Syftet med denna uppsats var att belysa ungdomars syn pÄ relationen till sina förÀldrar och om det finns ett samband med antisocialt beteende. Genom att studera litteratur gÀllande Àmnet försökte vi fÄ en förstÄelse för vad som kan vara bidragande faktorer för utvecklingen av ett antisocialt beteende. FrÄgestÀllningarna var: Finns det samband mellan ungdomars upplevelse av relationen till sina förÀldrar och antisocialt beteende hos ungdomarna? samt finns det samband mellan tiden ungdomarna spenderar med sina förÀldrar och hur relationen mellan förÀldrarna och ungdomarna ser ut? Den metod som anvÀnts utgick ifrÄn att ungdomar frÄn fyra klasser i Ärskurs nio besvarade en enkÀt. Enligt resultatet har ungdomar som i högre grad visar tecken pÄ antisocialt beteende en sÀmre relation till sina förÀldrar samt att tiden ungdomarna och förÀldrarna spenderar tillsammans Àr av betydelse.

Alkohol Àr ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vÀnner pÄverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som pÄverkade deras alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan landsbygd och stad. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som anvÀndes var berÀttelser dÀr ungdomar skrev om en situation dÀr de druckit alkohol eller avstÄtt samt öppna enkÀtfrÄgor.

Syftet med denna rapport var att ta reda pĂ„ vad ungdomar i UmeĂ„ har för uppfattning om polisen och hur ungdomar pĂ„verkar varandra. Teorikapitlet handlar om emotioner, förestĂ€llningar och attityder samt vad dessa grundrar sig pĂ„ och fyller för funktioner hos individen.En enkĂ€tundersökning gjordes pĂ„ Östra gymnasiet i UmeĂ„ och sammanlagt 50 elever mellan 16-19 Ă„r besvarade den. Figurer och medelvĂ€rden har gjorts för att fĂ„ en klar bild av resultatet. Resultatet visade att det finns ungdomar som har fĂ„tt en försĂ€mrad bild och uppfattning av polisen i UmeĂ„. Utöver den grupp som svarade att deras uppfattning försĂ€mrats fanns en ungefĂ€r lika stor grupp som svarade det motsatta.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.

Studiens syfte Àr att undersöka hur gymnasieungdomars sexuella erfarenheter ser ut samt att jÀmföra om det finns nÄgra likheter och/eller skillnader mellan ungdomar som gÄr studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram samt om ungdomars sexuella erfarenheter skiljer sig Ät beroende pÄ könstillhörighet. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkÀtstudie. EnkÀter delades ut till ungdomar i Ärskurs 1-3 pÄ en gymnasieskola. Studien baseras pÄ 104 ifyllda enkÀter. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds vid analysen av det empiriska materialet Àr begreppet ?KÀrleksideologin?, ett socialkonstruktivistiskt perspektiv pÄ kön, genus och sexualitet samt ett utvecklingsteoretiskt perspektiv vilket skildrar bÄde den biologiska och psykologiska synen pÄ ungdomars utveckling.

Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstÄnd av försÀmrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebÀra en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsÀttningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bÀst överensstÀmmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat frÄn 287 MCI patienter som utretts pÄ Huddinge sjukhus.

Hur ungdomar kan motiveras till att Äteruppta sina studier efter avhopp frÄn gymnasieskolan har legat till grund för denna undersökning som genomfördes i samarbete med LÀnsstyrelsen i Norrbotten. Syftet var att kartlÀgga attityder och intentioner vad det gÀller studier hos ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. Den erhÄllna kunskapen kunde sedan anvÀndas som ett underlag för att lÀgga fram förslag om vad skolan kunde göra för att försöka förhindra avhopp och motivera unga till att Äteruppta sina studier. En undersökningsmetod utformades med hjÀlp av Theory of Reasoned Action (TRA) av Fishbein och Ajzen, samt olika utredningar. Tretton intervjuer genomfördes med ungdomar som hade valt att avbryta sina gymnasiestudier under Ären 2002 och 2003 i en mindre och en större kommun i Norrbotten.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrÄn lÀrarens syn pÄ utomhuspedagogik och hur denna tillÀmpas. Uppsatsen bygger pÄ en elev-enkÀt till elever frÄn Äk 1 till Äk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lÀrare frÄn samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat pÄ frÄgor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillÀmpas. EnkÀtens frÄgor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lÀrarnas svar överstÀmmer vÀl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lÀrare tycker att det Àr bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det Àr en tillgÄng för alla att skolan har olika sÀtt att lÀra ut. Utom-huspedagogiken hjÀlper eleverna fram till kunskap frÄn teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.

