Konkurrensen om talangfull och skicklig personal har hårdnat i framförallt kunskapsintensiva branscher där de anställda ses som företagens viktigaste tillgång. Den ökade konkurrensen om arbetskraft har lett till att företagen måste fokusera betydligt hårdare på att inte bara rekrytera talangfull och skicklig personal, utan även få dem att vilja stanna kvar och arbeta inom organisationen. En strategi som växt fram det senaste decenniet är employer branding, vilket är ett verktyg företag kan och bör arbeta med för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland nuvarande och potentiell personal. Företag kan uppnå målet med att bli en attraktiv arbetsgivare genom att vara framgångsrika i arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke.I den här studien undersöker vi hur revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Det huvudsakliga syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för processen employer branding.

Arbetskraftsinvandring har, under stora delar av 1900-talet, varit ett sätt för de svenska företagen att finna arbetskraft till den expansiva industrisektorn. Intresseorganisationerna på den svenska arbetsmarknaden, Landsorganisationen (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), ansåg att arbetskraftsinvandring var en förutsättning för att trygga den svenska arbetsmarknaden. LO var trots detta kritiskt inställd till arbetskraftsinvandring, då organisationen ansåg att lönekonkurrens bland arbetskraften kunde uppstå. Dock lyckades organisationen komma överens med SAF om att arbetskraftsinvandrarna skulle omfattas av de svenska kollektivavtalen och på det sättet undveks en konflikt på arbetsmarknaden. Under 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen till Sverige, vilket till stor del berodde på den ekonomiska nedgång som drabbade Sverige.

När företag ska besluta var man ska etablera sin verksamhet finns det en rad olika lokaliseringsfaktorer som spelar in: bland annat närhet till marknader och andra företag, platsens kostnad och infrastruktur, tillgång till rätt arbetskraft, statlig påverkan samt företagsklimat och livskvalitet. Angered, som är Göteborgs mest segregerade stadsdel, har en väldigt hög arbetslöshet och få arbetstillfällen inom den privata sektorn. För arbetssökande i segregerade bostadsområden är närhet till arbetsmarknaden viktigt för chanserna till att få jobb och Angered behöver därmed göras mer attraktivt för företag.Den här studiens syfte var att undersöka hinder och drivkrafter för lokalisering av arbetstillfällen inom den privata sektorn i Göteborgs segregerade stadsdel Angered. Uppsatsens frågeställningar var:1. Vilka är de främsta orsakerna bakom bristen på arbetstillfällen inom den privata sektorn lokaliserade i Angered?2.

Den svenska identiteten formas i mötet med andra kulturer. Under de senaste decennierna har folk från alla världens hörn invandrat till Sverige. Denna process påverkar också det svenska samhället och dess grunder. Sverige har haft förmånen att stå utanför båda världskrigen under 1900-talet. Därför har behovet av att försvara och definiera sin identitet inte varit lika stort som i många andra länder.

Den allmänna värnplikten avskaffades i Sverige den 1 juli år 2010. Detta efter ett riksdagsbeslut från året innan, den 16 juni 2009. Från och med denna tidpunkt övergick Försvarsmakten direkt från att vara ett värnpliktsförsvar till att bli, i fredstid, en utpräglad yrkesarmé. Som en effekt utav denna indragning av Försvarsmaktens kontinuerliga tillförsel av personal måste Försvarsmakten nu rekrytera nödvändig arbetskraft på annat sätt via den öppna arbetsmarknaden. Sedan år 2010 fram till 2013, vid värnpliktens avskaffande, har Försvarsmakten satsat 350 miljoner kronor på marknadsföring.

Den allmänna värnplikten avskaffades i Sverige den 1 juli år 2010. Detta efter ett riksdagsbeslut från året innan, den 16 juni 2009. Från och med denna tidpunkt övergick Försvarsmakten direkt från att vara ett värnpliktsförsvar till att bli, i fredstid, en utpräglad yrkesarmé. Som en effekt utav denna indragning av Försvarsmaktens kontinuerliga tillförsel av personal måste Försvarsmakten nu rekrytera nödvändig arbetskraft på annat sätt via den öppna arbetsmarknaden. Sedan år 2010 fram till 2013, vid värnpliktens avskaffande, har Försvarsmakten satsat 350 miljoner kronor på marknadsföring.

Befolkningsrörelser är inget nytt fenomen, de har funnits under lång tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra världskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men även andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utländsk bakgrund finns. Idag har ungefär en sjättedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhållandevis få personer med utländsk bakgrund, drygt tre procent av invånarna är födda utanför Sverige. Migrationsprocessen består normalt av fyra delar.

