Studiens syfte var att undersöka om det fanns samband mellan Ungdomars inställning till självdestruktivt beteende, välmående, neuroticism samt extroversion och sätt att leva. Genom en faktoranalys skapades en livsstils variabel som sammanfattades till variablerna medveten och konsument. En stor del av studien behandlar Ungdomar då de kan vara välmående men ändå skada sig själva på grund av den livsstil de har. I studien har 96 Ungdomar deltagit. Undersökningen har utförts på tre olika gymnasieskolor i Skåne.

Reklam är något vi matas med varje dag. Syftet med denna uppsats är att se hur en fokusgrupp, bestående av sex elever, som går på Byängsskolan i Täby, upplever könsroller som framställs i reklam, där mina frågeställningar är hur dessa elever upplever framställningen av könsroller i reklam och ifall dessa elever ser skillnad på manligt respektive kvinnligt i reklam. Den teori  jag valt att fokusera på är genusteori, främst av Yvonne Hirdman. Hirdmans teori har varit användbart då hennes sätt att se på genussystemet handlar om att se strukturer, processer, fenomen, föreställningar och förväntningar vilket ger upphov till mönstereffekter och regelbundenhet mellan könen. Jag har även använt mig av Connells genusteorier, samt Margareta Rönnbergs teorier om barn och reklam som en motpol.

Syfte: Att undersöka om det fanns något samband mellan behandling med centralstimulantia ochavvikande tillväxt hos barn och Ungdomar med ADHD, samt att undersöka om eventuellt avvikandetillväxt hade något samband med ålder vid insättande, kön eller olika funktionshinder.Metod: 68 barn med ADHD som behandlats med centralstimulantia i minst två år inkluderades.Journalkopior inhämtades från Habiliteringen för barn och vuxna vid Uppsala läns landsting. Dessakopior innehöll barnens tillväxtkurvor, kön, diagnos och ålder. Kurvorna granskades med hjälp av enutformad granskningsmall. Barnens tillväxt jämfördes mellan åldergrupper, kön och olikafunktionshinder.Resultat: Vid behandlingsstart var åldersgrupperna 6-8 år samt 12-16 år signifikant tyngre ännormalpopulationen i samma åldersgrupper. Det fanns en signifikant skillnad mellan åldergrupperna ilängdavplaning efter ett års behandling, där fler barn i åldrarna 10-16 år avplanade än barn i åldrarna6-10 år.

Hippoterapi är en behandlingsform där man som fysioterapeut använder hästen som verktyg för att träna och/eller lära in funktioner som en individ saknar. Balans, perception, kroppskännedom, koordination, sittfunktion och styrka är funktioner som hippoterapi kan främja. Cerebral pares är ett motoriskt funktionshinder till följd av en hjärnskada, där man ofta har en problematik med just dessa funktioner. Behandlingen av cerebral pares inriktar sig på de funktionsnedsättningar som skadan orsakar, varför hippoterapi kan vara en del i behandlingen. Syftet med denna studie var att göra en litteraturöversikt över användandet av hippoterapi som fysioterapeutisk behandlingsform för barn och Ungdomar med cerebral pares.

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge Ungdomar större inflytande över samhällsutvecklingen. De målformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur Ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjälp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vårt utvalda material, för att sedan på en hög abstraktionsnivå diskutera vad dessa kan få för effekter för det demokratiska styrelsesättet. Vår slutsats är att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken får, och vi efterlyser därmed en bredare diskussion i ämnet..

Drygt 1,6 miljoner barn och Ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och Ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och Ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

Denna studie handlar om dialektanvändning och attityder till dialekt bland dagens Ungdomar i Uppland. Den bygger på en enkätundersökning som har genomförts i två gymnasieklasser i Uppsala. I ena klassen kommer merparten av eleverna från Uppsala och i den andra från övriga Uppland. Enkäten bestod av två delar: en första del innehöll allmänna frågor om användningen av dialekt och standardspråk samt attityder till dessa varieteter, medan förekomsten av konkreta dialektala drag, som har tagits upp som utmärkande för Uppland i tidigare forskning, undersöktes i enkätens andra del.De viktigaste frågeställningarna har varit om vissa dialektala drag finns kvar hos dagens Ungdomar och hur vanliga de är, om det finns några skillnader mellan språket i Uppsala och övriga Uppland samt mellan pojkar och flickor när det gäller användning av och attityder till dialekt. Undersökningen har bland annat kommit fram till att eleverna i klassen där de flesta elever kommer från uppländska landsbygden är mer dialektala än de i klassen där de flesta kommer från Uppsala.

Våga vittna projektet startade hösten 2005 av det lokala brottförebyggande rådet (BRÅ) iEskilstuna i samarbete med polisen. Anledningen till att starta upp ett sådant projekt var föratt både polisen och Ungdomar reagerade på att Ungdomar kände sig hotade och trakasseradedå de skulle vittna mot någon annan.Viktigt att vittna ville med sitt projekt belysa problematiken och även informera Ungdomarvad de kan göra när de blivit utsatta för brott, upplysa de om hur de kan arbetabrottsförebyggande samt vad de kan göra för att förhindra att de blir utsatta för brott.Syftet med denna studie är att ta reda på hur arbetet med vittnesskydd och vittnesstöd kan fåUngdomar att vittna. Vi har valt att genomföra ett flertal intervjuer med civila utredare ochpoliser i både Eskilstuna och Stockholm samt leta fakta genom litteraturinsamling ochinläsning av artiklar.Våga vittna och Viktigt att vittna är två projekt som gett väldigt goda resultat, genomprojekten anser de ansvariga att de har nått ut till Ungdomarna och gett de unga en ökadkunskap. Det har visat sig att Ungdomarna efter projektets genomförande självmant tagitkontakt med polis och andra forum för att diskutera och ställa frågor.Vi anser att både Våga Vittna samt Viktigt att vittna är två projekt som är mycket relevantaför att få unga att ta steget att våga vittna. Det är viktigt att vuxna upplyser de unga vad somhänder före, under och efter en rättegång.

