Produktansvar är det ansvar en tillverkare, säljare eller någon annan har för skada som uppkommer genom en levererad produkts skadebringande egenskaper. Enligt gällande rätt kan en säljare bli ansvarig gentemot en kommersiell köpare i Sverige för produktskador på två grunder, dels culpa, dels garanti. Garantiansvar innebär att en säljare blir strikt ansvarig för skadan, om han på ett eller annat sätt har garanterat att den levererade varan inte skall ge upphov till några skador. Vad som kan rymmas inom en säljares garantiansvar är oklart, det finns i dagsläget inga fastställda regler för när en säljare kan bli ansvarig till följd av garanti men genom praxis kan man utläsa att den kan vara både uttrycklig och underförstådd.Enligt min mening finns det två ? eventuellt tre ? slags underförstådda garantiförpliktelser.

Detta examensarbete var ett projekt som utförts på uppdrag av SCA AB. Syftet var att utveckla en prototyp av en flexibel upphängningsanordning för tre modeller av toalett dispensers nämligen S1,T2 och H2. Samma upphängning ska gälla för alla tre modeller och minimera skada på väggarna. Fokus låg på flexibiliteten, enkel att montera och robusthet. Arbetet har följt en strukturerad produktutvecklingsprocess som inleddes med informationsinsamling genom konkurrensanalys, studiebesök och intervjuer.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i någon form av demenssjukdom, och antalet personer med demens i Sverige beräknas 2014 vara cirka 160 000 personer (Socialstyrelsen, 2014). I omvårdnaden av personer med demens ställs sjuksköterskan inför etiska dilemman där hen hamnar i kläm mellan rättsligt läge, och sin skyldighet att bevara vårdtagarens värdighet och integritet (Lejman et al, 2013). Syfte: Att undersöka etiska dilemman sjuksköterskan upplevt i samband med att vårdtagare med demens motsatt sig omvårdnad. Studien avsåg även undersöka om situationer fanns då sjuksköterskan ansåg tvång vara berättigat, om strategier användes för att övertyga vårdtagare med demens som motsatte sig omvårdnad samt om strategier användes för att förekomma detta. Metod: En studie med kvalitativ ansats gjordes, bestående av sex semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom demensvård, alternativt hade en konsultativ roll inom demensvård i Malmö stad. En modifierad version av Burnards (1991) metod för innehållsanalys gjordes. Resultat: Ett tema, komponenter för en etiskt god omvårdnad, tre kategorier och sju underkategorier framkom i resultatet.

Skadeståndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestämmelserna i lagen, ska ersätta därigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska påvisa i) ärendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestånd ska kunna utgå. Regleringen bygger på ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen är fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestämmelser om när en upphandlande myndighet får avbryta en offentlig upphandling.I rättspraxis har fastställts att det krävs "sakligt godtagbara skäl" för att en påbörjad upphandling ska få avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skäl är fortfarande diffust, men vad som kan konstateras är att avbrytandet måste vara förenligt med samtliga gemenskapsrättsliga principer och att beslutet inte får vara godtyckligt.

Uppsatsen behandlar konkursrätten och vilken mån konkursboet bär ansvaret för gäldenärens miljöfarliga avfall. Syftet med uppsatsen är att utreda rättsläget om hurvida konkursboet kan bli ansvarigt för gäldenärens miljöfarliga avfall. Metoden som använts i uppsatsen är en traditionell juridisk metod med fokus på rättspraxis. Rättsläget i denna fråga har varit väldigt omdiskuterat de senaste 10 åren och också framstått som väldigt oklart. Varför ämnet varit oklart är för att det är två starka rättsområden, konkursrätten och miljörätten som kolliderar.Viktiga principer inom de båda områdena kolliderar.

Till följd av att användningen av Internet har ökat kraftigt de senaste åren har många företag etablerat sig med webbplatser på detta medium. Ett av hoten mot webbservrar är distribuerade överbelastningsangrepp vilka kan skada ett företags rykte genom att göra deras webbplats otillgänglig. Angreppen har som mål att överskölja en webbserver med data och därmed göra den oanträffbar för andra användare. Det är svårt att skydda sig mot ett angrepp av det här slaget eftersom datamängden är mycket stor och den normala trafiken får svårt att nå webbservern. Målsättningen i detta projekt är att utveckla och undersöka en skyddsmetod som kan användas på en webbserver för att skydda den mot överbelastningsangrepp.

I uppsatsen undersöks omfattningen av revisorns ansvar för vårdslös revision av ett aktiemarknadsbolags årsredovisning, och därefter analyseras ansvarets omfattning i förhållande till lagstiftningens ändamål och sammanhang. Revisorns roll är att via revision granska att redovisningen håller den kvalité som krävs, vilket i sin tur är viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhällsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadeståndssanktion har som främsta syfte att motivera en aktsamhetsnivå som bidrar till uppfyllandet av dessa mål.Revisorn kan alltså bli skadeståndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krävs bland annat att skada uppstått, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vårdslösa revisionen och skadan.

