På histopatologiska laboratoriet vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping är dehydreringsprocessen i dagsläget förlagd över natt. För upprätthållande av god kvalitet på diagnos med förbättrat provflöde och utnyttjande av instrumentens fulla kapacitet önskas att ett kortare dehydreringsprogram implementeras och förläggs dagtid. Syftet med denna studie var således att utvärdera ett kortare dehydreringsprogram för stansbiopsier från human hud och portio. Detta har gjorts utifrån cellmorfologiska bedömningsgrunder och bedömning av färgkvalité av rutinfärgning med Hematoxylin och Eosin samt specialfärgningarna polykrommetylenblått enligt Unna, Periodic acid-Schiff och Giemsa. Ett material om 87 biopsier från human hud samt portio dehydrerades fördelat över gällande rutinprogram samt utvärderat kortprogram.

Synen på invandring i Sverige har länge varit omdiskuterad, inte minst i media men även i politiska debatter. Invandringsnegativa partier får allt större stöd särskilt sett till det senaste decenniet. I den här uppsatsen undersöks ungdomars attityder till invandring, i Sverige, jämfört med den äldre befolkningen och skillnader i attityder till invandring inom gruppen ungdomar med hänsyn till bostadsregion, kön, föräldrars utbildningsnivå samt föräldrars invandrarbakgrund. Uppsatsen baseras på data från European Social Survey, 2002. Chi² -test används för att testa skillnaderna i attityder mellan grupperna.

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.

Syftet med denna uppsats var att utifra?n Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder underso?ka vilka attityder andraa?rselever pa? gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utga?ngspunkt a?mnade vi ocksa? att underso?ka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsa?gs individens va?rderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd.

Narkotika är en viktig fråga för människorna i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur omfattande narkotikamissbruket är i Umeå bland unga människor i åldern 15-25 år. Dessutom orientera oss och läsaren i hur olika samhällsinstanser kan arbeta och samarbeta runt narkotikaproblemet. För att få reda på hur det drogförebyggande arbetet bland ungdomar ser ut har vi använt oss av rapporter, webbaserade källor, statistik samt övrig litteratur. I rapporten beskriver vi hur man kan upptäcka ett missbruk och hur unga människor kan komma i kontakt med narkotika.

Det här examensarbetet har gått ut på att ta reda på hur en ung tv-publik reagerar på effekter i samhällsprogram på tv och hur skillnaden mellan ett inslag utan effekter och ett med effekter upplevs. Jag ville också ta reda på hur man i två fokusgrupper diskuterar och resonerar kring objektivitet på två olika genrer av tv-program. Forskningsfrågorna var: Hur ser två grupper av unga tv-tittare på redigerade effekter i samhällsprogram på tv? Hur upplevs skillnaden mellan ett nyhetsinslag och en dokumentär? Hur viktigt anser de objektivitet vara inom tv-produktioner? För att ta reda på detta genomfördes en fokusgruppsundersökning där åtta personer i åldrarna 20-28 år i två grupper fick titta på ett inslag som redigerats på två olika sätt. Originalversionen har producerats för TV4Nyheterna i Luleå och är helt utan musik och andra effekter.

Often places for children and youth are planned how adults think children and adolescents want them, but we are often wrong. As a result, we find empty playgrounds while our target groups are building dens in the bushes, hanging around shopping areas, and so on. This report is an attempt to create a place for young people based on the opinions of their needs and their environment to better understand how to design a place that suits them well. To gain knowledge about how it is to be young in Simrishamn, a small township in the southwest of Sweden, I interviewed children and young adolescents. The interviews were all carried out in groups, mostly in larger groups inside where the result differed a lot depending on the settings for the interview. Two walkabouts with groups of three children were also made. Most of the children were eager to participate and tell about their reality, but some preferred not to.

Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar är eller känner sig övervakade och kontrollerade. På grund av särskilda regler och normer begränsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka är då dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen är ungdomar som är placerade på institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i särskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instängd institutionell sfär påverkar dessa ungdomar och deras liv på olika sätt.

