Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i Undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett didaktiskt perspektiv belysa lärarens arbete i relation till åldersintegrering. Utifrån detta perspektiv vill vi undersöka hur lärare uppfattar åldersintegrering som arbetsmodell för att organisera arbetet. I uppsatsen använde vi oss av den kvantitativa undersökningsmetoden enkät. Skolan vi vände oss till arbetar åldersintegrerat samtidigt som de arbetar efter den relativt nya modellen Skola 2000. Uppsatsen är uppbyggd med en didaktisk bakgrund tillsammans med en inblick i modellen Skola 2000 och åldersintegrering, dess fördelar, nackdelar och konsekvenser.

I interventionsstudien var vårt syfte att undersöka om det finns ett samband mellan intensiv läsundervisning och ordavkodningen hos elever som har en långsam och osäker läsning. Vi genomförde tre läsrelaterade tester på 29 elever i årskurs 2 för att kartlägga deras ordavkodningsförmåga. Utifrån resultaten gjorde vi ett urval av fyra elever som vi kallade försöksgrupp. Dessa fick en-till-en-undervisning i olika ordavkodningsstrategier under fyra veckor vid 16 tillfällen, varje gång i 25-30 minuter. Vår Undervisningsmodell inriktade sig mot fonologisk, morfologisk, syntaktisk och semantisk lästräning.

Förestående examensarbete syftar till att undersöka om det finns pedagogiska samband och metoder mellan parkour och Problembaserat Lärande (PBL) som kan bidra till ett lustfyllt lärande. Vi synliggör inledningsvis ett problem då vi anser att dagens idrottsundervisning är utformad efter en styrd Undervisningsmodell. Vi har utgått ifrån frågeställningen: Vilka pedagogiska samband finns mellan PBL och parkour som bidrar till lusten att lära och kan vara användbara i skolans idrottsundervisning? Studien utgörs av kvalitativa observationer och intervjuer med parkourutövare samt lärare med erfarenhet av PBL. Vår studie är tillförlitlig då vi har tagit hänsyn till etiska aspekter samtidigt som informanterna har gett oss likvärdiga svar.

I det inverterade klassrummet flyttas genomgångarna från klassrummet till videofilmer som eleverna ser på hemma. Lektionerna ägnas till stor del åt sådant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna Undervisningsmodell i matematikämnet med fokus på videogenomgångarna och förändringar i hem- och skolarbete.Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgångarna kan kategoriseras utifrån deras grad av aktivitet under videogenomgången samt deras beroende av relationen mellan elev och lärare. I en jämförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgångar framhålls de enkla filmernas tydlighet och fokus på matematik, samt klassrumsgenomgångarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrån en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet.Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning är lägre i det inverterade klassrummet än i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen räkning i klassrummet.

Utvecklandet av en förmåga att kunna programmera är beroende av många olika delar ? lärarens förmåga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringsspråkets lättförståelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen så att det kanske mer blir som den efterlängtade dansen på rosorna när det gäller att lära sig bemästra programmeringens underbara värld?Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmågans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lärarens roll, utvärdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivå inom programmeringsundervisningen.Ursprunget till PFUM baseras på uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring något de kallar för programmeringsförmåga. Programmeringsförmågan består av mentala och kunskapsmässiga förutsättningar.

Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 hpUniversity of SkövdeTitle: Religious belief in everyday life ? a study of the effects of a teachingmodel focusing on religious belief in everyday lifeNumber of pages:42Author: Johanna ClaessonTutor: Kennert OrleniusDate: Jan 2009 Keywords: Religious study, students´ understanding, students´ commitment,Buddhism  This paper presents the execution and the result of a project examining how a tutorial model (called the model of everyday religious practice) focusing on how Buddhism is expressed in the daily life of Buddhists believers, affects students understanding of and commitment in religious studies. In the project, Thai students have partaken by producing sex posters and a picture-show with the help of their own photographs and short texts. However, the picture-show was mainly produced by the author of this paper. These posters and the picture-show were brought to Sweden to figure as teaching material during a lesson in religious studies for students in year eight in a Swedish school.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur niondeklassare ser påförhållandet mellan svenskan, engelskan och de främmande språken i skolan.Jag ville belysa elevernas egna funderingar kring vikten av att läsa svenska iskolan och sätta svenskan i förhållande till andra språk, framförallt engelskan.Jag ville också undersöka lärarnas syn på språkpolitik och huruvida denengelska forskaren David Graddols bild av engelskans framtid i boken EnglishNext ligger i linje med elevernas och lärarnas bild. Genom dessa undersökningarhoppades jag kunna säga något om svenskans framtid inom skolan. För attkunna svara på mina frågor genomförde jag intervjuer med niondeklassare frånvästra och centrala Göteborg. Jag intervjuade även språklärare.Jag kunde dra flera intressanta slutsatser av min undersökning. Det var tydligtatt eleverna i skolan från västra Göteborg ansåg att engelskan var det viktigastespråket i skolan medan man i centrala Göteborg ansåg att svenskan var detviktigaste språket.

I följande studie uppmärksammas arbetsformen och systemet bonuspoäng. Arbetsformen bygger på att elever tilldelas bonuspoäng vid korrekt utförande av vissa extra tilldelade arbetsuppgifter. Dessa extrapoäng tillgodoräknas till studentens förmån vid examination t.ex. vid en tentamen.Denna pedagogiska arbetsform är idag stark präglad och vanligt förekommande inom universitet och högskolor, vilket noteras i denna undersökning. Arbetsformen är särskilt framträdande inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap (främst inom ämnesområdena matematik och data).

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet har varit att beskriva lärares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus på elevers lärande och delaktighet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar känner lärarna att de tre olika modellerna får för undervisningen i bollspel? Hur och när passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lärarna på delaktighet i bollspel och upplever de att någon Undervisningsmodell fungerar bättre när det gäller att skapa delaktighet? Vilka värden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjälp av de tre modellerna?MetodIdrottslärare från tre olika skolor har under tio veckor fått prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrån tre olika Undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfällen per klass fått undervisning enligt olika Undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler.