Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Historieämnet är ett komplext och vittomfattande ämne, som trots sitt stora innehåll och ambitiösa målsättningar, paradoxalt nog har fått ett allt mindre utrymme i skolan. Det är av denna anledning, angeläget att lyfta frågor om ämnets syfte, innehåll och metoder i skolan. Denna studie syftar till att skapa en ökad förståelse för historieämnets plats i skolan. Frågorna studien utgår ifrån är de didaktiska: Vad? Hur? Och Varför? Genom en genomgång av styrdokumentens, samt den historiedidaktiska forskningens syn på ämnet, kommer en historieundervisning i dagen, som enligt dessa, bör sträva mot utvecklandet av elevernas historiemedvetande ? förmågan att orientera sig i de temporala tidsdimensionerna då, nu och sedan.

SammanfattningLärande är ett komplext begrepp som påverkas av många faktorer. I boken ?Visible Learning?presenterades en sammanställning av 50 000 forskningsartiklar med fokus på faktorer som harpositiv och negativ verkan på elevers prestationer (Hattie 2009). Det undersöktes 138 faktorersom rangordnades efter effekten som de hade på elevers prestationer (Bilaga 1). Illeris (2007)anser att vårt kulturella och samhälleliga arv påverkar sättet som vi organiserarundervisningen på, vilket försvårar direkt applicering av Hatties (2009) resultat på svenskaskolor.

Syftet med detta arbete var att studera och analysera hur lärare inom skolan arbetar för att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa hos eleverna. Syftet var dessutom att undersöka om lärarna har några förslag på hur man kan utveckla de olika momenten inom idrott och hälsa för att främja en livslång, aktiv livsstil hos eleverna. För att uppfylla syftet med arbetet utgick jag från följande frågeställningar: Vad innebär ett livslångt lärande för respondenterna? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att utveckla de olika momenten i syfte att främja elevernas livslånga lärande om fysisk aktivitet och hälsa? Har de några specifika Undervisningsstrategier för att uppnå detta?Vald metod för arbetet var av kvalitativ karaktär bestående av intervjuer. Fyra verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet som undervisar i idrott och hälsa utgjorde arbetes respondenter.

Syftet med detta arbete var att studera och analysera hur lärare inom skolan arbetar för att skapa ett livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa hos eleverna. Syftet var dessutom att undersöka om lärarna har några förslag på hur man kan utveckla de olika momenten inom idrott och hälsa för att främja en livslång, aktiv livsstil hos eleverna. För att uppfylla syftet med arbetet utgick jag från följande frågeställningar: Vad innebär ett livslångt lärande för respondenterna? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att utveckla de olika momenten i syfte att främja elevernas livslånga lärande om fysisk aktivitet och hälsa? Har de några specifika Undervisningsstrategier för att uppnå detta?Vald metod för arbetet var av kvalitativ karaktär bestående av intervjuer. Fyra verksamma lärare i högstadiet och gymnasiet som undervisar i idrott och hälsa utgjorde arbetes respondenter.

Vi har i vårt arbete undersökt och analyserat hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att väcka ett intresse hos elever för fysisk aktivitet och hälsa i dag och i ett längre perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur arbetar idrottslärare i dagens skola med hälsa och fysisk aktivitet för att engagera alla elever och för att väcka deras intresse för fortsatt engagemang för fysisk aktivitet och hälsa? Hur arbetar idrottslärare med Undervisningsstrategier som kan bidra till att öka elevers intresse för vidare fysisk aktivitet? Vi har i vårt arbete också belyst forskning i ämnet för att uppmärksamma hur idrottsläraren skapar ett engagemang hos eleven för fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil med syfte att uppnå ett varaktigt välbefinnande. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ intervjumetod för att få svar på våra frågor i undersökningen. Urvalet till studien bestod av nio idrottslärare som alla var verksamma i grundskolor i södra Sverige.

Ord är centrala för all språkutveckling och inlärning. I den här uppsatsen studeras ord i en lärobokstext i ämnet medieproduktion på gymnasiets mediaprogram. För att få både bredd och djup i resultaten har såväl kvantitativ (text- och enkätundersökning) som kvalitativ (intervjuer och textanalys) metod använts. Både elevers och lärares perspektiv finns med i samtliga undersökningar och resultat. Syftet med undersökningen är att: visa på vilka de svåra orden kan vara, hur elever och lärare ser på användningen av läroböcker och vilka inlärnings- och Undervisningsstrategier som används för att förstå svåra ord.

Undersökningens avsikt var att vinna kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till lanseringen av begreppet entreprenörskap i skolan. Uppsatsen klarlägger och systematiserar hur lärare beskriver innehållet i begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och fördjupar sig även i hur lärarna ser på upprinnelsen till begreppens lansering i den svenska skolan. Undersökningen gör även en analys av möjliga entreprenöriella undervisningsmetoder samt de olika undervisningsrelaterade problem som lärarna anser att dessa metoder kan ge upphov till. Åtta kvalitativa intervjuer genomförda på en gymnasieskola i norra Sverige utgör basen för undersökningen. Studien nyttjar en abduktiv förståelseansats vilket betyder att analysen av det empiriska materialet kännetecknades av en pendelrörelse mellan en induktiv ansats och en deduktiv ansats.

Denna forskningsstudie baserar sig på narrativ forskning genom ostrukturerade intervjuer. Sju vuxna personer diagnostiserade med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) har intervjuats för att svara på frågan Vad i skolan gjorde att du upplevde lärande?. Vid intervjutillfällena har de fyra män och tre kvinnor som intervjuats fått dra sig till minnes till en viss epok i livet och reflektera kring denna period. Epoken som berördes är deras tid i grund- och gymnasieskolan samt för några av de intervjuade även deras tid av universitetsstudier. Betydelsen av undervisningsstrategi för lärande, betydelsen av motivation, delaktighet och intresse för lärande, betydelsen av relationen mellan elev och lärare för lärande samt betydelsen av miljön för lärande är de teman som lyfts fram ur empirin och därmed presenteras i resultatet med underkategorier.

Syfte: Syftet med undersökningen är att lyfta fram det arbete som erfarna lärare beskriver att de använder i undervisningen för att elevers ordförråd ska utvecklas.Forskningsfrågor? Hur synliggörs elevers ordförråd? ? Vilka olika strategier kan identifieras i arbetet med att utveckla elevers ordförråd?? Finns det några strategier i arbetet med att utveckla elevers ordförråd som anses speciellt verkningsfulla för elever i läs och skrivsvårigheter?Perspektiv och tidigare forskning: Studien ramas in av tidigare forskning vad avser ordförråd.De teoretiska perspektiven utgår från konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv med den proximala utvecklingszonen, kulturen, gemenskapen och språket som ett centralt redskap. Dessutom tar studien sin utgångspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv med de relationella och kategoriska perspektiven.Metod: Studien bygger på samtalsliknande intervjuer med fem stycken erfarna lärare för låg- och mellanstadiet, s.k. förstelärare, i en kommun på västkusten. Utsagor från intervjuerna har sedan tolkats och kategoriserats utifrån forskningsfrågor och tidigare forskning om undervisning och lärande vad avser ordförråd och elever i årskurserna 1-3.Resultat: Resultatet visar på att det finns flera områden där erfarna lärares utsagor om den egna praktiken går hand i hand med forskare vad avser strategier som anses verkningsfulla när det gäller att utveckla elevers ordförråd.