Barn och unga av idag är digitalt infödda i förhållande till oss vuxna som är invandrade i dagens digitala samhälle. Då skolan speglar samhället är det en högaktuell fråga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende på multimodalitet, motivation och social interaktion i lärandemiljöer. Utgångspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhållningssätt där jag tillsammans med lärare och elever i särskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lärandet. Genom observationer och intervjuer på arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfång av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig själv inte är ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som är multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som är helt individuellt anpassade utifrån den enskilde elevens behov.

Studiens syfte var att, genom identifikationen av rådande diskurser, ta reda på vilka eventuella regler som kunde tänkas styra personalens bemötande av placerade unga på ett svenskt hem för vård och boende (HVB). Med en diskursanalytisk ansats, inspirerad av Foucault, granskade vi därför hur det sociala arbetet med barn och unga omnämns i statliga direktiv för socialvård, tillika i personalens utsagor vid så kallade överrapporteringar (mellan arbetsskiften). Vi tog även del av verksamhetens organisationsbeskrivning, samt försåg oss med omfattande vetenskapliga referenser inom svensk välfärdsforskning. Mot bakgrund av detta fann vi fyra diskursiva praktiker: Myndighet, allmänhet, verksamhet och vetenskap. Vilka var för sig och tillsammans kunde ses forma, vidmakthålla, reproducera och i vissa fall förändra den svenska barnavårdsdiskursen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ungdomar beskriver steget vidare från studieavbrott till sysselsättning. Författarna använde kvalitativa forskningsintervjuer baserade på en intervjuguide för att besvara studiens frågeställningar, med avsikt att fånga in kunskap om de ungas uppfattningar kring vändpunkter samt betydelsen av självbilden och relationer i omgivningen. Totalt genomfördes fyra intervjuer med ungdomar i åldrarna 17-20 år, där samtliga gjort studieavbrott under gymnasietiden men vid tillfället för intervjuerna var åter i någon slags sysselsättning. Författarna använde tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism och KASAM för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien påvisade att samtliga ungdomar upplevt någon slags vändpunkt under vägen tillbaka till sysselsättning, som de anger varit betydande.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga har de senaste 10-20 åren ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohälsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att främja psykisk hälsa. Metod: Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero på socioekonomiska skillnader och stress.

Att drabbas av cancer är en mycket genomgripande upplevelse i livet och då särskilt för unga som genomgår stora omställningar med utveckling av den egna identiteten. Denna utveckling sker i samspel med omgivningen samtidigt som de genomgår en frigörelseprocess från föräldrarna. En cancerdiagnos kan innebära att mognadsprocessen försvåras med risk för isolering i det dagliga livet från såväl närstående som nära vänner. Behovet av stöd kan därför vara omfattande för unga personer som samtidigt som de är unga är på väg in i vuxenlivet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka erfarenheter av stöd ungdomar och unga vuxna har när de genomgår behandling för cancer.

Kunskap om ungdomars alkohol- och drogvanor är en viktig aspekt i förhållande till socialt arbete. Kunskaperna kan bidra till verktyg för att kunna göra rätt bedömningar och insatser. Med detta som utgångspunkt har denna studie utförts med syftet att undersöka uppfattningar om alkohol och droger hos ungdomar mellan 13-15 år. Studien är utförd med en kvantitativ ansats. Ett utskick av 164 enkäter gick ut till högstadieelever på en skola i Mellansverige.

Under senare år har en allt mer spänd och infekterad relation uppstått mellan det svenska majoritetssamhället och den muslimska minoritetsbefolkningen i landet. Omfattande studier definierar fenomenet som islamofobiska strömningar, i Sverige och övriga Västvärlden. Studiens syfte är att få förklaringar till ungdomars inställning till muslimer och islam. Aspekterna socioekonomiska, sociala och könsrelaterade bakgrundsfaktorer anses enligt tidigare forskning påverka ungas intoleransgrad mot minoriteter, och ingår således i undersökningen. Som metod används individuella intervjuer där respondenterna får förklara sina ställningstaganden.