Den här studien av en grupp Ungdomar med utländsk bakgrund försöker skapa förståelse för, och beskriva, deras identiteter, och tankar om vardagen i Sverige. Huvudfrågorna är: Hur definierar de kultur och identitet? Vad har de för tankar om identitet? Hur klarar de av situationen i den nya kulturella miljön? Studie bygger på öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform med sju unga manliga och kvinnliga invandrare, två män och fem kvinnor. Deras berättelser växlade mellan de för dem välkända vanorna och de nya som de möter här. Denna lärandeprocess upplevdes svår att hantera och acceptera, men de har inte några andra val då de vill känna sig inkluderade i den nya kontexten.

Denna studie heter ?Jag vill inte dricka, vad är det ni inte förstår? ? En statistisk undersökning om varför Ungdomar väljer att inte dricka alkohol? och är skriven av Maria Zaito och Zameena Rajpar. Syftet med denna studie är att ta reda vilka valda faktorer som har en betydelse för varför Ungdomar säger sig avstå helt från alkohol och om det finns någon könsskillnad i detta. De utvalda faktorerna i denna studie är ungdomen skolsituation, familjesituation och ungdomens relation till vänner. Regressionsanalys användes för att beräkna oddskvoter för dessa olika faktorer i förhållande till nollkonsumtion.

Det finns forskning som pekar på att barn och Ungdomar i pågående familjehemsvård presterar sämre jämfört med normalbefolkningen samt att de lämnar skolan med låg utbildningsnivå För att komma in på arbetsmarknaden ställs i dag krav på utbildning och Ungdomar utan utbildning med erfarenhet av samhällsvård riskerar att exkluderas. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka hur Ungdomar med erfarenhet av att bo i familjehem förstår och förklarar sin utbildningssituation. Detta är ett angeläget studieområde eftersom samhället har ett utökat ansvar för de Ungdomar som placeras utanför hemmet. Uppsatsens studieobjekt är familjehemsplacerade Ungdomarnas tal om sig själva, utbildning och familj. Kvalitativ metod har använts och sex familjehemsplacerade tjejer i åldern 17-21 år med erfarenhet av gymnasiestudier har intervjuats.

Andelen Ungdomar som inte uppfattar några större risker med cannabisbruk har ökat de senaste åren. Ungdomarnas uppfattning av riskerna med cannabisbruk påverkar huruvida de kommer att välja att avstå från eller bruka drogen. Syftet med denna uppsats har varit att se vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar Ungdomars riskperception avseende cannabisbruk. Frågeställningarna har varit hur föräldrarna, skolan och vännerna påverkar riskperceptionen. Uppsatsen utgår från en subjektiv syn på riskperception som innebär att inte en faktor ensamt kan förklara om Ungdomarna har en låg eller hög riskperception.

Internet och sociala medier har möjliggjort möten och kommunikation mellan människor på ett helt nytt sätt än tidigare. Dock är cybervärlden samtidigt en otrygg och problematisk plats. Brott förekommer både offline och online. Uppsatsen grundar sig i denna problematik och syftar till att få en inblick i problematiken som finns rörande Ungdomar och nätbrott utifrån Ungdomarnas synvinkel. Mer specifikt gäller det kränkningar, olaga hot och sexualbrott.

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrån självrapporterade data undersöka hur föräldrars sysselsättningsgrad påverkar deras Ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjälp av enkäter som riktats till gymnasieUngdomar i årskurs tre och arbetet har utgått ifrån en positivistisk ansats. Grundläggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsättningsgrad hos föräldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för Ungdomars utveckling och lärande. Resultatet visade bland annat att Ungdomar med hög sysselsättningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg än Ungdomar från familjer med låg sysselsättningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts på området och bidrar med ökad kunskap om hur föräldrars sysselsättning kan påverka Ungdomars studieresultat i gymnasieskolan..

Tidigare forskning har visat på att barn till föräldrar med psykosociala problem själva löperstörre risk att utveckla någon form av psykisk ohälsa eller missbruksproblematik. Föreliggandestudie undersökte om gymnasieUngdomar vars föräldrar som har/haft psykosociala problem(psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik) skiljer från gymnasieUngdomar som intehar/haft föräldrar med dessa problem. Data om respondenterna (N=3419) erhölls via en databasfrån projektet ?Psykisk hälsa och drogvanor hos 18-åringar i Västra Götaland? vid Psykologiskainstitutionen, Göteborgs universitet. Resultaten visade att Ungdomar som kommer från familjermed psykosocial problematik uppvisar mer ångest- och depressionssymtom än Ungdomar sominte kommer från familjer med denna problematik.