Sök:

Sökresultat:

3514 Uppsatser om Ungdomar (18-22ćr) - Sida 42 av 235

UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN : ? EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985

I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna 1965 och 1985. HÀr undersöks framför allt hur Äldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats över tid samt skillnader och förÀndringar mellan kvinnor och mÀn, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utlÀndsk bakgrund.Resultaten visar att Äldern vid flytten hemifrÄn har ökat för kvinnor men minskat för mÀn. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianÄldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna har ocksÄ mönstret för flytten hemifrÄn Àndrats. En allt större andel flyttar i Äldrarna kring 20 Är, bÄde bland kvinnor och mÀn.

Arbetslöshetens psykologiska inverkan pÄ ungdomar: en jÀmförelse mellan Sverige och Schweiz

Ungdomsarbetslösheten har ökat pÄ mÄnga hÄll i Europa som en konsekvens av lÄgkonjunkturen och i januari 2010 lÄg den i Sverige pÄ 29,1 procent. I Schweiz har ungdomsarbetslösheten, generellt sett, varit jÀmförelsevis lÄg och Är 2009 lÄg siffran pÄ 8,2 procent. Examensarbetets syfte var att undersöka vilken psykologisk inverkan arbetslöshet har pÄ arbetslösa ungdomar. En enkÀtundersökning genomfördes med 74 arbetslösa ungdomar i Äldrarna 15 till 24 Är i Sverige och Schweiz. EnkÀten baserades pÄ locus of control, self-efficacy och lycka/psykologiskt vÀlbefinnande och ungdomarnas syn pÄ framtiden och pÄ livet som helhet utvÀrderades ocksÄ.

Socialt kapital bland organiserade ungdomar

I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

"Det blir som en kompis" - en kvalitativ studie om unga tjejers blogglÀsande

Denna underso?kning bygger pa? en kvalitativ metod och fokuserar pa? unga tjejer som la?ser bloggar och deras uppfattning och tolkning av dem. Vi vill underso?ka varfo?r unga tjejer la?ser bloggar, om la?sarna ser upp till bloggare och om la?sarna a?r kritiska till na?gon blogg eller en del av en blogg. Fo?ljande fra?gor intresserar oss da? bloggar a?r ett fenomen som har o?kat enormt de senaste a?ren.

Dopinginformation i skolan

SamhÀllsutvecklingen medför förÀndringar i hur mÀnniskor lever sina liv. Traditioner och normer bryts ner och ifrÄgasÀtts i allt snabbare takt idag Àn tidigare. Den kulturella moderniseringen pÄverkar alla, i synnerhet ungdomar som befinner sig i en kÀnslig livsfas dÀr de söker sin identitet. Utseendet och kroppen har fÄtt en central roll idag, vilket inte enbart leder till en sundare livsstil utan Àven till en oroande kroppsfixering. Just kroppsfixeringen tillsammans med svag sjÀlvkÀnsla ligger mÄnga gÄnger bakom dopingmissbruk, ett missbruk som ökat bland ungdomar pÄ sistone.

Att vÀxa med grÀnser : Tillsynens hindrande och möjliggörande för ungdomars psykosociala utveckling pÄ hem för vÄrd eller boende

Ungdomar pÄ hem för VÄrd eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och Àr i behov av skydd, sÀkerhet och grÀnssÀttning. HVB-hem förvÀntas utifrÄn lagstiftning bereda ungdomar vÄrd och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal pÄ HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vÄrd och behandling pÄ HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas pÄ olika sÀtt och vilka konsekvenser detta fÄr för vÄrden och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

?Det finns sÄ mycket saker som krÀnker? En kvantitativ studie om ungdomars syn kring krÀnkningar pÄ sociala medier samt skolkuratorns roll i arbetet mot detta.

KrÀnkningar pÄ nÀtet Àr ett relativt nytt begrepp. MÄnga kÀnner nog igen det som nÀtmobbning. Den senaste tiden har det uppmÀrksammats en rad olika fall i media angÄende krÀnkningar pÄ nÀtet. Den forskning som finns idag berör frÀmst mobbning som begrepp och det finns en brist pÄ studier kring krÀnkningar pÄ nÀtet. Ungdomar Àr en grupp som i stor utstrÀckning anvÀnder sig av nÀtet som ett sÀtt att kommunicera.

Ungdomar lÀser - om lÀs- och bokvanor i Ärskurs nio och gymnasieskolan

This thesis investigates young people's (16-21) preferences in reading through a surveyincluding interviews and questionnaires. The groups attitudes towards reading and libraries,their reading and library habits, and to what extent eight libraries had bought the preferredliterature were also examined.Some reports from the 80's were used to find the changes. The result shows that youngstersread and visit libraries somewhat more frequently. Trivial literature is not as dominant, moreteenage-books were read. Popular themes are love, history, reality, fantasy/sf, and detectivestories.

Ungdomar och datorn : Vilken roll spelar datorn i ungdomars liv?

