och detta stÀllningstagande analyseras nÀrmare i ljuset av lagstiftning och praxis.Bakgrunden till Skatteverkets stÀllningstagande om stadigvarande vistelse och tillfÀlliga avbrott, var en frÄga till Skatteverket rörande en idrottsmans vistelse i Sverige. Artister och idrottsmÀn Àr en yrkeskategori som inte sÀllan förflyttar sig mellan stater och dÀrmed stöter pÄ problematiken med vistelsens lÀngd.

Archives can tell us many things about the past. The purpose of this guide is to facilitate the work of those who want to know more about the documents associated with death sentences. The guide gives a brief introduction to the history of the death penalty in Swedish legal history, to the legal process and to the judicial authorities. It also adresses the relationship between the various bodies and the relationship between law and jurisprudence. The guide presents primarily the archives of Nedre justitierevisionen and of Svea hovrÀtt.

Överingress:TĂ€nk att du Ă€r pĂ„ en skogspromenad, alla trĂ€d har smalastammar och Ă€r antingen gran eller tall. Kvittret och sĂ„ngenhar försvunnit eftersom hĂ€r inte finns nĂ„gra insekter förfĂ„glarna att Ă€ta. Den biologiska mĂ„ngfalden i Sverige Ă€rviktig för att vi ska mĂ„ bra. I dag bryter mĂ„nga skogsĂ€garemot lagen nĂ€r de avverkar skog och det pĂ„verkar denbiologiska mĂ„ngfalden negativt.NĂ€r valet nu stĂ„r mellan gamla trĂ€d och nya hus, i ettsamhĂ€lle med bostadsbrist, Ă€r prioriteringarna inte sjĂ€lvklara..

Studiens syfte Àr att belysa vad det kan innebÀra att arbeta efter en behandlingsmetod som Àr utarbetad i ett annat land och överföringen av MST frÄn USA till Sverige exemplifierar detta. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka, för MST-arbetet, betydelsefulla skillnader finns det mellan USA och Sverige?, Hur har man löst de dilemman som uppstÄtt pÄ grund av skillnaderna?, Vad ÄterstÄr att lösa?Forskning som gjorts i USA och Norge visar pÄ goda resultat, en studie i Kanada visar ingen skillnad mellan MST och andra insatser och en pÄgÄende studie finns i Sverige. Tidigare studier pÄ MST har frÀmst perspektiv pÄ dess effektivitet, dels vad gÀller förÀndrade beteenden, dels de samhÀllsekonomiska följderna. NÄgon större studie med fokus pÄ kontextuella dilemman vid överföring av MST har inte hittats.Denna studie har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och bygger pÄ intervjuer med fyra MST-teamledare i Stockholm.

NÀr en utlÀndsk arbetsgivare utan fast driftstÀlle i Sverige lokalanstÀller nÄgon för arbete som skall utföras i Sverige sÄ kan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt den svenska lagstiftningen komma överens om att arbetstagaren sjÀlv skall betala socialavgifter i form av egenavgifter. Denna form av avtal kallas socialavgiftsavtal, och samma form av regel finns pÄ EU-nivÄ. Problematiken ligger i att egenavgifter endast kan pÄföras arbetstagaren om inkomsten taxeras i Sverige, och det finns en hel del situationer, vilka belyses i uppsatsen, dÀr nÄgon inkomsttaxering inte sker av arbetstagarens inkomst. I dessa lÀgen kan följaktligen Sverige inte pÄföra varken arbetstagare eller arbetsgivare socialavgifter. Anledningarna till att denna avgiftsflykt möjliggörs Àr flera.

Amfetaminsmugglingen in till Sverige har under senare Är blivit allt mer omfattande likasÄ missbruket. Poliser kommer att komma i kontakt med narkotika och problematiken runtomkring det samma i sitt dagliga arbete. Syftet med rapporten Àr att lÀsaren ska fÄ kunskap om hur smugglingen fungerar in till Sverige och hur stort missbruket Àr. Amfetaminets historia börjar under andra vÀrldskriget. Soldater i de stridande förbanden fick amfetamin för att fÄ bÀttre uthÄllighet.

Ett stort antal barn/ungdomar separeras frÄn sina familjer och skickas bl.a. till Sverige frÄn konfliktdominerade och krigshÀrjade lÀnder för att barnet ska ha ett tryggt liv och tillvaro.Syftet med min studie Àr att beskriva, belysa och analysera den problematik och de svÄrigheter som uppstÄr hos ensamkommande flyktingbarn som skickas bland annat till Sverige, av deras förÀldrar eller nÀrbekanta, frÄn krigshÀrjade eller politiskt ostabila lÀnder med förhoppningen att barnet ska garanteras en trygg tillvaro och framtid. Med denna studie vill jag söka svar varför barn skickas ensamma till Sverige, hur dessa mottages, vilka upplevelser de har med sig och hur de upplever sin nya situation. Jag anvÀnde mig av den kvalitativa forskningsmetoden.Resultatet av min studie, i likhet med tidigare forskning, visar att barn som ensamma kommer till Sverige och söker asyl drabbas av psykosomatiska sjukdomar, identitetskonflikter som ett resultat av sina tidigare upplevelser/erfarenheter, separationen frÄn sina förÀldrar och nÀrstÄende samt det nya landet som innebÀr nya utmaningar..

Synen pĂ„ invandring i Sverige har lĂ€nge varit omdiskuterad, inte minst i media men Ă€ven i politiska debatter. Invandringsnegativa partier fĂ„r allt större stöd sĂ€rskilt sett till det senaste decenniet. I den hĂ€r uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jĂ€mfört med den Ă€ldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hĂ€nsyn till bostadsregion, kön, förĂ€ldrars utbildningsnivĂ„ samt förĂ€ldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras pĂ„ data frĂ„n European Social Survey, 2002. ChiÂČ -test anvĂ€nds för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna.