SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att se hur lek kan användas som ett pedagogiskt verktyg i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Jag frågade mig vilken betydelse lek har för lärandet? Vilken syn lärarna i idrott och hälsa har på lek? På vilket sätt lek används som Undervisningsmetod i idrott och hälsa och vilka svårigheter som finns med den?MetodFör att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lärare i idrott och hälsa för grundskolans yngre åldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg.ResultatLek ska vara roligt för eleverna, kännas lustfyllt och innehålla skratt. Lärarna har kopplat ihop lek med lärande.

Den här uppsatsen är en undersökning av Undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att använda sig av rollspel i lärande och undervisning. Det jag frågar mig är? hur väl storyline står sig som läro- och Undervisningsmetod? vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och? om storyline och rollspel kan påverka jämställdheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.Uppsatsen är helt igenom en litteraturanalys där jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, själva storylinemetoden, rollspel, berättande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoåriga erfarenhet av rollspel.Arbetet ger följande resultat:Till att börja med att storyline, vilande på vetenskaplig grund, står sig väl som metod för lärande och undervisning. Inte minst för dess fokus på bl a elevernas förkunskaper, aktivt lärande och elevernas kritiska tänkande.För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer.

Forskning har visat att barns olika lärstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen där eleverna sitter stilla på sina platser och lärarenöverför kunskap till eleverna tycks vara det rådande exemplet i skolan än idag. Ändå visar forskning att drama som Undervisningsmetod har för-mågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien är att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama användes i undervisningen och vilken effekt drama hade på elevernas inlärning och utveckling. Därför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger.

Syftet med det här examensarbetet har varit att jämföra en dramapedagogisk Undervisningsmetod med en traditionell Undervisningsmetod. För att uppnå studiens syfte har vi utgått ifrån fyra frågeställningar.1. Vilka skillnader går att se i elevernas kunskaper inom ett ämne om de har fått arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lärande?2. Hur upplever eleverna de olika arbetssätten?3.

Jag har erfarat att bildundervisningen många gånger blir ineffektiv när det kommer till den delen av ämnet som innebär instruktioner och genomgång av planerad elevuppgift. Jag vill därför introducera en ny Undervisningsmetod, nämligen Flipped classroom, där instruktioner och genomgång av planerad uppgift genomförs utanför skoltid i form av en instruktionsfilm. Jag har planerat en lektionssvit i bild, som i två klasser genomförs med metoden Flipped classroom. Syftet är att undersöka hur berörd bildlärare och dennes elever ställer sig till bildundervisning med metoden Flipped classroom. Vidare vill jag ta del av hur eleverna mottar min instruktionsfilm i syfte om att få en uppfattning om hur instruktionsfilmer i bildämnet kan utformas på bästa sätt.

ABSTRAKT  Syftet med föreliggande studie är att djupare förstå relationen mellan några lärstilar som karakteriserar en elevgrupp på ett gymnasium i södra Sverige med hur några lärare undervisar på samma skola. Det är viktigt som blivande lärare att förstå hur elever tillägnar sig kunskap och vilken betydelse olika Undervisningsmetoder har för om elever lyckas eller misslyckas i sitt lärande. Föreliggande studie är en fallstudie och metoden en kombination av kvalitativa och kvantitativa data bestående av enkäter och intervjuer. 27 elever och tre lärare ingår i undersökningen. Som teoretisk utgångspunkt används Kolbs teori om lärstilar som inbegriper den divergenta, den konvergenta, den ackommoderande och den assimilerande lärstilen.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ Undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklärare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning är ett tänkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Vårt syfte med detta arbete var att lära mer om infärgning som Undervisningsmetod och hur detta på verkar elevers motivation. Vi genomförde ett projekt med infärgning mellan matematik och byggämnet i två klasser på Byggprogrammet. Meningen var att undersöka hur projektet påverkade elevernas motivation. Vi identifierade tre faktorer, kompetens, autonomi och anknytning, som grundläggande för motivation och undersökte detta med två stycken standardiserade enkäter. På grund av faktorer som inte ligger inom vår kontroll fick vi ett stort bortfall av undersökningspersoner och undersökningen uppvisar ingen signifikant skillnad..

Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och Undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Hur ska läraren välja en bra Undervisningsmetod vid inlärning av multiplikationstabellen? Först måste läraren veta hur eleverna lär, vilka arbetsmetoder som finns samt vad som är bra med dem. Svaren söktes i teorier om hjärnan, matematikinlärning samt olika arbetssätt och metoder. Med teorierna i bakfickan gav vi oss ut och intervjuade specialpedagoger, speciallärare och matematiklärare för att ta reda på hur de väljer metod. Resultatet av studien blev att läraren måste känna till varje elevs inlärningsstil och variera undervisningen för att ge eleverna arbetssätt och metoder som passar deras olika sätt att lära..

Inom skolan har det länge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lärare ska kunna kommunicera med varandra på nätet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel Undervisningsmetod. Sociala medier är ett vitt begrepp som nämns lite var stans idag, men vad innebär då sociala medier? Sociala medier är ett samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..

Syftet med vårt examensarbete var att studera hur gymnasieelever upplevde högläsning som Undervisningsmetod. Som metod använde vi oss av enkäter, observationer samt loggböcker. Vårt resultat visade att flertalet elever uppskattade vår högläsning och mycket tyder på att den kan ses som ett bra alternativ och ett komplement till traditionell litteraturundervisning. Slutsatser vi kan dra är att denna metod på ett naturligt sätt bidrog till att samtliga elever inbjöds till att uppleva texten och skapa ett engagemang för skönlitteratur vilket främjar ett fortsatt intresse för ämnet..

Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste åren visat på en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och inställning till matematik ? ett ämne som allt oftare upplevs som svårt, tråkigt och verklighetsfrämmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvägagångssätt för hur man som matematiklärare kan bryta denna utveckling, nämligen tillämpning av ämnesintegrering mellan matematikämnet och gymnasieprogrammens karaktärsämnen ? ämnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mål och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sådan ämnesintegrering innebär, om det kan vara en gynnsam Undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera ämnesintegreringen.För att besvara mina frågor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frågan kompletterats med enkätundersökningar och/eller intervjuer med såväl matematik- och karaktärsämneslärare som elever.

ABSTRACTThis essay has as its main purpose to examine how teachers handle teaching in art, after the governments steeredocuments and goals to reach.To find out about it I have done interviews with four teachers. I have made a study of litterature to introduce some different teaching methods that is more or less meaningful and useable. The result of the examination was different from what I expected. The interviews showed that the four teachers work in varios ways after their own conditions. They have different experiences and also have different opinions about what is most important in the art teaching.

Studiens syfte var att undersöka hur ämnesintegrering gestaltar sig i grundskolans tidigare år. Undersökningen har även innefattat två forskningsfrågor som berör pedagogernas uppfattningar kring deras eget arbete med ämnesintegrering och arbetslagets påverkan mot elevernas kunskapstillägnande. Undersökningen är en empirisk kvalitativ forskning med den fenomenografiska ansatsen som inspiration till analysmodellen. Fem halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fem informanter från två olika skolor inom Luleå kommun som använder sig av ämnesintegrering som Undervisningsmetod. Studiens resultat visar att ämnesintegrerat arbete är en metod att föredra eftersom elever skapar ett livslångt kunskapstillägnande..