Att drabbas av cancer är en mycket genomgripande upplevelse i livet och då särskilt för unga som genomgår stora omställningar med utveckling av den egna identiteten. Denna utveckling sker i samspel med omgivningen samtidigt som de genomgår en frigörelseprocess från föräldrarna. En cancerdiagnos kan innebära att mognadsprocessen försvåras med risk för isolering i det dagliga livet från såväl närstående som nära vänner. Behovet av stöd kan därför vara omfattande för unga personer som samtidigt som de är unga är på väg in i vuxenlivet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka erfarenheter av stöd ungdomar och unga vuxna har när de genomgår behandling för cancer.

Internkommunikation berör alla individer inom en organisation och utgör enstor och viktig del i arbetslivet. Ett grundläggande behov hos människan äratt ordna verkligheten, att abstrahera mening ur tillvaron och på så sättmotverka kaos. Då graden av individuella resurser, såsom känsla avsammanhang (KASAM), bidrar till hur individen tolkar och uppleverarbetsmiljömässiga faktorer så är studiens syfte att undersöka sambandmellan kommunikations- och arbetstillfredsställelse i relation till KASAM.Deltagarna var 141 medarbetare inom tillverkningsindustrin från femprivata företag i Mellansverige. Majoriteten var män, medelåldern 43.5 åroch anställningstiden varierade mellan 1 och 46 år. För att undersökastudiens hypoteser utfördes sambands- och regressionsanalyser.

Our aim was to explore employees' experiences of exposure to violence, threats of violence as well as their experiences of encountering victims of violence and to relate their experiences to Sense of coherence (SOC) and Maslach's burnout inventory (MBI).We sent out a questionnaire to employees at three different workplaces. Our questionnaire included previously validated SOC and MBI questionnaires as well as six additional questions regarding violence. We sought to explore the relationships between experience of exposure to violence and encounters of victims of violence and SOC and MBI. We found that employees with a higher level of SOC exposed to violence or threats felt a higher level of security. In encountering victims of violence we found that employees with a lower level of SOC more frequently experienced indifference, fear and anger.

Kompetenstransfer handlar om att överföra sin kunskap och kompetensfrån en situation till en annan. Tidigare forskning har belyst transfer i en utbildningskontext men inte i en kontext av arbetsbyten. Syftet med studien var att se om variablerna: self-efficacy, karriärplanering, samt personlighetsdraget samvetsgrannhet har ett samband medkompetenstransfer i en kontext av omställning och byte av arbete. Studien genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning och urvalet bestod av 62 personer som erhölls av ett omställningsföretag. Resultatet från en hierarkisk regressionsanalys visade att karriärplaneringsvariabeln karriärbyte hade ett signifikant samband med kompetenstransfer; personer som inte bytt bransch upplever mer kompetenstransfer än de som bytt bransch.

Jämställdhet innebär att alla människor, oavsett kön, har samma möjligheter, rättigheter och inflytande över sitt eget liv och över det samhälle vi lever i. Sverige beskrivs ofta som världens mest jämställda land, men även om det svenska samhället har blivit betydligt mer jämställt så finns det dock fortfarande skillnader mellan kvinnor och män, både i arbetslivet och i privatlivet. Studiens syfte var att beskriva vilka ramar människor som arbetade med jämställdhetsfrågor på svenska företag upplevde sig ha i sitt arbete med dessa frågor. Sex personer som arbetade med jämställdhet intervjuades och efter transkribering genomfördes en tematisk analys. Resultaten visade att det fanns liknande upplevelser av vad som utgjorde möjligheter och hinder för organisationer då de arbetade med jämställdhet.

De senaste åren har en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna blivit utmattningssyndrom (utbrändhet). Det finns idag för lite forskning om effektiva rehabiliteringsmodeller som kan hjälpa utbrända människor tillbaka till arbetslivet. Studien undersökte hur personer med utmattningssyndrom upplevt sin utbrändhet och hur detta påverkat arbetsförmågan samt hur rehabilitering med B-modellen haft någon verkan med avseende på arbetsförmågan. Tre undersökningsdeltagare (tidigare utbrända) intervjuades samt deras chefer. Kvalitativ induktiv tematisk analys användes för analys och tolkning av intervjuerna.

Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag.För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser.Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar.

Arbetet har undersökt användandet av intranet som informationsmedium. Huvudsyftet är att ur användarsynpunkt, ta fram vilka faktorer som inverkar på användandet av intranet. För att arbetet skall kunna ge en övergripande bild har arbetet tagit fram vilken/vilka faktor/er som inverkar till största del och således tagit fram en rangordning.Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Skövde. För undersökningens bredd har både enkäter samt intervjuer genomförts bland anställda på företaget. Resultatet som framkom är följande:1.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av och förståelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av två olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvänts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal från dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrån Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration på flera sätt, främst genomspråkundervisning som fyller en särskild funktion då den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligtcritical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer.

Tidigare forskning inom ämnet introduktion av nyanställda har främst behandlat två separata perspektiv. Det ena handlar om frivillig avgång och det andra fokuserar på socialisation i arbetslivet. Studiens syfte var att undersöka om introduktion av nyanställda påverkar arbetstrivsel och intention till frivillig avgång. 100 nyanställda deltog i enkätstudien och 19 frågor besvarades gällande introduktion av nyanställda samt upplevd arbetstrivsel. En väl genomförd introduktion visade sig leda till nöjdare nyanställda som trivdes bättre och hade färre intentioner till frivillig avgång.

I denna studie har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats med djupintervjuer där fem verksamma pedagoger inom särskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet är att undersöka hur dessa fem pedagoger ser på sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvårigheter klarar av sin skolgång. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svårigheter? Vilka framgångsfaktorer går att finna? Studien genomfördes under höst- och vårterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frågor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under några veckor i pågående hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger.

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn på förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro där sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebär att individen utvecklas, formas och stöper sig själv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar därigenom ett socialt nätverk av relationer.

Syfte: Att beskriva och analysera sjuksköterskors kunskap, användning av och inställning till avledning som en smärtlindrande omvårdnadsmetod vid procedursmärta hos barn. Metod: Fyrtioen sjuksköterskor, varav sexton specialistutbildade, från tre olika pediatriska slutenvårdsavdelningar besvarade en enkät som sedan analyserades med hjälp av innehållsanalys samt i statistikprogrammet SPSS där t-tester och Spearman?s rangkorrelationskoefficient beräknats. Resultat: En stor andel utav sjuksköterskorna hade hört talas om avledning och använde sig regelbundet av metoden. Två tredjedelar, främst specialistutbildade, hade hög kunskap kring avledning och ansåg sig använda metoden i hög utsträckning. Flertalet, främst specialistutbildade, var positivt inställda till metoden. Specialistutbildade sjuksköterskor hade högre kännedom och kunskap än grundutbildade sjuksköterskor.