Sociala medier är något de flesta använder sig utav idag, både företag och privatpersoner. Internet är ett bra forum för att uttrycka sina åsikter på när möjligheten att vara anonym finns och att det sprids snabbt. Spridningsmöjligheterna är bra när de används på rätt sätt så som att sprida nyheter och annan viktig information. Sämre blir det när uppgifter som uppfattas kränkande sprids snabbt vilket leder till en större skada än nytta. Denna spridning bidrar idag till att kränkningsbrotten blir grövre när fler personer får ta del av de kränkande uppgifterna.

Debriefing är en metod som används allmänt för att hantera och bearbeta starkt stressfyllda händelser, särskilt för personal i yrken där sådana händelser kan inträffa. Metoden har kritiserats efter det att den introducerades av Jeffrey T. Mitchell (1983) under namnet ?Critical Incident Stress Debriefing? eller CISD. Kritikerna hävdar att metoden kan förorsaka mer skada en nytta.

Internetmobbing är idag ett stort socialt problem då det bidrar till att mångaungdomar lider av psykisk ohälsa. Samtidigt är det svårt att helt undvika att blidrabbad då den nya teknologin ofta är en nödvändighet i en ungdoms vardag.Internetmobbing är ett beteende, att genom olika teknologiska metoder sommail, mobil och sociala forum, försöka att skada någon. Studien baseras påenkätundersökningar i tre gymnasieklasser, där jag försökt ta reda pårespondenternas erfarenheter kring internetmobbing. Resultat påvisar blandannat att det finns fler pojkar än flickor som har en positiv inställning tillinternetmobbing. En stor del av respondenterna har någon gång själva bidragitmed nedsättande kommentarer till andra på Internet, men det var färre somsjälva blivit utsatta..

Jag hade främst en förhoppning med detta arbete och det var att försöka öka medvetenheten hos en grupp flickor i tonåren kring risker med Internet. Dessa flickor, 15 till antalet, var mellan 13 och 14 år. Med risker menar jag allt sådant som kan skada en människa psykiskt, fysiskt eller emotionellt. Vi arbetade med olika uppgifter såsom gruppdiskussioner och olika värderingsövningar. Till min glädje fann jag att de flesta i försöksgruppen var rätt upplysta i detta ämne och framförallt intresserade.

Funktionsinriktad musikterapi (FMT) kan användas till att utveckla personer med olika funktionsnedsättningar oavsett ålder. I detta examensarbete beskriver jag arbetet med ett barn och en vuxen som har funktionsnedsättningar på grund av hjärnskada. Den ena har en förvärvad och den andra en medfödd skada.Det har funnits skillnader i arbetet med dessa båda personer men likheterna har övervägt. Även i resultatet finns en tydlig överensstämmelse mellan de båda. Min erfarenhet säger att FMT med sin tydliga struktur skänker ro att få tillgång till den egna förmågan.

SammanfattningVägtransporter av farligt gods inom Göteborgs ytterhamnsområde utgör en ständig risk för miljöskador, såväl på kort som på lång sikt. Det rättsliga regelverk som knyter an till vägtransportrelaterade skador på miljön syftar i olika grad till att kompensera för de skador som kan tänkas uppkomma. Mest långtgående är de förvaltningsrättsliga avhjälpandeansvarsreglerna i 10 kap miljöbalken, enligt vilka en skadevållande för vissa så kallade allvarliga miljöskador har att återställa den skadade miljön till sitt ursprungliga skick. I samma kapitel uppställs även ett ansvar för föroreningsskador, det vill säga miljöskador på särskilt angivna naturresurser som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I dessa regler föreskrivs att den som orsakat en sådan skada ska förebygga, hindra eller motverka densamma.

Från det välkända begreppet företagskultur har ett nytt begrepp vuxit fram, Säkerhetskultur. Detta kan ses som en förlängning på det tidigare begreppet där säkerheten ställs i rampljuset. Det sägs att åkeribranschen som helhet har en dålig säkerhetskultur samtidigt som ett bristfälligt säkerhetsbeteende är ett tecken på en högre skaderisk för företagen. Men vad har egentligen säkerhetskulturen för betydelse?Syftet med uppsatsen är att förklara hur säkerhetskulturen ser ut i åkeriföretag.För att kunna besvara syftet med uppsatsen har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts, där de sex åkeriföretagen A till F har undersökts.

Vid akut sjukdom eller skada är det i huvudsak akutmottagningen som handhar det akuta omhändertagandet av en skadad, orolig och ostabil patient. Det påvisades i denna studie att patienten som söker vård på akutmottagningen ofta känner sig underlägsen, ignorerad och bortglömd av sjuksköterskan. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan bedriver en omvårdnad som inger trygghet och säkerhet hos patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan på akutmottagningen. Syftet besvarades genom en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar analyserades.