Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, Undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3.

Flera forskningsrapporter visar att utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Vår erfarenhet är att utomhusmatematik inte tillämpas i så stor utsträckning i dagens skola. Syftet med studien är att undersöka lärarnas inställning till val av Undervisningsmetod i matematik samt att få en ökad inblick i vilka faktorer som påverkar detta val. Frågeställningen som ligger till grund för studien är: Vilka faktorer påverkar om en lärare använder sig av eller inte använder sig av utomhusmatematik i sin undervisning? Internationella studier visar att svenska skolelevers resultat i matematik har försämrats.

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida lajv är en Undervisningsmetod som är möjlig att i praktiken använda i skolan och om eleverna anser att de lär sig något av det. Frågeställningarna som ställs upp i arbetet är: · Hur mycket tid och planering behövs för att sätta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krävs för att tillhandahålla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och själva anser sig lära sig något av? · Hur förhåller sig pedagoger till tanken på lajv som Undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del på Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? från 2007 och Kristina Boreús ?Rollspel i undervisningen? från 1994. För att finna svaret på frågeställningarna så genomfördes ett temaarbete om klimat under två veckor, där ett lajv baserat på FN:s klimatrollspel användes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klassläraren för att kunna få deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen är att det finns både tid och resurser för att använda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lär sig mycket genom arbetet..

Målet med mitt arbete är att ta reda på vilka Undervisningsmetoder som presenteras av forskare och lärare i litteraturen och sedan jämföra resultatet med lärares egna erfarenheter. Jag har fokuserat på litteraturundervisningen på högstadiet. Jag har använt böcker skrivna av bland annat Gerd och Gerhard Arfwedson, Ulla Lundqvist, Göran Ejenby & Gunilla Molloy, Olga Dysthe och Aidan Chambers. Jag genomförde sedan en enkätundersökning bland svensklärare på högstadiet för att få reda på hur de verkligen arbetar och vilka metoder de eventuellt använder sig av. Resultatet visade att de flesta av lärarna själva inte anser att de har någon specifik Undervisningsmetod, men när jag läser deras svar kan jag tydligt se att de arbetssätt de beskriver är just delar av de metoder jag skrivit om.

This essay is built upon the subject of drama. Its purpose was to examine if drama was a good and important educational method to/for children, and if drama is enhancing childrens self-esteem and self-confidence. By reviewing the results from literature and interviews, my intention was to compare the results, in order to find out what the views of the literature and respondents on drama was.I used qualitative interviewing, to find out what the teachers had to say about drama, and I used literature that was relevant to the purpose of the essay. I took a deeper look at the meaning of educational drama and pedagogical drama was, and also the meaning of self-esteem and self-confidence, in order to connect it with the results from the literature and the interviews.  After studying the literature and the interviews, I could see coherence, and therefore compile a result.  Both literature and the interviewed teachers considers drama to be a good and important method within the educational school and that drama positively has got a strengthening effect on childrens self-esteem and self-confidence.

Strömbackaskolan i Piteå har en unik Undervisningsmetod när det gäller byggprogrammet, skolan har tillsammans med kommun och näringsliv ett pågående projekt. I projektet får elever under skoltid lära sig hur ett bygge fungerar, eleverna får delta när man bygger hyreshus. Syftet med denna studie är att beskriva elevers och före detta elevers uppfattningar om elevbygge som en del av utbildningen till byggnadsarbetare. Syftet har begränsats till följande tre frågeställningar: Vilka uppfattningar har elever och före detta elever om elevbygge: 1:a som del av utbildningen till byggnasarbetare 2:a i relation till arbetslivet 3:e vad gäller socialisering och sociala relationer. Undersökningen har gjorts via en kvalitativ/kvantitativ studie med intervjuer/enkäter och har genomförts på hösten 2010.

Vårt examensarbete fokuserar på att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers syn på matematikämnet. Vi har försökt åstadkomma detta genom att besvara tre frågeställningar angående på vilket sätt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och använder sig av skolämnet matematik samt vilka upplevelser de har av sådana situationer och vad som påverkat deras prestationer. Metodmässigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkät som innehåller två olika sorters frågor: sju med svarskalor och två öppna frågor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkät distribuerades digitalt via Internet till en slumpmässig grupp och vi fick in 141 svar från människor mellan åldrarna 13 och 53. Vårt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med läraren, lärarens matematiska kunskaper, lärarens Undervisningsmetod och lärarens återkoppling med elever är viktigare än faktorer som matematikbokens utformning och föräldrars engagemang.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några valda pedagoger förhåller sig till utomhuspedagogik som en pedagogisk Undervisningsmetod och diskutera dessa olika perspektiv av vad pedagogerna säger utifrån frågeställningarna i vårt syfte.Med hjälp av intervjuer har vi ställt frågor till fyra utvalda pedagoger som besitter skilda kunskaper och erfarenheter av utomhuspedagogik.I litteraturstudien mötte vi begrepp som forskare och teoretiker förknippade med utomhuspedagogik. Begrepp som direktkontakterfarenhet, sinnlig erfarenhet, autentisk lärandemiljö.Resultatet åskådliggör att pedagogerna ser fler fördelar än nackdelar med utomhuspedagogik. Några fördelar gällande utomhuspedagogiken framkom som mer rörelse i lärandet, bättre hälsa och att lära om objekt i sin verkliga miljö m.fl. En nackdel som flera av pedagogerna var överens om var personalbrist, tidsbristen gällande planering och de praktiska förberedelserna.Pedagogerna visade olika intresse för utomhuspedagogik men alla var överens om att det var en bra Undervisningsmetod och några av dem ville gärna använda sig mer av det i sin undervisning i framtiden..

Syftet med arbetet var att skriva om fem lärares uppfattningar kring den historiska berättelsen som Undervisningsmetod samt dess påverkan på elevernas historiemedvetande. Arbetet gick ut på att ta reda på: ? Vad lärare anser om historiska berättelser som Undervisningsmetod och i vilket syfte de har använt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas historiemedvetande. Metoden som använts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berättande i form utav berättelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. Väldigt kortfattat visade resultatet på att lärarna ansåg att historiska berättelser är en bra och användbar metod i historieundervisningen då majoriteten utav lärarna var överens om att de fängslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den även är en metod utav många andra.

Skolverket har kommit med en ny läroplan Lgr 11, med förhoppning om att ändra utvecklingen i de svenska skolorna, angående elevernas svaga kunskaper i matematik. Det har debatterats och skrivits mycket om just de svenska elevernas svagheter i matematik både nationellt och internationellt. Mitt syfte med detta arbetet har varit att undersöka lärarnas erfarenheter (deras empirier) genom åren. Genom deras synpunkter och de gällande läroplanerna under åren, har min tanke varit att fånga upp deras åsikter om utveckling i matematik och varför det har gått åt detta håll. Besitter lärarna med kunskaper som är intressanta för vidare undersökning? Undersökningen har gjorts med en enkät, samt med möjlighet för lärarna att skriva egna kommentarer.

Forskning har visat att barns olika lärstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen där eleverna sitter stilla på sina platser och lärarenöverför kunskap till eleverna tycks vara det rådande exemplet i skolan än idag. Ändå visar forskning att drama som Undervisningsmetod har för-mågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien är att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama användes i undervisningen och vilken effekt drama hade på elevernas inlärning och utveckling. Därför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger.

Detta arbete är en studie om elevers"eget arbete". Undersökningens syfte är att kritiskt granska arbetsformen. Informationen samlar jag in via en mindre litteraturstudie och empiriskja unsersökningar. Slutsatser jag gjort i undersökningen är att arbetsformen kan vara ett inlärningshinder om eleverna bara får arbeta efter denna metod..

Detta examensarbete tar reda på möjligheterna och förtjänsterna med att använda musik som Undervisningsmetod. Poängen med uppsatsen har varit att hitta ett samband mellan musik och språkutveckling. Jag har även undersökt hur man arbetar med musik som inlärningssätt på en förskola och en grundskola, som har musik som profilering. Två av informanterna var med mig under den minimusikal som jag har gjort och berättat sin syn på ämnet. Forskningen visar en koppling mellan de kommunikativa och musikaliska färdigheter som vi människor använder för att uttrycka oss.

Examensarbetets syfte var att belysa förskollärares användning samt motiv för val av sånger i sin undervisning ur ett pragmatiskt perspektiv. Utifrån syftet tog vi reda på vilka typer av sånger förskollärare valde att sjunga i sin undervisning samt motiven bakom valet. Vi undersökte även vilka ämnen och arbetssätt förskollärarna valde att integrera sången i. Teoretisk utgångspunkt var pragmatismen där handlingarnas värde styrs av konsekvensen hos den utförda handlingen. Deweys Learning by doing är ett uttryck som de flesta har hört och som är ett tydligt exempel på pragmatismens mening.

Portfolio Är portfolio en möjlig metod på yrkesförberedande gymnasieprogram?.