The paper focus on the first people in south-east Sweden. I investigate why they moved to the north, how they adapted to a new environment, and how they used new materials. I study ten locations in my investigation, which starts with Årup in north-east Scania, and ends with Mörby in Östergöland. The survey deals with the research history concerning the Mesolithic Stone Age in southern Scandinavia, and why ethnicity, adaptability, imagination and the will of survive is so important to us human beings..

Att studera de ekonomiska effekterna av migration Àr tyvÀrr ett för stort Àmne för den Àr uppsatsen sÄ vi har valt ut vissa delar av detta Àmne att studera och i möjlig mÄn undersöka hur dessa effekter pÄverkar Sverige. De effekter som behandlas Àr effekter pÄ tillvÀxt för utvandrarlÀnder nÀr högutbildade emigrerar och hur invandrarlandets arbetsmarknad pÄverkas av immigration. Vi har undersökt bÄde teoretisk och empirisk litteratur och sedan jÀmfört slutsatser som dragits pÄ internationella data med de förhÄllanden som rÄder för Sverige. VÄra slutsatser Àr att en liten utflyttning av högutbildad arbetskraft kan medföra en positiv effekt pÄ humankapitalsnivÄn i ett utvecklingsland under vissa omstÀndigheter. Effekterna pÄ arbetsmarknaden i invandrarlandet Àr omtvistade men enligt de senaste empiriska undersökningarna medför en högre invandrartÀthet i en yrkesgrupp negativ pÄverkan för arbetskraften i denna yrkesgrupp.yrkesgrupp..

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur och varför mÀnniskors förhÄllningssÀtt till musik kan förÀndras vid det jag valt att kalla ?kontextbyten?. Kontextbyte avser nÀr en person flyttar frÄn den kulturella och sociala plats personen Àr uppvuxen pÄ till Sverige. Empirin bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med personer som Àr uppvÀxta i Sovjetunionen/Ukraina, Mandinka/Senegal, Japan och Jamaica och nu bosatta i Sverige. De Àr alla pÄ nÄgot sÀtt musicerande.

Syftet med detta arbete var att genom litteraturstudier kartlÀgga anvÀnd-ningen av slaktblod i Sverige. DÄ dagens debatt angÄende kött-konsumtionens miljöpÄverkan inte tar upp tillvaratagandet av slaktbi-produkter var Àven detta en intressant aspekt att titta nÀrmare pÄ. KartlÀggningen har koncentrerats pÄ uppsamlingen och anvÀndningen av slaktblod frÄn gris dÄ detta Àr mest förekommande inom livsmedels-framstÀllning i Sverige. Informationen har hÀmtats frÄn vetenskapliga artiklar och studier som hittats via databaser. Studierna Àr frÀmst frÄn de 20 senaste Ären men Àven tidigare dÄ det inte alltid funnits tillrÀckligt med ny forskning och resultat att ta del av. I Sverige anvÀnds slaktblod frÀmst till biogödsel, energiutvinning och djur-foder men Àven en del till livsmedelsframstÀllning via förÀdling till plasma-protein och hemoglobinpulver. Plasmaprotein anvÀnds i stor utstrÀckning som emulgeringsmedel i charkuteriprodukter och hemoglobinpulvret gÄr frÀmst till tillverkningen av blodmat. Hur stora andelar som gÄr till respek-tive process Àr inte fullstÀndigt kartlagt.

I Sverige fanns, mellan 1874 och 1994, ett förbud mot att bygga bostadshus med fler Àn tvÄ vÄningar i trÀstomme. Under denna tid försvann större delen av hantverks- och ingenjörskunnandet och man fick dÀrför börja frÄn början dÄ förbudet hÀvdes. Byggandet gick till en början trögt, men tog fart i och med regeringens nationella trÀbyggnadsstrategi och utvecklandet av byggande med massivtrÀ i början av 2000-talet. Limnologen i VÀxjö Àr ett bra exempel pÄ hur lÄngt fram Sverige ligger i utvecklingen, men det pekar ocksÄ pÄ omrÄden inom tekniken som behöver förbÀttras.Den hÀr uppsatsen behandlar översiktligt hur trÀhusbyggandet har sett ut i Sverige och beskriver sedan Limnologen med fokus pÄ entreprenadform, stabilisering, brandskydd och akustik. Vidare beskrivs hur massivtrÀtekniken har utvecklats och hur byggsystemet för massivtrÀ har tagits fram..

