BakgrundEn vårdskada är, enligt Patientsäkerhetslagen SOSFS 2010:659, 2011,?Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården?. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterad infektion. Att systematiskt förbättra rutiner vid inläggning och hantering av centralvenös kateter (CVK) har visat sig vara ett effektivt sätt att förebygga CVK- relaterade infektioner (CRI). Ett förbättringsarbete genomfördes under år 2010 på central intensivvårdsavdelning (CIVA) och neurointensivvårdsavdelning (NIVA) på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg.

För de fall en leverantör lidit skada på grund av en upphandlande myndighets överträdelse av upphandlingslagstiftningen föreligger rätt till skadestånd enligt 16 kap. 20 § LOU och i denna uppsats redogörs för den svenska rättsutvecklingen på bestämmelsens område. Redogörelsen görs främst ur ett praktiskt perspektiv och bland annat beskrivs hur bestämmelsen tillämpats gällande skadeståndets storlek, beviskrav och vilka överträdelser som egentligen sanktioneras. Vidare avsätts ett förhållandevis stort utrymme åt att beskriva följderna av en avbruten upphandling.Precis som övriga sanktioner i 16 kap. LOU grundas skadeståndsbestämmelsen på de så kallade rättsmedelsdirektiven.

Samhället ställer allt högre krav på företag och vad de ska kommunicera ut för information till intressenterna. Detta har medfört att företag tenderar att redovisa allt mer frivillig information. Den frivilliga informationen behandlar ämnen som rör företagets ansvar för miljön och samhället. Årsredovisningar är en extern kommunikationskanal där företag kan kommunicera ut frivillig information till intressenterna vilket kan hjälpa företag att uppnå legitimitet. Syfte med denna studie är att skapa förståelse för hur legitimitet kan eftersträvas i tjänsteföretags externa redovisning av CSR.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Den pågående skuldkrisen i Europa, och den därav föranledda starka tendensen till värdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frågan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rådgivning förnyad aktualitet. I svensk media har på senare tid stark kritik riktats mot såväl utformningen av det regelverk som är avsett att skydda konsumenter vid sådan rådgivning, som dess påstått otillräckliga praktiska genomslag. Den låga andelen konsumenter som får gehör för sina klagomål angående finansiell rådgivning i allmänna reklamationsnämnden, samt den omständigheten att lagen om finansiell rådgivning (2003:862) aldrig blivit föremål för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom på att systemet för konsumentskydd på detta område är behäftat med vissa brister. En närmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rådgivning tillhandahåller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmärkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar både i de regler som skall minimera risken för förekomst av vårdslös finansiell rådgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte på konsumentens möjligheter att erhålla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rådgivningsuppdraget.

SammanfattningDen här uppsatsen behandlar likabehandlingsprincipen vid offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. Principen är en av de mest centrala när ett köp genomförs genom ett offentligt bud och kan aktualiseras i såväl det erbjudande bolaget som det bolaget som är tänkt att förvärvas. De som kan lida skada i nämnda bolag är främst minoriteten i dessa sammanhang. I det förvärvande bolaget kan denna ägargrupp lida skada genom att majoriteten i eget intresse genomför strukturförändringar i ägandet genom att åsidosätta företrädesrätten för befintliga aktieägare. Ett köp kan nämligen genomföras genom att en apportemission utgör åtminstone en del av vederlaget till aktieägarna i målbolaget.

Den 1 januari 2008 infördes ett lagstadgat obligatorium för Sveriges samtliga kommuner att kunna erbjuda medling med anledning av brott i de fall där gärningsmannen är under 21 år.Medling är ett möte mellan gärningsman och brottsoffer tillsammans med en opartisk medlare där parterna ges möjlighet att tala om brottet och dess följder. Syftet med medlingen är främst att gärningsmannen skall få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medling bygger på filosofin om reparativ rättvisa som strävar efter försoning och reparation av skada som uppkommer till följd av brottet, istället för att utkräva straff av den brottsliga gärningen. Ideologin ger således gärningsman och brottsoffer en mer framträdande roll i rättsprocessen.Unga lagöverträdare möts av ett tvåfaldigt och komplext system eftersom straffrätt och socialrätt ska verka sida vid sida med barnets bästa i fokus. Samhället har dubbla uppgifter när det gäller ungdomskriminalitet, och dessa kan i vissa fall framstå som svårförenliga.

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av häktning torde vara en av de mest ingripande åtgärder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis händer det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar väljer att ta sitt liv. Rättsläget rörande det allmännas ansvar vid liknande skadesituationer och de närstående och anhörigas möjligheter till ersättning är mycket osäkert. I ett fall som i skrivande stund är på väg upp i Högsta domstolen hade en man begått självmord med hjälp av en livrem som han enligt rådande bestämmelser inte borde ha fått inneha. Tingsrätten tilldömde den avlidnes söner skadestånd något som senare ändrades av hovrätten.Kan då det allmänna göras skadeståndansvarigt vid liknande situationer och om så är fallet vilka möjligheter till ersättning har den avlidnes närstående och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadeståndsansvar för det allmänna.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Skador till följd av vibrationsexponering är ett aktuellt och omfattande arbetsmiljöproblem, i Sverige arbetar ca 350 000 personer regelbundet med vibrerande handhållna verktyg. Under senare år har det införts skärpta regler för att förebygga att arbetstagare kommer till skada till följd av vibrationsexponering. Krav på riskbedömning, åtgärder relaterade till vibrationsexponering har funnits sedan 2005 och grundas på ett EU direktiv vilket implementerats i nationell lag och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Trots denna uttryckliga reglering av riskbedömning saknas detta på många arbetsplatser. Utgångspunkten för studien kan sammanfattas i frågeställningen: Förekommer det, inom vårt kundunderlag, arbetsmiljöer med vibrationsexponering av sådan dignitet att hälsorisker kan befaras?Studien vill visa på ett arbetssätt för företagshälsovården (FHV) att nå fram till yrkesgrupper och arbetsmiljöer, speciellt sådana som man inte traditionellt betraktar som riskarbetsplatser utifrån vibrationsexponering.

SammanfattningEtt frihetsberövande i form av häktning torde vara en av de mest ingripande åtgärder den svenska staten kan företa gentemot en enskild individ. Olyckligtvis händer det ibland att den frihetsberövade av olika anledningar väljer att ta sitt liv. Rättsläget rörande det allmännas ansvar vid liknande skadesituationer och de närstående och anhörigas möjligheter till ersättning är mycket osäkert. I ett fall som i skrivande stund är på väg upp i Högsta domstolen hade en man begått självmord med hjälp av en livrem som han enligt rådande bestämmelser inte borde ha fått inneha. Tingsrätten tilldömde den avlidnes söner skadestånd något som senare ändrades av hovrätten.Kan då det allmänna göras skadeståndansvarigt vid liknande situationer och om så är fallet vilka möjligheter till ersättning har den avlidnes närstående och anhöriga?Ända fram till 1900-talet saknades ett skadeståndsansvar för det allmänna.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ta reda på vad gällande rätt är beträffande privatpersoners rätt att framställa exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rättigheter till sitt verk har inte alltid varit självklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Allmänheten har länge haft rätt att göra kopior av verk för sitt privata bruk då sådan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rätt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lätta sätt för allmänheten att kopiera verk i den privata sfären. För att skydda upphovsmannens rättigheter och möjligheter att få ersättning för sina verk har upphovsmannen fått allt fler rättigheter.

Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten. Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar.