Försvarsmakten Àr anbefallda av statsmakten att tillÀmpa en styrmodell  kallad mÄl- och resultatstyrning.Försvarsmakten har fÄtt kritik för sitt sÀtt att analysera och utvÀrdera genomförd verksamhet. Det övergripande syftet med undersökningen Àr dÀrför att med bakgrund av litteratur pÄ omrÄdet belysa tillÀmpningen av mÄl- och resultatstyrning som styrform i dels ett privat företag och dels i Försvarsmakten. Detta görs genom intervjuer med olika befattningshavare inom respektive organisation. Jag jÀmför sedan resultatet och pÄvisar skillnader och likheter.Resultatet jÀmförs ocksÄ med vad litteraturen sÀger i Àmnet. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga likheter men ocksÄ nÄgravÀsentliga skillnader.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka huruvida feministisk porr i serieformat yttrar sig i den seriepornografiska novellen Maran tecknad och skriven av Lina Neidestam, samt vad som hÀnder nÀr det pornografiska Àr i form av tecknad bild. Uppsatsen undersöker alltsÄ vilka kroppar som (o)synliggörs i Maran, hur subjekt/objekt görs samt hur Maran Àr feministisk. Med teoretisk utgÄngspunkt i Butlers heterosexualla matris, intersektionalitetsbegrepp, makt, ÄskÄdarskap samt performativitet görs en bildanalys av utvalda uppslag i Maran. Detta görs genom att undersöka hur Neidestam berÀttar fram det som sker i Maran, hur detta tolkas och vad det har för betydelse för den tÀnkta mottagaren. Resultatet visar att utifrÄn min positionerg anser jag Maran vara feministisk och bidrar till ett nytt sÀtt att se och tÀnka kring pornografi.

I denna komparativa analys av den interpersonella nivÄn jÀmförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmÀnheten pÄ Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de tvÄ myndigheterna försöker förlika sig med FacebookanvÀndarna och skapa relationer genom sprÄket. UtgÄngsunkten för analysen och jÀmförelsen Àr att myndigheter verkar ha svÄrt att anpassa sitt sprÄk pÄ Facebook eftersom myndigheter Àr en offentlig verksamhet medan Facebook Àr en verksamhet som frÀmst Àr privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera pÄ Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit lÀngre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll pÄ vilket sÀtt FacebookanvÀndare kan interagera med dem.

I den nya lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus pÄ estetiken. Estetik kan innefatta mÄnga olika omrÄden i förskolans verksamhet men poÀngteras ofta i Àmnen som musik och bild. Den hÀr studien syftar pÄ att undersöka hur sex förskollÀrare tycker och tÀnker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sÀttas i relation till lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjÀlp av samtalsintervju dÀr sex förskollÀrare intervjuas med samma frÄgor.

VÄr uppsats handlar om att utvÀrdera, och nyttan med att utvÀrdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, bÄde teoretiskt och utifrÄn en verksamhet och dess mÄl, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvÀrdera nyttan och mÄlen i densamma. Uppsatsen Àr en sÄ kallad intressentutvÀrdering och utifrÄn denna jÀmförs nÄgra av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör ocksÄ för nÄgra utvÀrderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man anvÀnder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handlÀggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgÄtt frÄn vÄra frÄgestÀllningar i faktainsamlingen.

Vid en tillbakablick, visas det tydliga förÀndringar i svensk lagstiftning om sexualbrott mot barn. Det förekom till exempel lÀnge att Àven barnen kunde straffas med döden om det blivit utsatt för vÄldtÀkt. En stor del i lagÀndringarna Àr just Àndringar i samhÀllsvÀrderingarna som ligger till grund för det vi tror pÄ. Just dessa vÀrderingar Àr grunden till att Sverige ratificerade barnkonventionen 1990. Detta undertecknande medförde i sin tur att Sverige mÄste anpassa sina lagar, till det som föreskrivs i barnkonventionens artiklar för att öka skyddet för barn, samt för att harmonisera med konventionen i sin lagstiftning.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsÀttningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten sÀger gÀllande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts pÄ mellanstadiet i en landsortsskola i vÀstra VÀrmland och omfattats av 151 elever och Ätta lÀrare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de Àmnen dÀr observationerna pekade pÄ god mÄluppfyllelse, dÀr eleverna var delaktiga i sitt eget lÀrande samt dÄ lokalerna var ÀndamÄlsenliga. Materialet visar Àven att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lÀrande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

En av de vanligaste parasitsjukdomarna med dödlig utgÄng i vÀrlden idag Àr amöbadysenteri. Sjukdomen orsakas av parasiten Entamoeba histolytica. Den sprids huvudsakligen feco-oralt och förekommer endemiskt i utvecklingslÀnder med otillrÀckliga sanitÀra faciliteter och dÄliga hygienkunskaper. PÄ senare tid har den Àven spridit sig till lÀnder i vÀst. Man kan urskilja tvÄ typer av riskfaktorer; dels de som predisponerar för en infektion, och dels de som ökar risken för att utveckla allvarlig sjukdom till följd av en sÄdan.

Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den rumsliga utformningen av utomhusmiljön i förskolan frÀmjar inkludering av barn i Äldrarna ett till sex Är dÀr möjlighet till olika typer av lek och pedagogisk verksamhet understöds. Studien Àr förlagd till Mullvadens förskolegÄrd pÄ Södermalm i Stockholm. Det Àr en kvalitativ studie dÀr observations-, intervju-, enkÀt- och litteraturstudier har genomförts. I resultatdelen har tre tematiska omrÄden lyfts fram; Äldersanpassning, rumslighet och pedagogisk verksamhet. Genom designprocessen har sedan dessa tematiska omrÄden brutits ner till temat för gestaltningsförslaget; variation och kontrast.

Företags behov av att sÀrskilja sig pÄ dagens marknad Àr idag större Àn nÄgonsin. Detta dÄ konkurrensen har ökat och dÀrmed antalet valmöjligheter. Med dagens teknologi Àr det Àven möjligt att kopiera allt som ett ?lyckat? företag gör. Samtidigt har den digitala revolutionen bidragit till att konsumenter har vant sig vid att kunna fÄ vad som helst, nÀr som helst och var som helst.

Uppsatsen behandlar genombrottet av damfotbollen i Sverige pÄ 1970-talet. MÄnga hade dÄ en pessimistisk syn riktad mot damfotbollen. Laholms FK Àr en mindre klubb i södra Halland, som 1971 startade ett damfotbollslag. I uppsatsen har jag undersökt Laholms FKs damlag, frÄn det att damlaget startar sin verksamhet, fram till Är 1980. 1980 hade damlagen i Sverige rotat sig i idrottens vÀrld.

Abstract Ödbratt, Ricarda & Magnusson, Åsa (2013). Multimedia i förskolan Möjlighet eller utmaning. Malmö: LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna undersökning Ă€r att belysa multimedias roll som pedagogisk redskap i förskolans verksamhet. VĂ„r erfarenhet sĂ€ger att vissa pedagoger blir stressade av att anvĂ€nda multimedia i verksamheten. De sĂ€ger ofta att utbildningen pĂ„ multimediatekniken Ă€r minimal, samt att multimedia, ska fĂ„r för stort utrymme i verksamheten och att andra aktiviteter dĂ„ blir Ă„tsidosatta. Trots att EU redan 2007 manar att utrusta sina medborgare i tidig Ă„lder med digitalkompetens, sĂ„ har det inte hĂ€nt mycket pĂ„ den fronten.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.