Bakgrund: Endast ett fÄtal kvinnor i Norden vÀljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktÀrsdrag som gÄr att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som Àr karaktÀristika för kvinnor i Norden som vÀljer en planerad hemförlossning samt jÀmföra karaktÀristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor frÄn tre andra nordiska lÀnder.Metod: Studien Àr en retrospektiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet Àr insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnÀtverket ?Nordic Homebirth? via enkÀtformulÀr pÄ internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjÀlp av ChitvÄ-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor pÄ enkÀten.

The aim of this thesis is to investigate the possibilities for creating a national interlibraryloan system in Sweden and to see how it could be integrated into an international network .The methods used are both qualitative and quantitative. We have sent inquiries to a numberof libraries and we have interviewed keypersons in the interlibrary loan field in Sweden.We have reached the conclusion that in spite of several impediments there is a lot that speaksfor a Swedish national interlibrary loan system in the near future. A national bibliographicdatabase is already evolving..

Denna rapport behandlar om och nÀr polisen fÄr anvÀnda sig av brottsprovokation enligt nuvarande rÀtt samt innebörden och definitionen av detta begrepp. Avsikten att ge en överblick med hjÀlp av bland annat tidigare rÀttsfall, utlÄtande frÄn JK, HD samt JO av de rÀttsliga regler som gÀller i Sverige och med hjÀlp av Internet och litteratur avseende USA: s lagstiftning. De regler som gÀller i Sverige grundar sig i huvudsak pÄ principerna att brottsprovokation inte Àr tillÄtet samt att bevisprovokation fÄr tillÀmpas vid en stark misstanke mot nÄgon om ett redan begÄnget brott. En provokation fÄr inte föranleda nÄgon att begÄ brott som denne annars inte skulle ha begÄtt. PÄ grund av brist pÄ lagregler sÄ rÄder en osÀkerhet avseende vad som Àr tillÄtet respektive inte tillÄtet vad gÀller provokativa ÄtgÀrder.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om personbilsförare uppfyller de visuskrav som finns för att inneha körkort i Sverige.Bakgrund: I Sverige mĂ„ste alla som ansöker om körkortstillstĂ„nd genomgĂ„ en visus- och synfĂ€ltskontroll. Denna kontroll görs vanligen i 16 Ă„rsĂ„lder, dĂ„ det Ă€r tillĂ„tet att börja övningsköra. Efter denna undersökning finns ingen obligatorisk kontroll av vare sig visus eller synfĂ€lt om man har behörighet AM, A1, A, B, BE och traktorkort. Detta Ă€r nĂ„got anmĂ€rkningsvĂ€rt eftersom andelen Ă€ldre i Sverige ökar och med stigande Ă„lder blir ögonĂ„kommor och ögonsjukdomar mer frekventa. Även refraktionsstatusen förĂ€ndras under Ă„rens lopp.Metod: Genom en visus-screening undersöktes 100 personer med minst behörighet B.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera lÄgutbildade utomeuropeiska immigranters upplevelser av framtida karriÀrmöjligheter i Sverige: Hur upplever de sina framtida karriÀrmöjligheter och vad har bidragit till dessa upplevelser. Studien bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer med lÄgutbildade utomeuropeiska immigranter som studerar svenska vid den kommunala vuxenutbildningen. Tidigare forskning har visat att lÄgutbildade utomeuropeiska immigranter Àr en utsatt grupp pÄ svensk arbetsmarknad. Orsaken till detta Àr att gymnasieutbildning ofta Àr ett minimikrav. De teoretiska begrepp som anvÀnts i analysen Àr samhÀllelig miljö, kapital och handlingshorisont.

Titel: Ett placeringsrecept?- En kvalitativ studie om processen kring varumÀrkesexponering i ?Hela Sverige bakar?Författare: Elina Grothén och Julia RobertsonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 60 sidor inklusive bilagorOrd: 17552Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att utforska och analysera hur placeringen av varumÀrken gÄr till i det svenska tv-programmet ?Hela Sverige bakar?Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Totalt sju intervjuer. Sex samtalsintervjuer, varav tre personliga och tre pÄ telefon.Ytterligare en intervju besvarades via mail.

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Ända sedan Sverige gick med i EU har man varit medveten om att Sverige strider mot EU:smervĂ€rdesskattedirektiv. Än idag har Sverige fortfarande inte anpassat alla sina delar imomslagen till direktivet och pĂ„ grund av detta inledde EU Ă„r 2009 ettfördragsbrottsförfarande mot Sverige. Utredningen som Sverige sjĂ€lva gjorde under 2009 komfram till att Sverige fortfarande inte var förenliga med direktivet i vissa delar, framförallt detfaktum att Sverige undantar alla allmĂ€nnyttiga ideella föreningar frĂ„n mervĂ€rdesskatt. Efterutredningen lĂ€mnade Sverige in ett förslag till EU-kommissionen angĂ„ende Ă€ndringar iSveriges momslagstiftning. Idetta förslag stod det bland annat att Sverige, istĂ€llet för attundanta alla ideella föreningar, endast skulle undanta de föreningar med en omsĂ€ttning under1 000 000 kr om Ă„ret frĂ„n momsplikt.I februari 2011 fick Sverige avslag pĂ„ detta förslag och debatten i Sverige kom igĂ„ng pĂ„allvar.

Under valen 2002 ? 2006 har Sverigedemokraterna i Sydsverige gÄtt starkt framÄt. Vad kan förklara denna starka framgÄng?Syftet med denna uppsats Àr att försöka specifiera om vÀrderingskillnader mellanSydsverige och övriga Sverige föreligger genom att undersöka om det finns nÄgotsamband mellan region och instÀllning till det kulturella samhÀllet. Genom att anvÀndamaterial frÄn den europeiska forskningsprojektet European Social Survey (ESS)undersöks hypotesen om det föreligger vÀrderingsskillnader mellan Sydsverige ochövriga Sverige i instÀllning till det mÄngkulturella samhÀllet som dÄ kan ha en del i förklaringen varför Sverigedemokraterna Àr starka just i Sydsverige.

Syftet med denna uppsats var att förstÄ de bakomliggande motiven till att kvinnor frÄn Ryssland har valt att emigrera till Norrbotten för Àktenskap med svenska mÀn. Studien Àr regionalt begrÀnsad till Norrbotten och undersöker Àven kvinnornas förvÀntningar pÄ livet med en svensk make och deras upplevelser i det nya hemlandet samt hur det har pÄverkat deras identitet. Studien Àr kvalitativ till sin ansats och det empiriska materialet bygger pÄ djupintervjuer med tio kvinnor frÄn Ryssland i Äldrarna 25 till 50 Är som flyttade till Sverige efter Àktenskap med svenska mÀn. De teoretiska utgÄngspunkter som varit vÀgledande i tolkningen av det empiriska materialet har varit begreppen identitet, reflexivitet och trygghet. Studiens resultat visar att de bakomliggande orsakerna till kvinnornas migration frÄn Ryssland till Sverige var ekonomiska och sociala otryggheten, deras lÀngtan efter att uppnÄ den kulturellt betingade kvinnoideal som kvinnorna inte kunde förverkliga i deras situation i Ryssland, visionen om bÀttre vÀrld i VÀst.