Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka kommunikationskanaler som lämpar sig för att nå ungdomar som kan tänka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fått av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda på ungdomars kultur- och medievanor. Min metod är kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmänhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter är intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de är alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.? Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?? Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer på fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige.

Motivation inom skolan är avgörande för elevers lärande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förväntningar och målsättningar har visats sig ha positiv inverkan på motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som främjar ungdomars motivation, med utgångspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrån skilda tillvägagångssätt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare från en friskola och 8 från en ungdomsverksamhet.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.

Epilepsi är en kronisk sjukdom och är en av de vanligaste diagnoserna inom neurologin. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara påfrestande. Barn och ungdomar som lever med epilepsi kan uppleva en stor påfrestning då både kroppen och sinnet utvecklas som mest under ungdomsåren. En kronisk sjukdom kan leda till begränsningar i vardagen. Syftet med studien är att beskriva barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi.

Attityder bland människor är ett vanligt beteende och dess uttrycksform ter sig på olika sätt bland annat genom fördomar mot sådant som är främmande. Syftet med detta examensarbete var att undersöka svenska ungdomars attityder till invandrarungdomar på två skolor i Skellefteå kommun och ta reda på om och i så fall hur lärare arbetar med förebyggande frågor som rör olika attityder mot invandrarungdomar. Vi valde att på två skolor göra en relativt stor enkätundersökning i årskurs 8 och 9 med sammanlagt 165 elever, för att få en bredare syn på vad de svenska ungdomarna har för inställning till invandrarungdomarna. Förutom detta gjorde vi även två intervjuer med lärare i Skellefteå kommun och en tredje intervju med en lärare i Uppsala kommun. Studien visar att det fanns mycket blandade attityder bland de svenska högstadieungdomarna.

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

Syftet med studien är att belysa ungdomars politiska intresse samt politiska åsiktsbildning. Bakgrunden till studien är det skolval som genomfördes hösten 2006 och som skapade frågetecken då resultatet skilde sig markant från det som framkom i riksdagsvalet. Frågeställningarna är följande:- Hur ser gymnasieelevers politiska intresse ut?- Vilka politiska sakfrågor tilltalar gymnasieelever?- Vilka faktorer påverkar ungdomarnas politiska ståndpunkt?Undersökningen skedde via en enkätstudie bland 131 gymnasieelever på Sandagymnasiet i Huskvarna. Svaren från dessa har sedan sammanställts genom dataprogrammen SPSS samt Excel, för att kunna jämföra olika variabler med varandra.Överlag uppvisar gymnasisterna ett relativt svagt intresse för klassiska politiska frågor.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan idrottande och icke-idrottande ungdomar i avseende subjektivt välmående. Barn och ungdomars hälsa är ett otroligt viktigt område att forska på då folksjukdomar, såsom till exempel fetma och diabetes, bereder ut sig och sjunker allt lägre ned i åldrarna. Därför har föreliggande studie valt att undersöka området för att se om välmåendet kan påverkas av att individen är engagerad i organiserad idrott.Området undersöktes med hjälp av enkäter som distribuerades i respondenternas skolmiljö. Totalt deltog 134 respondenter som var och en fick besvara frågor kring sin livstillfredsställelse och sitt känslomässiga välbefinnande. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan idrottare och icke-idrottare.

Syftet med denna studie är att undersöka professionellas sätt att tala om ungdomar med regelbunden cannabisanvändning, samt att undersöka hur professionella talar kring cannabis som inkörsport till andra illegala droger. Studien har en diskursanalytisk utgångspunkt och en socialkonstruktionistisk ansats. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta professionella yrkesverksamma personer som dagligen i sitt arbete möter ungdomar med regelbunden cannabisanvändning. Resultatet visar att professionellas sätt att tala om dessa ungdomar och deras drogproblematik skiljer sig åt, både vad gäller ungdomarna, drogproblematikens orsaker och vad som påverkar droganvändningen.

I uppsatsen behandlas ungdomsspråk ur ett dialektperspektiv, med utgångspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar från Öckerö kommun. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie där åtta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om och hur ungdomars språk påverkas av olika sociala faktorer och varför dessa förändringar i så fall äger rum. Jag har valt att utgå från två olika typer av analyser, dels en detaljerad innehållslig, dels en språklig. Anledningen till att den innehållsliga analysen är mer djupgående än den språkliga, beror på att det är den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns några särskilda sociala faktorer som påverkar ungdomars språkförändring mer än andra. Dessa faktorer är främst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar språket efter deras planer inför framtiden.

Antalet mopedolyckor har stadigt ökat sedan 2000 talet. Anledningen tillökningen av antalet olyckor är att antalet mopeder har ökat. För att minskaolyckorna har Polisen, NTF, Transportstyrelsen och Vägverket kraftsamlat för attkomma tillrätta med problemet. Aktörerna är verksamma inom olika områden ochsamarbetet mellan dem ökar alltmer för att bryta trenden av antalet ökade olyckor.På uppdrag av Polismyndigheten i Västernorrlands län studerades det vilkaaktörer som är verksamma inom området och hur de försöker förebygga olyckor.Seminariet ?Ung och odödlig på moped genom livet?, publikationer av aktörernaoch Per Olof Bylund vid Akut- och katastrofmedicinskt centrum och tvåfrågeformulär, har legat till grund till arbetet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka, och beskriva, barns och ungdomars uppfattning och upplevelse av utsatthet. Via ett enkätformulär söktes svar på frågeställningarna: Vad är utsatthet enligt barn och ungdomar? Vad har barn och ungdomar för upplevelse av utsatthet? Vad kan göras för att förebygga utsatthet? Arbetet var initierat av Röda Korset, som ville erhålla information om vad begreppet utsatthet utgör för barn och ungdomar i årskurs sex till nio i skolorna Luleå, för att kunna lägga insamlade pengar där de behövs mest. Tidigare forskning har visat på många och allvarliga konsekvenser till följd av utsatthet och betonar skolans och familjens roll i att skydda barn och ungdomar mot utsatthet. Arbetets teoretiska bakgrund utgörs bland annat av teorier om barns behov och definitioner av utsatthet.

I föreliggande examensarbete undersöks ungdomars föreställningar om manligt och kvinnligt i arbetslivet, hur ungdomarna kopplar dessa till status samt om de upplever sina tankar som frihetsalstrande eller begränsande. De ungdomar som undersökts kan med lätthet dela in olika arbeten i genuskategorierna kvinnligt och manligt samt förknippar status med genus låg status förknippas oftare med kvinnligt och hög status med manligt. En viss vanmakt framträder hos ungdomarna inför genusordningen samtidigt som de tycks tänka att det inte gäller dem själva. Dessa unga människors starka föreställningar om genusordningen kan, förutom deras bakgrund och livssituation, vara en av orsakerna till att flera av dem knappt ens vågar drömma om sin yrkesframtid. Ett genusperspektiv i vägledningen skulle kunna uppmärksamma vad som bidrar till att en människa hindras från att förverkliga sina drömmar.

Diabetes är en vanlig sjukdom i Sverige och ungefär 800 barn och ungdomar får diagnosen varje år. Det är en sjukdom som kräver mycket planering för regelbundna måltider, insulindoser, blodsocker kontroller och motion. Svåra och hastiga komplikationer kan uppstå om sjukdomen inte behandlas korrekt. Bakom varje ungdom finns en familj som också påverkas. Mycket oro kan finnas hos föräldrar som tar ansvar för sina barn med diabetes och när barnet blir ungdom kan det vara svårt för föräldrarna att lämna över ansvaret till ungdomen.