How does the computer influence teenagers' lives. I interviewed five young people, and gave a questionnaire to another 47, about this.What I found was that they were aware of and handled well the risks with the Internet and the computer, but had problems with the computer taking too much of their time. They wanted more time for their families and outdoor activities. It was mainly the Internet that seemed to have an influence on the teenagers, not the computer as a machine. They told me that there was a rough climate on the Internet, partly because of the possibility of being anonymous.

Stresshantering och vÀlbefinnande : Fördisponerad copings betydelse för subjektivt vÀlbefinnande

Trots en hög andel unga med psykosomatiska besvÀr visar statistiken Àven att ungdomar generellt upplever sig ha en god psykisk hÀlsa, ett gott humör, god sjÀlvkÀnsla och en god framtidstro. Denna studie fokuserar pÄ att utforska hur varaktiga mönster av stresshanteringsstrategier hos ungdomar kan relateras till deras subjektivt upplevda vÀlbefinnande i termer av affektiva tillstÄnd och kognitiva bedömningar av livstillfredsstÀllelse. En enkÀtundersökning genomfördes med 104 deltagare, varav 80 kvinnor, i Äldrarna 15 till 19 Är. MÀtinstrument som anvÀndes var svenska versioner av COPE Inventory, Positive and Negative Affect Schedule och Satisfaction With Life Scale. Resultatet visade att emotionsfokuserade copingstrategier i högre grad Àn respektive problemfokuserade strategier predicerade vÀlbefinnande, vilket skiljer sig frÄn tidigare resultat dÀr de senare stÄtt för detta samband frÀmst i studier med vuxna.

Ung och söt : en litteraturstudie som beskriver faktorer inom omvÄrdnad som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1

Bakgrund:Att vara ung och fÄ en kronisk sjukdom innebÀr för de flesta en omvÀlvande förÀndring i livet som kan pÄverka hela familjen. Diabetes typ 1 krÀver mycket av en ung person och dennes familj, t.ex. att följa ett regelbundet schema för insulinintag, blodsockermÀtning, att hÄlla en sÀrskild diet och föra regelbunden dagbok över blodsockervÀrdena, regelbunden fysisk aktivitet och att hantera lÄgt eller högt blodsocker. Compliance beskriver hur patientent vid en viss sjukdom följer rÄd och ordinationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1.

Attityder bland ungdomar i Norrbotten till att arbeta inom den kommunala vÄrden och omsorgen

Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av LuleÄ kommuns socialförvaltning. LuleÄ kommun ingÄr i ett projekt som kallas ?Our life as elderly?. MÄlet med projektet Àr att utveckla nya och effektiva lösningar för hÀlso- och sjukvÄrden inom dessa kommuner. En del av projektet tar upp frÄgor om personalrekrytering vilket denna uppsats berör.

"Att fÄ eller skaffa svenska kompisar det Àr inte lÀtt faktiskt." : En studie om ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nÀtverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvÄra respektive frÀmja upprÀttande av sociala nÀtverk. I studien anvÀndes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i Äldrarna 17-18. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av visuell elicitering i form av en nÀtverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nÀtverksteori, socialantropologisk nÀtverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori. Resultatet pekar pÄ att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nÀtverk i Sverige som de kan vÀnda sig till för sÄvÀl kÀnslomÀssigt som praktiskt stöd. Deras sociala nÀtverk bestÄr frÀmst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem sjÀlva, alternativt annan etnicitet Àn svensk.

Ungas framtid : En hermeneutisk studie om hur ungdomar upplever sin framtid

Det finns en tendens i dagens samhÀlle att ungdomar, istÀllet för att resa och 'hitta sig sjÀlv', satsar pÄ en bra utbildning och/eller jobb. De verkar inte följa sina drömmar i allt större grad, utan deras förvÀntningar Àr mer realistiska och nÄbara. FrÄgan Àr om detta Àr ett beslut som individen fattar helt sjÀlv eller om det finns andra krafter som pÄverkar detta beslut. Denna studie har tagit upp hur dagens ungdomar upplever sin framtid, vad som pÄverkar denna syn och om det finns plats för drömmar i dagens samhÀlle. Det teoretiska och begreppsliga ramverket bestod av Giddens teori om reflexivitet, Sennetts teori om flexibilitet samt begreppet govermentality, dessa har hjÀlpt till i förstÄelsen av hur ungdomarna ser pÄ sin framtid.

Upplevelsebaserade fritidsaktiviteter för generation Z : En konceptutveckling för ungas delaktighet i Allhuset, PiteÄ

Syftet med studien Àr att undersöka ungdomar tillhörande generation Zs behov och önskemÄl av fritidsaktiviteter i PiteÄ för att sedan utveckla ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gÄ till. Detta pÄ grund av ett uttryckt behov hos PiteÄ kommun av fritidsaktiviteter för ungdomar i en del av Allhuset. För att skapa aktiviteter som attraherar generation Z Àr det viktigt att förstÄ generation Zs karakteristiska drag samt ha en förstÄelse för dagens upplevelsesamhÀlle. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning och dess lÀrandeprocess för att ringa in problemet och samtal har förts med tre fokusgrupper med deltagare tillhörande generation Z. Ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gÄ till har skapats..

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->