Jag har gjort ett försök att ta reda på vad det är som får ett kön att bryta sig in i ett yrke som så totalt domineras av det motsatta könet. Närmare bestämt vad som i detta fall har påverkat kvinnorna att välja utbildningen/yrket för att bli anläggningmaskinister.Branschers efterfrågan på arbetskraft varierar över tid och den personliga situationen för arbetaren lika så. Därför bör vi värna om en mer flexibel arbetsmarknad där fler därigenom får en större möjlighet att pröva på och byta bransch under sitt arbetsliv. Inte bara kvinnorna skulle vinna på en mer jämlik arbetsmarknad. Om kvinnorna i större utsträckning kommer in på mansdominerade arbetsplatser skulle acceptansen inte bara öka för kvinnorna men även för de män som vill in i de kvinnodominerade yrkena.Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringen i andel kvinnor i yrket anläggningsmaskinförare samt att belysa några tänkbara förklaringar till denna förändring.

En god kunskapsöverföring inom produktionsföretag är idag en central fråga. Inom industrinses arbetskraften inte längre enbart som en inkomstbringande källa utan även som en insamlingsbas av kunskap och erfarenheter. Detta har sin förklaring i att allt fler företag hargått ifrån en totalfokus på själva produktionsenheterna till att konkurrerar med sina anställdaserfarenheter och kunskaper. Kunskapsöverföring kan ses som en nyckel för ett företags fortlöpandevälmående. Om kunskapsöverföringen är bristfällig leder det till en hämmad effektivitetoch en försvårad konkurrenssituation.

Tomater finns i dagligvaruhandeln året runt. I Sverige finns ingen produktion av tomater vintertid och då behöver de importeras från länder som har ett varmare klimat. Sverige har en egen produktion av tomater från april till november. Trots egen produktion kan inte efterfrågan på marknaden mötas, inte ens på sommaren. I Sverige har koldioxidsskatterna och diskussionerna om fortsatta höjda skatter i framtiden fått många odlare att byta uppvärmning från fossila bränslen till förnybar energi.

I och med den lagförändring som trädde i kraft den 1 januari 2004, då räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt på den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar ska själva ansvara för säkerheten, vilket innebär ett större behov av kunskap inom området. Luftfartsverket, som tidigare hållit utbildningar internt inom brand, räddning och säkerhet, har nu valt att lansera denna tjänst till externa kunder, för att bättre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet hos potentiella kunder.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att ställa kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjänsten är tänkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur väl de överensstämmer och genom det få fram hur Luftfartsverket kan använda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjänst och därigenom skapa nöjda kunder.Vår studie baseras på teorier kring marknadsföring och innovationer.

I och med den lagförändring som trädde i kraft den 1 januari 2004, då räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt på den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar ska själva ansvara för säkerheten, vilket innebär ett större behov av kunskap inom området. Luftfartsverket, som tidigare hållit utbildningar internt inom brand, räddning och säkerhet, har nu valt att lansera denna tjänst till externa kunder, för att bättre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet hos potentiella kunder.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att ställa kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjänsten är tänkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur väl de överensstämmer och genom det få fram hur Luftfartsverket kan använda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjänst och därigenom skapa nöjda kunder.Vår studie baseras på teorier kring marknadsföring och innovationer.

I och med den lagförändring som trädde i kraft den 1 januari 2004, då räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt på den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar ska själva ansvara för säkerheten, vilket innebär ett större behov av kunskap inom området. Luftfartsverket, som tidigare hållit utbildningar internt inom brand, räddning och säkerhet, har nu valt att lansera denna tjänst till externa kunder, för att bättre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet hos potentiella kunder.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att ställa kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjänsten är tänkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur väl de överensstämmer och genom det få fram hur Luftfartsverket kan använda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjänst och därigenom skapa nöjda kunder.Vår studie baseras på teorier kring marknadsföring och innovationer.

I och med den lagförändring som trädde i kraft den 1 januari 2004, då räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt på den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar ska själva ansvara för säkerheten, vilket innebär ett större behov av kunskap inom området. Luftfartsverket, som tidigare hållit utbildningar internt inom brand, räddning och säkerhet, har nu valt att lansera denna tjänst till externa kunder, för att bättre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet hos potentiella kunder.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att ställa kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjänsten är tänkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur väl de överensstämmer och genom det få fram hur Luftfartsverket kan använda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjänst och därigenom skapa nöjda kunder.Vår studie baseras på teorier kring marknadsföring och innovationer.

I dagsläget finns det endast ca 30 småskaliga slakterier i Sverige. Orsaken till utvecklingenmot större och färre slakterier är minskad lönsamhet i branschen och en hårdnande konkurrensfrån importerat kött.För konsumenten blir det allt viktigare med närproducerat kött, men för uppfödarna är detfortfarande ekonomin och lönsamheten som är det viktiga. Närheten till slakteri ellerkonsument kommer i andra hand.Föremålet för vår studie är Gunnarsbo Gård i Svenljunga som ägs av Lollo Alling. GunnarsboGård har i dagsläget inget slakteri, men planerar en småskalig slakteriverksamhet. Enligtplanen ska uppfödare kunna hyra lokalerna och själva sköta slakt, styckning ochvidareförädling, eller hyra in professionella slaktare, styckare och charkuterister.Syftet med denna uppsats är att klargöra vilket av tre alternativ som är mest lönsamt: 1) attuppfödaren säljer djuren direkt till ett storskaligt slakteri, 2) att uppfödaren hyr lokaler avGunnarsbo Gård.