Tramadol Àr en centralt verkande opioid vars smÀrtlindrande effekt frÀmst anses bero av tvÄ mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men Àven en inhiberande effekt pÄ Äterupptaget av och en stimulerande effekt pÄ den cellulÀra frisÀttningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn Àr 10 gÄnger lÀgre jÀmfört med kodein och 6000 gÄnger lÀgre jÀmfört med morfin.

Ungdomar med psykisk ohÀlsa. En kvalitativ studie om bakgrunden till ungdomars psykiska hÀlsa och behovet av utökade vÄrdformer..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ungdomar upplever betydelsen av sina förÀldrars engagemang för ungdomarnas eget vÀlbefinnande. Hur tillgÀngliga upplever ungdomarna att deras förÀldrar Àr; hur upplever ungdomarna deras samspel med förÀldrarna och hur upplever ungdomarna det sociala stöd de fÄr frÄn sina förÀldrar? I studien har Ätta ungdomar intervjuats om hur de upplever sina förÀldrars engagemang och samspel. Av intervjuerna har det bland annat framkommit att samtliga ungdomar ville spendera mer tid med sina förÀldrar, att de ville ha möjligheten att prata med sina förÀldrar om allt och att de gÀrna gjorde saker tillsammans. I diskussionen dras slutsatser att ungdomarna i denna studie upplevde att de mÄdde bÀttre om de hade möjligheten att pratar med sina förÀldrar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars anvÀndning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsomrÄde. FrÄgestÀllningarna ser ut pÄ följande sÀtt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill sÀga varför svÀr ungdomar och vilka ord uppfattar de som sÀrskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring Àmnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar anvÀnder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frÄgor?Metoden Àr en datainsamling som sker genom en enkÀtundersökning dÀr elever besvarar ett antal frÄgor, och dÀr Àven elevernas kön och Älder tas i beaktning. Som komplement till enkÀtundersökningen genomförs Àven en intervju bland skolpersonal.

FritidsgÄrdsverksamheten inom LuleÄ Kommun kommer genomgÄ en förÀndring i samband med att verksamheten ÄtergÄr till kommunal regi efter ett beslut frÄn 2011. PÄ grund av det kommande förÀndringsarbetet var Fritidsförvaltningen intresserade av att fÄ svar pÄ hur populÀra fritidsgÄrdar Àr för ungdomar bosatta inom dessa omrÄden och Àven vilken av de tvÄ fritidsgÄrdarna som Àr mest besökt. Detta har dÀrför varit en del av uppsatsen syfte, men förutom att ta reda pÄ detta undersöktes det Àven om det finns skillnader beroende pÄ bostadsomrÄde, kön, Ärskurs, etnisk bakgrund samt social klass för att se om dessa faktorer pÄverkade ungdomarnas val i dessa frÄgor pÄ nÄgot sÀtt. De tvÄ bostadsomrÄdena som tas upp i denna uppsats skiljer sig frÄn varandra i form av andelen utrikes födda, medelÄlder, boendeform och medelinkomst.I resultatet framkommer det att fritidsgÄrdens vanligaste besökare Àr killar, samt att den populÀraste fritidsgÄrden Àr den som Àr belÀgen i anslutning till högstadieskolan dÀr dessa ungdomar gÄr. Det Àr Àven under skoltid som de flesta besöken sker vilket ger en bild av att ungdomarna sÀllan tar del av verksamheten under sin fritid.