I en förÀnderlig vÀrld Àr det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare Àr initiativrika, menar bÄde företagare och forskare.Medarbetare som gör mer Àn plikten krÀver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hÀnsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mÀttes genom ettfrÄgeformulÀr online i ett stickprov om 119 personer.KorrelationsberÀkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det Àrindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbÄde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

I en förÀnderlig vÀrld Àr det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare Àr initiativrika, menar bÄde företagare och forskare.Medarbetare som gör mer Àn plikten krÀver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hÀnsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mÀttes genom ettfrÄgeformulÀr online i ett stickprov om 119 personer.KorrelationsberÀkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det Àrindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbÄde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

Detta arbete handlar om den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. I arbetet görs en kvalitativ undersökning av den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. Arbetet bestÄr av intervjuer och observationer pÄ olika skolbibliotek i en medelstor kommun och pÄ Rum för barn pÄ Kulturhuset i Stockholm. Barn- och ungdomsbiblioteket Rum för barn arbetar medvetet med den fysiska miljön och i arbetet har Rum för barn varit en ?idealisk miljö? som jÀmförts med skolbiblioteken.

 Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska lÀrandemiljön i förskolan. Samt hur förskollÀrare ser pÄ sin egen roll i utformandet av förskolans fysiska lÀrandemiljöer. I studien anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Sex stycken förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollÀrarna uppfattade att den fysiska lÀrandemiljön i förskolan pÄverkar barns utveckling och lÀrande, antingen genom att frÀmja eller hindra barns utveckling och lÀrande.

Undersökningens syfte var att beskriva och förstÄ vad nÄgra förskollÀrare har för intentioner med hur de utformar den fysiska miljön inomhus pÄ förskolor. Studien fokuserar pÄ det barnen erbjuds i form av rum och material avsedda för aktiviteter inom skapande och byggande, samt utifrÄn utformningen av samlingen. Metoden var intervjuer med sex förskollÀrare, parvis, utifrÄn foton av deras egna fysiska miljöer. I studien pÄvisas ett traditionellt mönster avseende hur den fysiska miljön i förskolorna Àr utformad. Resultatet i studien visar pÄ att de flesta av de studerade fysiska miljöerna Àr otillgÀngliga och att barnen ofta behöver hjÀlp för att kunna anvÀnda materialet, samt att förskollÀrarna inte har ett klart uttalat underlag för att utforma den fysiska miljön.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lÀrare lÀr inom hÄllbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig nÀr en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehÄller en fortbildningskurs inom hÄllbar utveckling för lÀrare. Detta Àr en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkÀt. Den undersökta gruppen bestod av 31 lÀrare, med stor spridning avseende Älder pÄ elever och Àmnen de undervisade i.

Vad hÀnder om de stÀndiga förbÀttringarna tar slut?FörmÄgan att stÀndigt utvecklas och förÀndras har i vÄrt samhÀlle och inom den svenska industrin blivit en allt viktigare konkurrensfördel för att skapa framgÄngsrika organisationer. MarknadsförÀndringar förekommer numera i en alltmer progressiv takt och det framstÄr att organisationer med ett gott kreativt klimat förmÄr att skapa goda förutsÀttningar för att hantera omvÀrldens förÀnderlighet. KÀrnan för industriella organisationer Àr ytterst att upprÀtthÄlla en accepterad produktionstakt och samtidigt skapa ett kreativt klimat som ger goda förutsÀttningar för att utveckling kan frodas. Det rÄder en enighet om att organisationer med ett gott kreativt klimat som ger medarbetare stöd, möjlighet och utrymme att omsÀtta idéer till verklig nytta, skapar goda förutsÀttningar för organisationers utvecklingsförmÄga.

I denna studie dÀr vi granskat rÄdgivningsmötet pÄ en bank har vi kommit fram till att kundvÀrdet Àr en av de viktigaste delarna. Runt kundvÀrdet sker det en rad olika aktiviteter för att mötet ska bli vÀrdeskapande bÄde för kunden och rÄdgivaren. Den fysiska miljön och kommunikationen Àr tvÄ viktiga delar som vi anser pÄverkar kundmötena. Den fysiska miljön Àr det som kunden ser först och banken bör dÀrför noggrant fundera vad de vill förmedla med den fysiska miljön. För att kommunikationen ska fungera och vara effektiv under ett möte kan det vara bra om det lÀggs ett större fokus pÄ inventering innan mötet. Detta har tagit oss fram till en modell dÀr kundvÀrdet Àr den centrala delen som sedan pÄverkas av kommunikationen och den fysiska miljön. .

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang pÄ en plats som framstÄr som en ogÀstvÀnlig boplats för mÀnniskor?Syftet med studien var att fÄ bÀttre förstÄelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, mÀnniska, teknik och miljö i ett av vÀrldens nordligaste samhÀlle, Longyearbyen pÄ Svalbard, vars extrema klimat med rÄdande istid och lÄnga mörkerperioder framstÄr som en skrÀmmande boplats för mÀnniskor. Finns det plats för arkitektur som Àr nÄgot mer Àn bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, vÀder och vind?MÄlet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..

Mitt arbete behandlar begreppet klassrumsklimat. Hur det pÄverkar elever och lÀrare, hur elever och lÀrare upplever klassrumsklimatet och vad de anser att ett bra klassrumsklimat bör vara. Arbetet behandlar Àven hur matematikundervisningen pÄverkas av det klassrumsklimatet och hur lÀrare arbetar för att fÄ fram ett bra klimat i klassen och i klassrummet. Med ordet klassrumsklimat avser mitt arbete det sociala klimatet i klassrummet. Det fysiska klassrumsklimatet Àr inte en del av det hÀr examensarbetet.Syftet med arbetet var att undersöka hur klassrumsklimatet pÄverkar elever och lÀrare, hur klassrumsklimatet pÄverkar det matematiska lÀrandet hos eleverna samt en jÀmförelse av elevers och lÀrares syn pÄ klimatet i klassen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov pÄverkar inlÀrningen. Samt om eleverna i undersökningen Àr medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har nÀr de skalllÀra sig nÄgot svÄrt och nytt. I litteraturgenomgÄngen tar jag upp Ätta olika faktorer som kan pÄverka inlÀrningen. Tyngdpunkten ligger pÄ den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasielÀraren Gudmundssons teorier, men jag tar Àven upp andra pedagoger och metodiker som Àr relevanta för Àmnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka fÄ svar pÄ hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har.

Fukt i kyrkans krypgrund Ă€r ett ?vĂ€xande? problem som pĂ„ senare tid uppmĂ€rksammats alltmer. I denna studie har flera möjliga lösningar undersökt, vidare har en allmĂ€n angreppsmodell formulerats för att underlĂ€tta framtida utredningar. Studien visar bland annat att styrning efter mögelrisken Ă€r önskvĂ€rt för att fĂ„ ett energioptimerat och garanterat mögelfritt klimat. ÅtgĂ€rdsförslag sĂ„som sorptionsavfuktare samt vĂ€rmning genom elradiator direkt i krypgrunden Ă€r möjliga lösningar som med ett litet energitillskott förbĂ€ttrar klimatet i krypgrunden avsevĂ€rt..

Abstract Jonasson, M & Swane, J (2010). Pedagogers perspektiv pÄ den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt examensarbete handlar om pedagogers tankar kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer av Ätta pedagoger vilka arbetar pÄ en och samma förskola pÄ en mindre ort i södra Sverige.

VÄrt syfte med denna fallstudie Àr att undersöka, beskriva och förklara hur man kan skapa och frÀmja ett kreativt klimat i tillverkande organisationer för att pÄ sÄ sÀtt skapa innovationer som kan ge organisationen försprÄng i konkurrensen pÄ den marknad de agerar pÄ. Vi har i vÄr fallstudie funnit att företag idag, för att kunna försvara sin plats pÄ en konkurrensutsatt marknad, behöver vara innovativa och nytÀnkande. Vi har kommit fram till att kommunikation och inre motivation Àr viktiga komponenter för att skapa ett klimat som frÀmjar innovationer. Genom att ge medarbetare rÀtt verktyg blir samtliga lÀnkar i organisationen viktiga i detta arbete..

Till Är 2010 ska allmÀnna platser och lokaler vara tillgÀngliga för alla. Ett behov av att skapa gynnsamma förutsÀttningar för personer med funktionshinder att studera vid universitet och högskolor finns. TillgÀngligheten pÄverkas bland annat av fysiska miljöhinder och Àr av intresse för arbetsterapeuter dÄ dessa arbetar med att Àndra den fysiska miljön för att möjliggöra aktivitet. Syftet med denna studie var att utifrÄn gÀllande lagar och rekommendationer för tillgÀnglighet kartlÀgga och beskriva eventuella fysiska miljöhinder i studentutrymmen i VÄrdvetenskapens Hus vid Lunds Universitet. UtifrÄn en checklista kartlades och beskrevs fysiska miljöhinder.