Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀroplanerna för förskolan ser ut och Àr uppbyggda i Filippinerna och Sverige samt hur de omsÀtts i den dagliga verksamheten. Pedagogiska filosofier och tidigare forskning har legat som grund för analyserna av lÀroplanerna ur olika synvinklar. Detta för att lyfta fram pÄ vilka sÀtt de skiljer sig och vad de har gemensamt. Totalt fyra förskolor, tvÄ i Filippinerna och tvÄ i Sverige, har besökts för att fÄ en inblick i den dagliga verksamheten. Information har inhÀmtats genom bÄde intervjuer och observationer.

SammanfattningTitel: Sverige som dykdestinationFörfattare: David Nilsson, Danny SelvĂ„g & Johan ÖhrlingKurs: Turismvetenskap IIIInstitution:Ekonomihögskolan, LinnĂ©universitetet i KalmarHandledare: Hans WessbladProblem: Den svenska dykturismen Ă€r relativt outvecklad. Trots detta tillhör Sverige de lĂ€nder i vĂ€rlden som har flest dykare per capita. Dykdestinationer runt om i Sverige mĂ„ste se till de förutsĂ€ttningar som finns för att skapa destinationer eller dykplatser som dykare vill besöka. Svenska dykares egenskaper och motivation till dykning Ă€r inte undersökt som vi ser det dĂ„ vi enbart har stött pĂ„ undersökningar om dykare i andra lĂ€nder. Den svenska dykarens attityd mot dykning Ă€r intressant att se till för att skapa en undersökning om förutsĂ€ttningarna för dykturismen framvĂ€xt i Sverige.Metod: Vi har genomfört en deduktiv undersökning dĂ„ vi utgĂ„r frĂ„n insamlad teori och sedan testar den pĂ„ vĂ„r empiri.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhÀlle begrÀnsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrÄn anvÀndandet av slöja. Teorierna Àr Bhikhu Parekhs teori om och nÀr man Àr skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprÀttigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jÀmstÀllt samhÀlle i sjÀlva verket kan begrÀnsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har anvÀnts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhÀllet utgör empirin och resultatet av undersökningen Àr att det svenska bemötandet inte begrÀnsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprÀttigheter frÄntas och slöjan förbjuds, dÄ det begrÀnsar det fria valet till kultur..

Uppsatsens syfte Àr att, med hjÀlp av postkolonial teori belysa matens roll i nÄgra personers migration till Sverige. Nio stycken informanter har berÀttat om sina erfarenheter och minnen av hemlandets mat och maten i Sverige och pÄ olika sÀtt diskuterat sin personliga och kollektiva utveckling ur ett matperspektiv. Resultatet visar att mat spelar en viktig roll för gemenskaps- och tillhörighetskÀnslan i sociala situationer samt att informanterna ibland upplever att de hamnar mellan tvÄ kulturella gemenskaper, ett slags ?third space? med möjlighet att föra dessa nÀrmare varandra med hjÀlp av hybridisering. Mat blir dÄ ett konkret sÀtt att bÄde se och upptÀcka den utvecklingen men ocksÄ nÄgonting att bygga nya gemenskaper runt..

Nation branding innebĂ€r att profilera och varumĂ€rka ett land. HĂ€r ingĂ„r att kommunicera immateriella vĂ€rden sĂ„som det upplevelsebaserade, och att visa pĂ„ det unika med landet. Globaliseringen har skapat förĂ€ndringar som gör att Sverige inte lĂ€ngre klarar sig pĂ„ att vara vĂ€lkĂ€nda enbart i Europa. Ökad handel med omrĂ„den dĂ€r Sverige Ă€r relativt okĂ€nt betyder att Sverige mĂ„ste kommunicera sitt varumĂ€rke pĂ„ ett nytt sĂ€tt. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus pĂ„ webben som kanal.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med invandring sedan en lÄng tid tillbaka. Det finns idag cirka 200 000 muslimska kvinnor i Sverige och sjukgymnaster möter dagligen muslimska kvinnor i sitt yrke, vilket kan ge upphov till problem av sprÄklig, kulturell, etnisk och medicinsk art. Syftet med studien var att belysa sjukgymnasters erfarenheter av att arbeta med patientgruppen muslimska kvinnor. Fem sjukgymnaster i invandrartÀta förorter i södra Sverige deltog i studien. Resultatet i studien visar att informanterna upplever stora individuella skillnader hur kultur och religion pÄverkar de muslimska kvinnornas synsÀtt och dÀrmed agerande vid kontakt med sjukgymnast.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog Àr i Sverige nÀra knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) Är 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgÄng har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anstÀlldes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs nÄgra praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frÄgor kom att ifrÄgasÀttas av vÀrmlÀndska bergsmÀn och den debatten behandlas Àven..

