En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer.

Bakgrund: Riksskatteverket lanserade år 2002 en kampanj med målsättningen att förändra ungdomars attityd till svartjobb. Kampanjen såg vi som en del i den utveckling statsapparaten genomgått mot att bli konkurrens- och kundmedveten. Frågan väcktes vad som är Riksskatteverkets uppgift. Kan marknadsföring anses ligga inom Riksskatteverkets verksamhetsramar och ställer det faktum att Riksskatteverket är en myndighet några särskilda krav på marknadsföringen. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva Riksskatteverkets verksamhet och svartjobbskampanj för att därefter kunna förklara offentliga myndigheters behov och möjligheter att använda attitydförändrande kampanjer.

Studiens syfte är att undersöka ungdomars sociala medieanvändande och hur dessa påverkar dem då de är online och offline. Det som studien fokuserar på är införlivande av tillhörighetskänslor, kollektiv självkänsla och bekräftelse via sociala medier hos informanterna. Det är en kvalitativ metod som används i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och kopplas till tidigare forskning samt Richard Jenkins teori om social identitet vilken inkluderar begrepp som grupper, kategorisering, institutionalisering, habitualisation, identifikation, självbild och offentlig image. Även Berger och Luckmanns begrepp face-to-face interaktion och socialisationsprocess används i analysen samt begrepp som berör internetberoende.Det empiriska materialet analyseras enligt hermeneutiska principer, och visar på att alla informanterna tar del av sociala medier varje dag.

I denna kandidatuppsats ligger fokusen på kommunen Gnesta, i Södermanlands län. Syftet är att undersöka de framtidsplaner som finns hos ungdomarna i Gnesta kommun, utifrån förutsättningarna som ges. För att analysera ungdomarnas framtidsplaner används begreppen plats (kommunen), genus, samhällsklasser och lokala identiteter. Uppsatsen är till stor del baserad på fokusgrupper som genomfördes med fjorton elever i årskurs nio, hur deras framtidsval såg ut och varför. Till hjälp har jag även tagit del av en redan genomförd enkätstudie..

Syftet med uppsatsen är att studera övningsvanor hos elever på en kommunal kulturskola.Detta har gjorts genom en enkät som besvarats av drygt 250 instrumentelever vid enkulturskola. Det finns en stor skillnad mellan hur  mycket tid olika instrumentgrupper läggerned på övande. Gitarristerna i undersökningen övar i genomsnitt över dubbelt så mycket somblåsarna. Ungefär 4 av 5 elever säger att de skullevilja öva mer, om de hade tid ochmöjlighet. Det vanligaste hindret för att öva på sitt instrument hemma är tidsbrist,familjemedlemmar som stör eller ?det är tråkigt?.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Ungdomar med smärta i form av huvudvärk, magont och värk från axlar är ett vanligt förekommande problem. Detta medför ett stort lidande för den drabbade ungdomen och medför konsekvenser i form av skolfrånvaro, påverkan på sociala aktiviteter, sociala relationer samt en ökad risk för fortsatt smärta i vuxen ålder. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att tidigt uppmärksamma dessa ungdomar, samt erbjuda stödinsatser. Dessvärre saknas riktlinjer för handläggning av smärta hos ungdomar. Hälsosamtalet syftar till att fånga upp ohälsa hos ungdomar, men idag råder det brist på frågor med inriktning mot smärta.

Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella kapitalet.

Syftet med studien är att utifrån en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av gymnasielärare, undersöka hur kostundervisning bedrivs i kursen idrott och hälsa 1. I kursplanens centrala innehåll kan det utläsas att eleverna skall få kunskap om kosthållningens betydelse för hälsa och prestation. Det är därför av intresse att se hur lärare transformerar styrdokumenten. Vidare undersöks även hur undervisningen bedöms och betygssätts. Resultatet analyseras sedan mot läroplansteori och Wiliams nyckelstrategi för att tydliggöra informanternas svar.

Informationskampanj om säker sexDetta examensarbete handlar om en informationskampanj för säker sex, inriktad mot ungdomar i åldrarna 16-23. Rapporten består av undersökningar kring varför och hur ungdomar kan informeras om säker sex. Undersökningarna ligger till grund för utförandet av kampanjen. Informationskampanjen har som syfte, att med hjälp av illustrationer och text, förbättra ungdomars attityd till säker sex. Det finns ett behov av mer information då diagnostiseringen av veneriska sjukdomar har ökat varje år sedan 1994..

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.

Uppsatsen undersökte SSPF som är ett samverkansforum mellan socialtjänst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jämföra vad SSPF innebär och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrån mål, syfte, ansvarsfördelning, förutsättningar ochungdomars delaktighet. Syftet var också att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tänkas påverka de ungdomarsom är aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter från socialtjänst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

Bakgrund: Multiple skleros är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet vilket beror på en kronisk inflammation. Insjuknandet sker i åldern 20-40 år. Syfte: Syftet var att beskriva hur det dagliga livet påverkades för personer med Multiple skleros. Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts och analyserats med ett induktivt förhållningssätt. Sökningar gjordes i databaser vilket resulterade i 20 artiklar.

Syftet med undersökningen var att kartlägga hur arbetstiderna påverkar oss på vår fritid, i vårt arbete, vår sömn och vår motivation att gå till arbetet. Det empiriska underlaget består av tio intervjuer och resultaten visar att de flesta anser att den bästa tiden att arbeta är dagtid. Intervjupersonerna hade tankar om hur arbetstiderna påverkar dem i arbete och under deras fritid. De upplever att när de arbetar dagtid hinner de träna och umgås med vänner efter jobbet i större utsträckning än när de arbetar natt- eller eftermiddagsskift. Oregelbundna arbetstider leder till att det blir svårt att engagera sig i regelbundna fritidsaktiviteter.