Syftet med studien Àr att utifrÄn fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna Àr utformade pÄ sex fritidshem. Första frÄgestÀllningen Àr hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön Àr utformad pÄ deras fritidshem? Den andra Àr vilka pedagogiska stÀllningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frÄgestÀllningen Àr vad beskriver fritidspedagogerna att de vill Àndra pÄ i den fysiska inomhusmiljön pÄ deras fritidshem?Det sociokulturella perspektivet har varit utgÄngspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lÀr sig i den kontext de befinner sig i och med hjÀlp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna pÄ fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgÀngligt för barnen sÄ att barnen sjÀlva kan ta frÄn materialet.

Studiens syfte var att studera förskolors fysiska miljö ur ett genusperspektiv med fokus pÄ rummens utformning och pÄ leksakerna de innehÄller. Vilken roll spelar den fysiska miljön i att forma barns konstruktion av genus? För att fÄ svar pÄ detta utfördes observationer pÄ fem förskoleavdelningar samt fem intervjuer av förskolepersonal. I observationerna kartlades rummets fysiska drag och de leksaker rummen innehöll. För att fÄ en inblick i förskolepersonalens tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns konstruktion av genus utfördes intervjuer.

Landskapsarkitekter pÄverkar klimatförÀndringarna pÄ frÀmst dessa fyra omrÄden: ? Planeringen av en plats ? Val av material och tjÀnster ? FörutsÀttningar för framtida skötsel ? Stadsplanering Detta Àr ett kandidatarbete som fokuserar pÄ dessa fyra omrÄden. Jag försöker ta reda pÄ vilka val vi stÄr inför och hur dessa val pÄverkar klimatet. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka vilka möjligheter som landskapsarkitekter har att pÄverka utvecklingen mot ett varmare klimat och i bÀsta fall bidra till att minska de. MÄlet Àr att kartlÀgga landskapsarkitekters pÄverkan pÄ klimatet och utifrÄn det göra en guide med överblick över de omrÄden dÀr landskapsarkitektens val spelar roll. Syftet Àr inte att ge en fullstÀndig bakgrund och diskussion kring varje del, fördjupningen fÄr lÀsaren sjÀlv stÄ för..

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid UmeÄ universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet dÄ de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frÄgestÀllning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex Äterkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svÄrt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osÀkerheten i gruppen och rÀdslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.

I rapporten behandlas de fysiska kraven till polisutbildningen. Bakgrunden till varför de ser ut som de gör idag samt syftet med dem. Syftet med denna rapport Àr att undersöka jÀmstÀlldheten kring de fysiska testerna i antagningsförfarandet till polisutbildningen. Vi kommer att undersöka om det Àr nödvÀndigt med skilda fysiska krav för mÀn och kvinnor i antagningsförfarandet samt för- och nackdelarna kring detta. I det regleringsbrev som sÀger vad polisens ska Àgna budgetÄret 2005 Ät stÄr det tydligt att polisen ska redovisa sina mÄl för vilka ÄtgÀrder som vidtagits för att Ästadkomma ökad jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hÄllbarhet..

Denna studie har haft som syfte att synliggöra tvÄ arbetslags tankar och uppfattningar om fysisk lÀrmiljö. Samt att ta reda pÄ vad tidigare forskning kommit fram till avseende fysiska lÀrmiljöer. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av tvÄ datainsamlingsmetoder; intervjuer med pedagoger och observationer av pedagogernas respektive smÄbarnsavdelningar pÄ förskolan. Resultatet visade pÄ en barncentrerad verksamhet dÀr pedagoger och arbetslag aktivt och medvetet arbetar med den fysiska lÀrmiljön pÄ förskolan. Detta pÄgÄende arbete sker i arbetslaget dÀr pedagogerna tillsammans tar tillvara pÄ barnens intressen.

Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den pÄverkar barns lek och lÀrande. I vÄr studie har vi intervjuat tretton pedagoger frÄn tvÄ förskolor, en Montessoriförskola, samt tvÄ skolor. Syftet med arbetet Àr att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lÀrande och att se hur pedagogers medvetenhet Àr kring miljön som arbetsredskap. Vi sÄg av resultatet av vÄr studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lÀrande. Pedagogerna var ocksÄ överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtÀnkt.

Fo?retag och organisationer har individuella uppla?gg fo?r hur de arbetar med feedback, det a?r inte garanterat att na?gon sto?rre vikt la?ggs vid feedback, trots att det utgo?r en va?rdefull resurs. Denna studie identifierar vad som utma?rker en bra respektive mindre bra feedbackprocess fo?r den enskilda medarbetaren och underso?ker hur ett fo?retags riktlinjer och arbetssa?tt pa?verkar medarbetarens mo?jligheter att fa? bra feedback. Fo?r att underso?ka detta har tva? fallfo?retag anva?nts, konsultfo?retagen Accenture och Frontwalker.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i en förskola och en grundskola arbetar med demokrati. Styrdokumenten beskriver tydligt att barn och elever ska ha möjlighet till att pÄverka och vara delaktiga i undervisningen och vi vill se hur pedagogerna arbetar för att skapa ett demokratiskt klimat. För att skapa oss en bild av demokratin i praktiken anvÀnder vi oss av kvalitativ metod dÄ vi intervjuar och observerar nÄgra pedagoger i en förskola och en grundskola. Vi kopplar samman tidigare forskning med vÄrt insamlade material för att fÄ fram ett resultat. VÄrt resultat visar att pedagogerna vill skapa ett demokratiskt klimat i sin verksamhet men de upplever en del svÄrigheter vilket pÄverkar barnens och elevernas delaktighet. Pedagogerna har överlag goda ambitioner med sitt demokratiska arbete Àven om det i den hÀr studien framkommer en del brister.    .

I Sverige, sĂ„ vĂ€l som i övriga vĂ€rlden, Ă€r samhĂ€llet under stĂ€ndig förĂ€ndring. Detta innebĂ€r inte bara nya villkor för en innevĂ„nare i samhĂ€llet, utan kraven som stĂ€lls pĂ„ de konstruktioner som mĂ€nniskan uppfört förĂ€ndras stĂ€ndigt. Även oförutsedda hĂ€ndelser sĂ„som naturkatastrofer eller terrorism kan krĂ€va en förĂ€ndring i konstruktionernas utformning. Exempel kan vara en bro som skall bĂ€ra en högre last eller en katedral som degraderats av tidens tand. Att bemöta de nya kraven kan göras pĂ„ olika sĂ€tt.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Enligt Kirsh (2010) stÀrker mÀnniskor sin kognitiva förmÄga pÄ ett flertal sÀtt vid anvÀndandet av externa representationer. Inom design anvÀnds externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes tvÄ workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer anvÀndes och om tillhandahÄllet material pÄverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer anvÀnds men att materialet inte nödvÀndigtvis pÄverkar skapandet av fysiska externa representationer.

 Den ökade psykiska ohÀlsan bland tonÄrstjejer ses som ett problem och tanken om denna utveckling kunde förebyggas med fysisk aktivitet uppstod. Detta eftersom den fysiska aktiviteten har visat sig ha positiva effekter pÄ den psykiska hÀlsan. Den minskade fysiska aktiviteten hos unga tjejer vÀckte intresset för hur tjejernas uppfattningar pÄverkar deras fysiska aktivitet. Hypotesen om att uppfattningar pÄverkar handlandet formades och tre teman som tros pÄverka tjejernas uppfattningar om fysisk aktivitet, genus, kultur och media inkluderades. Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar 15-Äriga tjejer har om fysisk aktivitet och hur dessa skiljer sig utifrÄn deras grad av fysisk aktivitet.

I husha?ll runt om i Sverige anva?nds fortfarande elektriska varmvattenberedare fo?r uppva?rmning av tappvarmvatten. Anledningen till detta a?r enkelheten, pa?litligheten och den la?ga investeringskostnaden. Det finns pa? marknaden idag inget billigt ersa?ttningsalternativ.