VÀrdetransportrÄnen i Sverige ligger pÄ ett rÄn i veckan. Finland har endast haft fyra rÄn mot vÀrdetransporter pÄ en sexÄrsperiod. Med denna rapport vill vi försöka förstÄ vad som skiljer mellan Sverige och Finland gÀllande vÀrdetransportrÄn. Vi tittar pÄ om problemet ligger i skillnader gÀllande lagstiftning och straffsatser. Man se att pÄföljden för rÄn och grovt rÄn inte skiljer mycket mellan lÀnderna.

De senaste Ären har det förts en debatt i Sverige om utlÀndska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara pÄ vilka effekter av utlÀndska studenter som, ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berÀttiga att det svenska samhÀllet subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta Àr externa, som gynnar svenska samhÀllet och dÀrmed skulle kunna berÀttiga subventioner. Den viktigaste Àr att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ÄskÄdliggöra hur SAS Sverige AB:s turnaroundarbete i en hyperkonkurrens samt hur bolaget försökt Äterskapa lönsamhet med nya strategiska verktyg. För att kunna svara pÄ vÄr frÄgestÀllning utgick vi frÄn en branschanalys för att förklara orsakerna till att ett behov av turnaround uppstod. För att sedan analysera turnaroundarbetet anvÀndes klassiska teorier inom turnaround management. Den framtida nya strategin analyserades sedan utifrÄn Blue Ocean Strategy. Slutsatsen pÄ rapporten konstaterar att den höga kostnadsbilden inom SAS bidrog till att krisen blev sÄ omfattande.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser pÄ sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhÀllet. Uppsatsen avgrÀnsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. UtifrÄn deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser pÄ sin tillvaro, pÄ sitt liv och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nÀtverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhÀllet? Hur upplever de den nya identiteten och de nya vÀrderingarna i det nya samhÀllet? UtifrÄn respondenternas synvinkel har jag försökt att svara pÄ de ovannÀmnda frÄgorna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den lÄngsiktiga relationen mellan CO2-utslÀpp per capita och förÀndringar i BNP per capita enligt teorin om miljö Kuznets kurvan (EKC) i Sverige. I uppsatsen anvÀnds tidsserier över CO2-utslÀpp per capita samt BNP per capita som omfattar Ären 1839-2011. Relationen mellan de tvÄ tidsserievariablerna har undersökts med ekonometri, för att se om det finns ett samband som ger stöd Ät teorin om EKC. Resultaten frÄn de ekonometriska testen indikerar pÄ att det finns en relation som stÀmmer med teorin. Detta innebÀr att Sveriges BNP per capita har ökat under hela den undersöka perioden, medan utslÀppen av CO2 per capita har nÄtt en vÀndpunkt frÄn vilken de har minskat.

ResuméUppsatsen behandlar begrÀnsad skattskyldighet för fysiska personer i Sverige, med inriktning mot begreppet stadigvarande vistelse och beskattning av artister och idrottsmÀn. Det rÄder en viss oklarhet i svensk rÀtt om vad som utgör stadigvarande vistelse i Sverige som kan leda till obegrÀnsad skattskyldighet. En del av bedömningen av om en vistelse Àr stadigvarande Àr att avgöra om tillfÀlliga avbrott i vistelsen bryter tidsrÀkningen för vistelsen i Sverige. Skatteverket har bidragit med ett stÀllningstagande i förhoppningen att göra tillÀmpningen mer enhetlig och detta stÀllningstagande analyseras nÀrmare i ljuset av lagstiftning och praxis.Bakgrunden till Skatteverkets stÀllningstagande om stadigvarande vistelse och tillfÀlliga avbrott, var en frÄga till Skatteverket rörande en idrottsmans vistelse i Sverige. Artister och idrottsmÀn Àr en yrkeskategori som inte sÀllan förflyttar sig mellan stater och dÀrmed stöter pÄ problematiken med vistelsens lÀngd.

SamhÀllsgeografiskt miljöcentrum (Spatial Modelling Centre), SMC, bedriver forskning och utveckling av datorbaserade geografiska modeller. Syftet Àr att stödja uppdragsgivaren, Kulturgeografiska institutionen vid UmeÄ universitet, och andra med dessa verktyg. Med hjÀlp av den egenutvecklade modellen SVERIGE kan man göra experiment i full skala med en syntetisk population som motsvarar hela Sveriges befolkning. Detta examensarbetes syfte var att ta fram möjlighet till geografisk presentation för den grafiska klienten till SVERIGE. Detta som ett komplement till de tabeller som genereras vid körningar av modellen.